La Ekblad!

Seppo Laukkanen hälsar oss välkomna framför brandridån på Dramatens stora scen.

Prajdhistora skrevs i går när Stina Ekblad intog Dramatens stora scen med två kristallklara och mäktiga tolkningar av sånger ur Marlene Dietrichs repertoar. Och när Stina Ekblad läste Sapfo. Och när Stina Ekblad läste Andrew Holleran. Det kan faktist nästan inte bli bättre. Dramaten efter paraden var en unikt och underbart initiativ som hittats på och satts ihop av Seppo Laukkanen. Stor eloge till honom. Texter av Stridsberg, Shakespeare, Proust. Många fantastiska nummer och några som inte riktigt höll publiken lika trollbunden. Men det gör inget för man behövde andrum mellan Stina Ekblads entréer.

Julia Dufvenius läser Oksanen i den kungliga logen.

Det var helt klart kvinnornas afton. Sheraye Esfandyaris tolkning av Stridsbergs Ökenblomma, Tiina Rosenbergs katalogaria med queera personer ur historien, Julia Dufvenius läsning ur Sofi Oksanens Baby Jane och Rebecka Hemses och Elin Klingas dialog ur Bent var de övriga höjdpunkterna i detta digra program. Man vill bara ha mer. Aftonen var minst lika finsk som queer och slutade med att alla medverkande stod på scenen med dörren ut mot bakgatan öppen, frisk luft och stadens ljud strömmade emot oss och de sjöng Tove Janssons Höstvisa: Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörknar minut för minut… Då stod mitt hjärta stilla.

Tack för denna oförglömliga kväll. När jag sen kom till parken för att se Marc Almonds spelning kunde inget längre mätas med La Ekblads tolkning av Allein in einer große Stadt. Tyvärr. Allt annat bleknade.