Martin Jönsson
TIDNINGSUPPEHÅLL Varje uppehåll i utgivningen – som i dag, då papperstidningen har Alla helgons dag-lov – väcker ett antal frågor hos läsarna. Som den här: Är det inte otidsenligt att låta kalendern styra journalistiken?
Jo, det kan man tycka, om det hade varit så. Men journalistiken ligger naturligtvis inte nere någon enda dag på året. På SvD.se var nyhetspulsen hög hela fredagen även om det inte skulle göras någon papperstidning, med bland annat nyheter från EU-mötet i Bryssel, S-kongressen i Älvsjö och beskedet om att Lars-Åke Lagrell nu kan stryka ytterligare ett namn på sin önskelista över nya förbundskaptener.
Vi skulle gärna komma ut på papper varje dag. Men det är dels en kostnadsfråga, dels en fråga vi inte styr över själva, eftersom distributionen samordnas med andra. Viktigast är dock att journalistiken inte upphör, hur rött det än är i almanackan.
Dessutom är det ju så att den snabbaste nyhetsjournalistiken alltid är digital – och att de flesta i dag väljer att ta till sig nyheterna på det sättet. Det har ställt nya krav på papperstidningarna att bli bättre på dels den agendasättande egna journalistiken, dels den sortens journalistik som bygger på läsupplevelse, översikt och visuell kraft. Den behöver inte vara långsam, men den tar ofta ett längre tidsperspektiv.
Flera exempel på det finns i morgondagens papperstidning: från gamla Josef Frank-mönster i K och en summering av Barack Obamas första år efter valet i Helgpaketet till porträttet av det blödande flygbolaget SAS i N, där vi speglar bolagets färd nedåt via familjer som jobbat där i generationer.