Som att möblera om läsarnas vardagsrum

LÄSARREAKTIONER Att rubba folks medievanor är som att kliva hem till dem och möblera om i deras vardagsrum. En del uppskattar make-overn, andra ser det som ett kränkande intrång.

Därför tar man stora risker när man ruskar om i medieprodukter. Minns bara allt rabalder när Sveriges Radio under Peter Örn gjorde om rejält i SR-tablån och lyssnarstormen fick SR-kåken på Gärdet att vaja.

Med tanke på detta är vi väldigt nöjda – och en aning positivt överraskade – av resultatet i den första större läsarundersökningen om reaktionerna på omgörningen av SvD, som presenterades i fredags.

Undersökningen bygger på en läsarpanel och gjordes av företaget Research and Analysis of Media AB, RAM. De gjorde under helgen tre paneler, med 2000 läsare. Det vi hittills fått är resultatet av den första.

Siffrorna där är genomgående påfallande positiva. På frågan ”Tycker du om förändringarna i stort?” svarade 45 % ”mycket bra”, 45 %att de är neutrala och 11 % ”inte alls”. Att så många direkt välkomnar förändringen och så få protesterar tillhör verkligen inte vanligheten vid omgörningar,

Normalt brukar inställningen vara avvaktande kritisk, för att sedan med tiden bli mer positiv. Vilket inte alls är konstigt: vanans makt är oerhört stor när det gäller tidningsläsande. Om man inte hittar avdelningar där de brukar vara eller om de har ett annat utseende och innehåll – och man i grunden är positiv till hur sakerna varit – är det naturligt att hävda att det inte fanns några skäl att ändra.

Läsarna i panelen har också fått svara på frågan om hur de upplever att tidningen förändrats på olika områden.

64 % tyckte att SvD blivit mer modern (bara 7 % tyckte motsatsen)

54 % tyckte att SvD blivit snyggare (19 % tyckte motsatsen)

32 % tyckte att SvD blivit varmare (13 % motsatsen)

37 % tyckte att SvD blivit mer lättläst (12 % motsatsen)

27 % tyckte att SvD fått mer djup (19 % motsatsen)

41 % tyckte att SvD blivit mindre rörig (23 % motsatsen)

Detta matchar väldigt väl de ambitioner vi hade med omgörningen och är därför oerhört glädjande. Men samtidigt bör man ta denna, som alla undersökningar, me viss försiktighet. Det tar tid att skapa sig en bild av vad man egentligen tycker – och är svårt att yttra sig bara utifrån de första utgåvorna.

Utöver panelundersökningen har vi också fått in hundratals läsarsamtal och läsarmejl, plus en mängd kommentarer på SvD.se. Bland dem finns det fler som är kritiska, både mot detaljer och helheten. En hel del tycker att det nya typsnittet är mer svårläst och att designen totalt sett blivit mer lik andra tidningar, som DN. Många tyckte att formen var utmärkt som den var – och förstår inte varför den måste ändras.

Den absoluta majoriteten av klagomålen handlar dock om detaljer, inte helheten. Serierna har jag redan avhandlat här; det fortsätter att vara den största stridsfrågan. Övriga klagomål handlar framför allt om korsorden. Dels att en del av dem placeras i nyhetsdelen på fredagar och lördagar, dels att utformningen av korsordssidan på sista sidan i kulturdelen har ändrats. Placeringen av krysset, sudokun och nian har föranlett protester.

Det finns också andra detaljer i den nya formen och strukturen som irriterar. Och som sagt: det är lätt att förstå.

Det jag och andra svarar är att vi nu noga ska utvärdera de reaktioner som kommer in. En del saker i tidningen kan vi behöva revidera, en del kanske vi måste göra om mer radikalt. Andra saker måste vi bli bättre på att hantera, för att undvika rörighet och otydlighet; det här är ju nytt även för oss.

Men även om känslorna emellanåt är starka inför förändringarna är det framför allt ett fantastiskt engagemang som lyser igenom. Många vill dela med sig av sina åsikter – och uppskattar att få svar och fortsätta diskussionen. Det finns också ett detaljengagemang som är häpnadsväckande starkt, med långa utläggningar om typografi, SvD-historia och olika sätt att hantera olika ämnen.

Vi fortsätter diskussionen – och hoppas att alla till slut b lir lika positiva som majoriteten verkar vara.