Karin Thunberg
Första gången blev jag liggande i en korridor, efter några timmar kom en läkare och skickade hem mig. Jo, man hade tagit prover först, konstaterat att mitt hjärta såg ut att slå normalt.
Att jag timmarna före varit övertygad om att jag skulle dö, eftersom jag hade sådant tryck över bröstet att jag knappt kunde andas var det ingen som riktigt hann fundera över.
– Det är sånt som kan hända, sa läkaren och skyndade vidare.
När det hände nästa gång var man mer uppmärksam. Lät mig gå före alla på akuten, klappade mig på handen, sa att hjärtinfarkt hos kvinnor kan ge de mest skiftande symtom.
Så låg jag där med slutna ögon, tills någon sa att det såg finfint ut, den här gången också.
Nu tar jag ett bad när hjärtat skenar. Lägger mig i varmt vatten med tända ljus. Säger till mig själv att det bara är stress. Håller tummarna för att jag har rätt.
Just idag arrangeras kampanjen Go Red för kvinnohjärtan runtom i landet, på initiativ av bland andra 1,6 miljonersklubben. Det är dags att ta forskningen på allvar: Psykisk stress hemma slår hårdast mot kvinnohjärtan. Hjärtinfarkt dödar fler unga kvinnor än unga män. Det är tio gånger så vanligt att kvinnor dör i hjärt- och kärlsjukdomar än i bröstcancer.
Tänk om vi kunde minnas det. Också alla de där dagarna när det INTE är Internationella kvinnodagen.