Jonas Arnesen
Regionalisering eller inte?
Är själv alldeles för dåligt insatt i frågan för att kunna ha en uppfattning om vad som är bäst.
Däremot råder nog ingen tvekan om att själva sakfrågan kan få underordnad betydelse.
Jag tror nämligen att svaret om regionalisering eller inte är direkt avhängigt av svaret på en annan fråga:
Har förbundsstyrelsen förbrukat sitt förtroendekapital?
Det skulle inte förvåna om så är fallet. I det beslut som togs om regionalisering på förra årsmötet fanns ett förbehåll, nämligen att finansieringen skulle säkras innan de nuvarande 23 distriktsförbunden upplöstes för att ersättas av regioner.
Det handlar om runt fem miljoner kronor.
Men pengarna saknas.
Nu vill förbundsstyrelsen att årsmötet ändå ska gå vidare med regionalisering men att det ska ske etappvis för att man efterhand ska kunna lösa finansieringen.
Litar tennis-Sverige på att detta verkligen kommer ske?
Det är knäckfrågan.
Efter hur illa styrelsen skötte Swedish Open-affären finns anledning till tveksamhet. Den gången handlade det om att styrelsen utlovat sportsliga satsningar på främst flicksidan men då man inte lyckades få sponsorer till satsningarna finansierades dessa istället genom försäljning av Swedish Open.
Summan sex miljoner kronor var långt under marknadsvärdet men styrelsen köpte sig själv lite andrum. Nu är dessa pengar i stort sett slut och vilka sportsliga resultat har vi sett?
Just det: inga att tala högt om.
Swedish Open-affären kan komma att ligga styrelsen i fatet då den nu ber årsmötet att ta bort förbehållet om säkrad finanisiering.