Redaktionschefens blogg
Martin Jönsson
Martin Jönsson
PRESSFRIHET Den här helgen går mina tankar till en rad nyhetsaktuella journalister, som alla betalat ett högt pris för sin ambition: att rapportera om det andra vill dölja, genom att ta sig till riskfyllda platser och ta upp känsliga ämnen.
Som Edith Bouvier och William Daniels, som i går kom till Paris, Bouvier på bår, efter att ha sårats i benet vid den vidriga attack i Homs, då journalistkollegorna Marie Colvin och Remi Ochlik dödades. Bouvier och Daniels tog sig illegalt in i det stängda Syrien och fick också smugglas ut, av syriska rebeller.
Som Johan Persson, som i dag tvingas fira sin 30-årsdag i Kalityfängelset i Addis Abeba, där han sitter sedan juli 2011 tillsammans med Martin Schibbye, efter att illegalt ha tagit sig in i den stängda Ogadenprovinsen. I påsk kommer ett specialutgivet magasin, Johan & Martin, med deras egna texter och bilder, efter ett initiativ av bland annat magasinet Filter och med syftet att samla in pengar till deras rättsprocess.
Eller som Anna Politkovskaja, eftersom det ju är ryskt parlamentsval i morgon. Få har granskat Putin mer kritiskt än hon. Hennes pris blev det högsta av alla: hon mördades i oktober 2006, i en ren avrättning, nära sitt eget hem. Inom kort kommer en bok, Ensam, alldeles ensam (Carlssons förlag) där journalisten Börge Nilsson berättar om ett möte med Politkovskaja.
Läs de här berättelserna, liksom Marie Colvins sista rapport för Sunday Times . Det är viktiga påminnelser om det livsviktiga arbete som dagligen utförs av journalister världen över, i en ojämn kamp mot våldet och de som föraktar allt vad tryckfrihet och mänskliga rättigheter heter – och som därför kallar deras rapportering för brottslig och på alla sätt motarbetar den. Med brutalt våld.
Läs också: Alexandra Sandels serie reportage från Syrien för SvD