Karin Thunberg

Karin Thunberg

Karin Thunberg

Ett pris är ett pris är ett pris.
Det blev svenska Sara Stridsberg som norpade hem Nordiska rådets litteraturpris, helt överraskande och mycket välförtjänt. Idag är kultursidorna fyllda av lovord över hennes roman Drömfackulteten, den som bygger på Valerie Jean Solanas liv och leverne.
”Ett fräckt och roligt val”, summerar Kaj Scheuler här i Svenska Dagbladet.

En bok är en bok är en bok.

Solanas var den som skrev det extremfeministiska manifestet SCUM, Society for Cutting Up Men, som Stridsberg översatte till svenska för några år sedan. Där man diskuterar frågan som höll på att sänka hela ROKS och definitivt fick Feministiskt initiativ att tappa väljare om”män är djur”.

Ett liv är ett liv är ett liv.
Just idag hyllar vi kvinnlig passion och besatthet, ordet ”manshat” går att använda rent tillfälligtvis, och i DN kommenterar Jonas Thente ”Solanas, Acker, Stridsberg. Det är befrielseteologi långt bortom de stillsamma demonstrationstågen och de foträta kvinnopartierna.”
Hoppsan.
Kanske finns det utrymme för mer kvinnlig sprängkraft i detta land än man kunde tro alldeles häromdan. Då när det knappt gick att tala om strukturellt manligt överläge utan att någon fick krupp.
Och än är det inte ens Internationella kvinnodagen.

Fast kanske har jag missförstått alltihop. Kanske kan man inte blanda ihop liv, sakpolitik – och prisbelönt litteratur. Vi får väl se, måhända redan på torsdag den 8 mars.

Fler bloggar