Kunglig fördjupning

PRINSESSJOURNALISTIK Om man ska tro den senaste tiden debatt om bevakningen av kungahuset finns det bara två sorter: den ”hovsamma” och den ”skvallriga”, som numera via köpta kiss-and-tell-historier öppnar dammluckorna för en mer närgången rapportering.

De olika lägren i debatten har också tydliga önskemål på vad de skulle vilja se mer av istället. Hårdare granskning, säger monarkins skeptiker (oklart dock av vad), medan rojalisterna vill ha mer beskrivningar av vad kungafamiljen faktiskt gör (så länge det inte är något olämpligt).

När jag ser till SvD:s rapportering passar den inte in i någon av schablonbilderna. Vi har, det senaste året, haft mycket material om kungahuset och kommer naturligtvis att ha ännu mer under tiden fram till den 19 juni. Men vår hållning har varit att försöka möta det stora läsarintresset via fördjupningar i ämnen som kan kopplas dit, snarare än bara personrelaterad rapportering om de kungliga.

I dagens reportage, av Dick Harrison, handlar det om historia – om den förste kungliga Bernadotten, Tidigare stora helgreportage har bland annat handlat om bröllopsklänningsmode, auktioner, affärsverksamhet kopplat till bröllopet och om ställningen för kungahusen i Europa. Vi har också skildrat det svenska kungahusets verksamhet och finansiering – och debatten kring vad som händer kring Haga slott. Och framöver blir det mer, bland annat om hur Stockholm putsas för bröllop.

Varken hovsamt eller skvallrigt, utan sakorienterat och – är jag övertygad om att de flesta läsare tycker – intressant.

I en svartvit diskussion om ”prinsessjournalistik” passar det dock förstås inte riktigt in.