Jonas Arnesen om tennis

Jonas Arnesen

Jonas Arnesen

I helgen avslutas lag-VM i rullstolstennis. Ett besök i Salk-hallen i Stockholm är att rekommendera för de i huvudstaden med omnejd. Varför inte redan på lördagsförmiddagen då Sveriges herrar spelar semifinal mot Japan. Peter Wikstöm & Co slår ur underläge och behöver allt stöd. Jag har sett en del av VM och blivit imponerad av många spelare medan det är svårt att förstå hur andra överhuvudtaget kvalificerat sig till ett VM.
Amerikanske världstrean Nicholas Taylor spelar i Quad-klassen och gjorde starkt intryck. Han kan inte kasta upp bollen i serven utan sparkar upp den med fantastisk precision. Sen kan jag i och för sig inte begripa varförTaylor och andra i elrullstol tillåts spela i samma klass som de med vanlig rullstol. Kanske beror det på att det är alltför få med elrullstol för att de ska kunna utgöra en egen klass.
Hur som helst har de en fördel eftersom de är snabbare.
En annan som gjorde starkt intryck är Anders Hård, tidigare elitgymnast som för bara drygt två och ett halvt år sedan bröt nacken på träning. Han hade aldrig spelat tennis då han bara ett halvår efter olyckan provade sporten för första gången. I veckan gjorde han landslagsdebut. Det vittnar i och för sig till en del om att konkurrensen inte är den bästa men framför allt om oerhörd vilja och mental styrka.
Gjorde ett reportage om Anders inför tävlingen och lärde mig oerhört mycket av hans inställning.
När det gäller handikappidrott är det lätt att vi som står och går intar en väldigt känslomässig attityd, det daltas och klappas på axlar och alla tycker att spelarna är såååååå fantastiska trots att de just svarat för ett bottennapp och blivit utklassade.
Det menar jag är en nedlåtande attityd mot handikappidrottarna.
Kan inte heller förstå de som menar att handikappidrottarna är värda mer uppmärksamhet än idrottens största stjärnor. Även om prestationerna kan vara jämförbara skiljer det enormt i underhållningsvärde.
Handikappidrottarna tävlar på sina egna villkor och ska bedömas utifrån dessa.
En skitmatch är en skitmatch även i rullstolstennis och den som tycker annat tar inte handikappidrotten på allvar.
Det ska den göras.

Fler bloggar