Hjälp, jag är visst för ung

God morgon, så var det dags att öppna dörren till detta nya rum för samtal och debatt. Välkomna!
Själv har jag gått runt hela veckan och insett att jag är för ung (det var ett tag sedan jag hade den känslan). Nu gäller det förstås inte generellt, tyvärr, utan i förhållande till min man. Han är alltså äldre.
Därmed har vi små chanser att leva i ett jämställt förhållande, åtminstone enligt statsvetarprofessorn Bo Rothstein. Hans debattartikel i DN – där han påpekade att så länge äldre män lierar sig med yngre kvinnor kvarstår mäns övertag när det gäller makt och pengar – kan man fundera över länge.
Man kan också säga att kvinnor är smarta, har självbevarelsedrift, eftersom de väljer män som kan försörja familjen. .Och männen? Tja, de satsar på kvinnor som gör det de själva inte kan, vill eller hinner där hemma.
Frågan blir: Hur ska vi få unga kvinnor att kasta sina blickar på ännu yngre – och därmed barnsligare – män? Och hur vi ska få yngre män att inte bara intressera sig för äldre kvinnor rent initialt, utan också hålla fast vid dem långt upp i åldrarna?
Ja, nog finns det mycket att fundera på här ute i cyberrymden.

För att vidga perspektiven har jag bokat in en riktigt maffig teaterhelg. Den börjar i går, med premiär på Majgull Axelssons Helgonlegender. Nu ska jag snart putsa upp skorna och ge mig iväg till Dramaten igen, för Dödsdansen.
Lovar återkomma när jag fått smälta tankarna lite.