Jonas Arnesen
Har skrivit det tidigare och gör det igen. Jonas Björkman är ett föredöme för alla unga tennislöften som vill bli något stort.
Om de hade bara hälften av hans ambition och seriösa inställning skulle många av dem nå riktigt långt.
Och då pratar vi inte om en kille som är på väg fram i karriären, som jagar de första titlarna eller som måste slita på för att få ekonomin ihop.
Nej, vi pratar om en 35-årig veteran som vunnit massor och som är sedan länge är ekonomiskt oberoende och som sliter på för att han har respekt för sitt jobb också de dagar han inte älskar att gå dit.
Jag är full av beundran för Jonas Björkman och det han gjort i Paris är enastående. Han har besegrat Peter Luczak och Ivo Karlovic och det kvittar att han genom åren tagit långt större skalper än så.
Grejen är istället att Jonas Björkman inför Öppna franska inte hade vunnit en match på grus på tre år och att han där nu vänt två 0-2-underlägen i rad.
Jag tycker att ordet bragd ibland missbrukas i idrottssammanhang och reagerade först då jag såg att vi har ordet i rubriken på artikeln om Jonas match på svd.se. Björkman vidare efter ny bragd
Men vid närmare eftertanke kanske det inte är en överdrift.
I vilket fall som helst har Jonas Björkman uträttat något mycket stort men jag befarar att det i media kommer att hamna helt i skymundan av att Zlatan öppnat munnen på en presskonferens.