”Omsider förstod vi att han druckit”

Våra egna barn hamnar aldrig i knipa, vill vi så innerligt gärna tro.
Våra egna barn gör ingen illa, självklart inte.
Våra egna barn blir inga offer, godegode gud låt det vara så.

Föräldrabönen ekar.
Verkligheten visar något annat:
Tonåringar råkar illa ut.
Tonåringar dricker mer än de tål.
Helvetet kan ligga runt hörnet.

Från en mamma, Kristina, får jag ett brev:

”Samtidigt som den sparkade 16-åringen kämpade för sitt liv, opererades vår 16-årige son på neurokirurgen, Karolinska. Han hade en blödning i hjärnan efter att ha fallit , fått en sten mot tinningen.
Omsider förstod vi att han druckit mycket alkohol.

Vi trodde vi visste var han var och vilka han var med. Han är en trygg kille utan problem, men nyfiken och uppenbarligen i testtagen.
Vi
gör överenskommelser om tider och vi hörs av under kvällen. Vi hämtar
oftast, någon gång sover han hos bästa kompisen, vars föräldrar vi har
kontakt med. Den självklara hållningen som föräldrar är: vi accepterar
inte att du dricker alkohol! Ungdomar som blir bjudna hemma dricker
mer, det vet vi.

Vi kan inte låsa in våra tonåringar. Vi
kan prata, intressera oss för deras liv, vara närvarande, tillbringa
gemensam tid, lita på, älska, uppmuntra. Sätta gränser när de styr åt
fel håll.
Men livet kan vända på ett ögonblick.
Vår son hade tur och klarar sig. I söndags var jag bara lycklig att han lever. Sen kom oron för hur han ska repa sig.
Och ilskan över hur lätt det är att få tag på alkohol. ”

Själv mötte jag , det var inte alls länge sedan, en pappa som – fortfarande – var övertygad om att ungdomar som får dricka vin hemma lär sig hantera alkohol bättre. Och att det är okej att de får dricka lite på fester.
Jag vet inte om han bytt åsikt efter vad som hänt.