Det är inte över än, Murdoch

LEVESONFÖRHÖREN När Rupert Murdoch klev in i sal 73 i Royal Court of Justice, för sin heldagsutfrågning i Levesonförhören, sade han till en av sina medarbetare – och nu får ni ursäkta språket – ”Let’s get him to get this fucking thing over with today”. Detta enligt vad The Guardians mediechef Dan Sabbagh, på plats i salen, rapporterade via Twitter.

Det ska tolkas som att Murdoch tyckte att domare Leveson och utfrågaren Robert Jay borde nöja sig med en av de två bokade dagarna för utfrågningen. Men det är också talande för hur pressad mediemogulen är. När han i juli 2011 vittnade inför parlamentets Home Committe talade han om att det var hans livs mest ödmjuka dag. Nu är det slut med ödmjukheten, nu vill han bara att det elände som avlyssningsskandalen lett till ska försvinna.
En kort analys: så kommer det inte att bli.
Snarare är det så att vi inte ens sett slutet på början av den process som sattes i rullning när Guardian avslöjade omfattningen av Murdochtidningarnas olagliga och oetiska arbetsmetoder. Murdoch tycker säkert att han redan fått betala ett högt pris för det inträffade, med ungefär en miljard i ackumulerade kostnader för nedläggningen av News of the World, det misslyckade köpet av satellittvbolaget BSkyB, en lång rad skadeståndsuppgörelser med personer utsatta för telefonavlyssning och därtill arresteringar och påtvingade uppsägningar av några av koncernens nyckelpersoner. Men: det kommer mera.
För det första: en rad åtal. Alla skandaler har inte gått att köpa sig fri ifrån med generösa uppgörelser, utan efter sommaren lär det bli ett antal rättegångar för brott som misstänks ha begått av Murdochs medarbetare.
För det andra: ett nytt regelverk och möjligen en ny lagstiftning. Detta är vad Levesonförhören ska utmynna i till hösten: ett antal förslag till förändrad reglering av medierna. Redan nu har tidningsbranschen insett att den nuvarande självregleringsmodellen med Press Complaints Commission – som är frivillig för medierna att delta i och tämligen tandlös i sin utövning – är dödsdömd. I mars togs därför beslutet att skrota PCC och bygga upp en mer muskelstark organisation, med representanter även för allmänheten och med möjlighet att utdöma sanktioner. Frågan är dock om det räcker för Leveson och politikerna, eller om det också kommer att bli hårdare lagstiftningsmässiga begränsningar av medierna.
För det tredje: en försvagad politisk makt. Rupert Murdoch gjorde i går allt för att tona ner sin politiska maktställning, men både under hans och sonen James Murdochs utfrågning, har det kommit fram massor med exempel på det symbiotiska förhållandet mellan medieägaren, hans bolag och de ledande politikerna.
Det har länge varit en sanning i Storbritannien att det inte går att vinna val utan Murdochs stöd. Det gäller sannolikt inte längre. Sett i det perspektivet är det lätt att förstå att Murdoch talar om ”this fucking thing.”

Och om Murdoch är missnöjd skulle jag tro att de flesta åhörarna är det i ännu högre grad. Varken Rupert eller James har visat någon större ånger för de misstag som begåtts. Rupert talade om att vara ett etiskt föredöme, James om att han förstod att det fanns behov av att se över mediernas agerande efter den bevakning han varit utsatt för. Det har heller lämnat särskilt många tydliga svar; snarare undanglidningar, dåligt minne och uppenbara dimridåer.
Det är ytterligare ett skäl till att detta inte är över.