Vem i hela världen ska vi lita på?

I dag avslutas rättegången i Eksjö där tre kvinnojourkvinnor och en rektor står åtalade för att de hjälpt till att gömma två pojkar undan sin pappa. I sex år. Trots att pappan under hela denna tid hade ensam vårdnad om pojkarna, vilket man inte visste. Eller inte tog reda på.
På kvinnojourerna runt om i landet utgår man från att de kvinnor som söker hjälp talar sanning. Och att denna sanning inte ska ifrågasättas. Själv vitsen med verksamheten är att ge utsatta kvinnor en fristad – inte att agera myndighet.
Det är bra, nödvändigt.
Var går gränsen när man måste börja ifrågasätta?
Vem i hela världen ska man lita på?

I det uppmärksammade fallet Louise har farföräldrarna nu ställt upp i TV8:s program Adaktusson. De menar att flickan inte alls levt i misär, eftersom hon under långa tider bott hos dem. Vilket inte framgick i SVT:s Uppdrag granskning.
Vems version är mest sann; flickans eller farföräldrarnas, Adaktussons eller Janne Josefssons?
Vem i hela världen ska man lita på?

Alldeles nyss, när jag satte på min dator, fanns där ett mejl från en ”rädd, arg och orolig mamma” vars son mår allt sämre när han har träffat sin pappa varannan vecka. Han kräks, kissar på sig, säger att han får stryk .
Mammans erfarenhet av socialtjänsten är redan dålig
”Lagen bryts varenda dag av dom som ska vara till för att upprätthålla den. Vart ska man vända sig? Hoppas på svar”, skriver hon.

Fredag, lätt disig morgon. Just nu har en massa barn gått till skolan. De flesta mår bra och kan använda sina riktiga namn. Några har falsk identitet och rena helveten.
Vem i hela världen ska de lita på?