Martin Jönsson
KUNGLIGT Fredagens vigsel i Westminster Abbey mellan prins William och Kate Middleton är årets hittills största internationella mediehändelse. 2,5 miljarder tv-tittare väntas, vilket är nästan tredubbelt mot Prins Charles och Dianas bröllop 1981 och drygt 100 gånger fler än vid det första tv-sända brittiska bröllopet, med prinsessan Margaret, för mer än 50 år sedan.
Detta blir också det första stora sociala mediebröllopet. Alla de stora medieföretagen har egna Facebooksidor om vigseln och det finns hundratals appar för den som vill ha all information och alla bilder i sin telefon.Mest intressant är dock hur det brittiska hovet själva agerar medialt. Sedan länge finns allt av intresse samlat på sidan www.officialroyalwedding2011.org.
Utöver detta är hovet aktivt på Twitter, Facebook och Flickr, med snabb rapportering och mer bilder. Det brittiska hovet tar helt enkelt upp kampen med alla andra medier och gör allt för att bli huvudkälla för medierapporteringen. Man lade tidigt ut information om kortegeväg, vigselceremoni, mottagning, inbjudan, gästlista med mera – och fyller ständigt på med nya bilder och intervjuer.Hovet har också en tydlig tillgänglighetspolicy när det gäller tv-bilder. Hela vigseln sänds på Youtube, på youtubecom/theroyalchannel.
Allt detta kan jämföras med hur mediemotvilligt det svenska hovet agerade för knappt ett år sedan inför bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel. Alla detaljer kring bröllopsdagen lämnades i sista stund och det krävdes oändliga samtal för att få ut information om dagens olika delar. På samma sätt kontrollerade hovet tv-bilderna: SVT fick rättigheterna och alla andra fick förhandla med dem. Vilket bland annat ledde till konflikt med nyhetsbyråer som AP, AFP och Reuters.
Den brittiska öppenheten är onekligen mer tilltalande. Och effektivare, för alla.