Sätt upp en fyr i Götgatsbacken

Nu vill Sjöfartsverket spara pengar genom att sälja eller släcka ner de fyrar runt kusten som inte längre behövs. Det var länge sedan fartyg navigerade genom natten med hjälp av några blinkande ljus.
För mig har de alltid varit som poesi, dessa mässande Sjörapports-namn: Måseskär och Nidingen. Landsort, Huvuskär, Söderarm, Örskär och Holmegadd. Som liten satt jag klistrad vid radion, föreställde mig hur platserna såg ut.
Därtill fanns Alma-grundet, nog måste det vara en stor tjock tant!

Nu plockar jag fram min bästa fyr-bok, Tove Janssons Pappan och havet. Har ni inte läst den så skynda till biblioteket, innan de börjar ta betalt. I mitt sönderlästa exemplar påminns jag om hur det var när Muminfamiljen kom till ön och mötte det oberäkneliga havet.
Allt man inte förstod. Och så mörkret.
Fram till slutet, det försonliga: ”När han vände sig om för att se på sin ö såg han ett vitt ljus som föll ut över havet, det trevade sig fram till den tomma horisonten och kom tillbaka igen i långa regelbundna vågor. Fyren var tänd.”

Havet behöver sitt ljus.
Undrar om Sjöfartsverket har förstått det.

Sätt dessutom, detta är en allvarlig uppmaning, upp en fyr mitt i Götgatsbacken. Där ska inte bara cyklar och fotgängare och allt annat löst folk samsas. Där pågår också en massa vägarbete.
Resultatet är livsfara, för alla.