Jonas Arnesen
Hur tänker de kvinnliga tennisstjärnorna?
Tänker de överhuvudtaget?
Tänk att man måste ställa sig den frågan när det gäller de allra främsta aktörerna på damidrottens största proffstour.
De inledande omgångarna i årets Öppna franska har obarmhärtigt avslöjat att det fortfarande dräller av toppspelare som har noll taktiskt kunnande och det trots att damtennisen ändå utvecklats på andra områden.
Maria Sjarapova och systrarna Williams är skräckexempel. Sjarapova skriker, slår hårt och kämpar frenetiskt men tycks helt omedveten om motståndarnas styrka och svaghet. När alla andra ser att Sjarapovas motståndare har en bräcklig forehand pumpar ryskan sina inprogrammerade slag på motståndarens backhand.
Obegripligt.
Nästan lika illa är det ställt med Serena Williams och i viss mån även med hennes storasyster Venus. De har liksom Sjarapova drillats sedan barnsben och har enorm kraft i sina slag men saknar förmågan att läsa spelet.
I ärlighetens namnn ska sägas att alla toppspelare inte är taktiskt obegåvade. Justine Henin har en förmåga att utnytta motståndarnas svaghet och Martina Hingis (som inte spelar Öppna franska) är helt suverän på att göra det.
Men det är tyvärr undantag som bekräftar regeln.