Downing Street till förhör i medieskandalen

LEVESONFÖRHÖREN För elva månader sedan tillsatte Storbritanniens premiärminister den stora granskningen av medieskandalen i Rupert Murdochs imperium. Den här veckan når den sitt klimax – med David Cameron själv som en högst motvillig huvudperson.

Det går inte att låta bli att tänka tanken. Ångrar Cameron sig?
När han den 13 juli i fjol meddelade att han tillsatte den största offentliga undersökningen sedan The Hutton Inquiry, som granskade vapeninspektören David Kellys självmord och Irak-vapnen, var han i och för sig under stark press. Telefonavlyssningsskandalen kring News of the World hade då exploderat till en akut nationell angelägenhet, med anklagelser mot både medier, polis och politiker. Cameron ansattes hårt för att han anställt förre News of the World-chefredaktören Andy Coulson, trots kritiken mot honom, och behövde visa handlingskraft,
Det gjorde han. Men kanske anade han inte vilka hjul han satte i rörelse.
Den domare han tillsatte, Lord Justice Brian Leveson, fick ett mandat som var både öppet och begränsat. Å ena sidan var det tydligt sagt, från Cameron själv, att det rådande systemet för självsanering inom pressen måste bytas ut mot något bättre. Å andra sidan fick Leveson stort utrymme för att granska skandalerna utifrån många olika perspektiv. Vilket är en möjlighet han utnyttjat maximalt.
Mer än 300 personer, från kändisar och polischefer till mediemoguler och reportrar, har vittnat inför den nitiske och till synes outtröttlige Leveson. Han har gått långt bortom den aktuella avlyssningsskandalen och lyft fram alla tänkbara exempel på olämpligt agerande av journalister och medieägare – inklusive deras kontakter med polis och politiker,
Och det är där det blivit jobbigt för både Tories och Labour,
Levesons utfrågare har de senaste månaderna borrat djupt i alla tänkbara kontakter mellan framför allt Murdochklanen och brittiska politiker. De har gått tillbaka flera decennier: ställt detaljfrågor om varje möte, varje lunch, varje informell kontakt.
Rupert och James Murdoch hade i princip ett enda svar på alla frågor: att de inget mindes. De försökte måla bilden av sig som etiska föredömen, som aldrig försökte utvinna politiska fördelar, trots att de hade makten hos sina tidningar att ställa sig bakom den de såg som en ”vinnande häst”.
De kan, möjligen, ljuga. Men för den partiledar- och premiärministerparad som väntar den här veckan är det inte lika enkelt. Gordon Brown (vittnar i dag), John Major, Ed Miliband (båda tisdag), Nick Clegg (onsdag) och David Cameron (torsdag) måste ha mycket mer att säga om vad som sades på alla de ”informella” middagarna – och om hur de aktivt jobbade för att få Murdochs stöd.
Ytterst handlar det om att granska den gamla maximen om att ingen i Storbritannien kan vinna ett val utan Rupert Murdochs stöd – och vad det i så fall kostar. David Cameron måste ha väldigt bra svar på det.
Men det finns också mer konkreta frågor kring själva avlyssningsskandalen. När förre News International-chefen Rebekah Brooks vittnade berättade hon om sin täta sms-kontakt med Cameron – och om alla meddelanden han undertecknade med LOL, vilket han trodde stod för Lots of Love. Hon avslöjade också att de båda messat varandra flitigt just den vecka då försäljningen av satellitbolaget BSkyB var en het politisk potatis, efter nedläggningen av News of the World.
Det kommer också att handla om en viss polishäst, som Brooks och hennes man fick som gåva – och som Cameron provred, vilket visar på den nära relationen mellan maktsfärerna.
Det kommer att bli sju av David Camerons jobbigaste timmar som politiker, i rättssal 73 i Royal Court of Justice. Han hade nog inte räknat med det.