Hur ska vi ta oss fram?

Tidigt i morse blev jag tvungen att ta taxi. Chauffören tittade trött rakt fram, det blev aldrig riktigt läge att fråga hur natten varit.
Eller ännu mer konkret:
Om han varit i tjänst så länge att han blivit en trafikfara?

Nu läser jag att många taxichaufförer arbetar 12-13 timmar i sträck, vilket självklart riskerar att gå ut över deras körning. Tidiga mornar på väg till tåg eller flygplan har jag drabbats av samma misstanke, eller åtminstone häpnat över hur slarvigt de vågat köra. Andra gånger har jag suttit i gryningen med chaufförer som pratat som kvarnar – och efteråt erkänt att det varit deras sätt att hålla sig vakna någon timme till.

Frågan är hur man ska ta sig fram?

Två av tre stockholmare vill ha trängselskatten tillbaka. Det tackar vi för, vi som bor i innerstan och vet att staden bara rymmer ett begränsat utrymme. Förutom ett visst mått med luft som vi ska dela på, för att överleva.
Vad jag däremot inte riktigt förstår är varför jag ska BETALA när jag åker ut ur stan, det måste väl ändå ses som en miljöfördel att bli av med just min bil för ett tag – eller?

Ingen taxi. Ingen bil. Helst inte buss, med tanke på den olycksrisk som vi blivit smärtsamt påminda om just på sistone.
Vad återstår?
Å, i eftermiddag tar jag fram cykeln.
Kan vi inte enas om att det åtminstone börjat bli vår??!!