15mil med 8s/m motvind, 26mil kramp och 100% utmaning

Då var andra Vätternrundan historia, vad har jag då lärt mig? Som alltid… TRÄNA MER!

Årets mål var att ta mig runt på under tolv timmar, ett mål som kändes utmanande men ändå genomförbart. De hinder jag haft innan loppet har varit helt nya för mig. Jag har precis påbörjat en pappaledighet och även en husbyggnation, två saker som äter upp tid. Att få mer tid till att träna har aldrig varit svårare. Som tur har jag en sambo och svärföräldrar som har varit till stor hjälp för att kunna genomföra loppet.

All utrustning är införskaffad, startbeviset är utskrivet, allt är packat… eller!? Jag går igenom listan i huvudet flera gånger, jo allt är packat. Då bär det av!
Hela vägen ner från Stockholm till Motala så passerar vi massor av bilar vars dragkrok eller tackräcke är försedd med en cykel, nu börjar jag bli taggad.

Väl nere i Motala så ser vi till att trycka i oss en massa pasta till middag innan starten som bär av 03:18 på morgonen dagen efter.
Jag som oftast somnar innan huvudet landat på kudden har lite svårare att somna då tankarna far iväg. Hur kommer vinden att vara i morgon? För just då när jag ligger där så viner det riktigt bra i träden utanför, hoppas, hoppas, hoppas att det är vindstilla i morgon.

När klockan ringer 2h innan start och man känner sig lite svampig i huvudet så är det galet svårt att trycka i sig frukost, men det går. Vi sätter på oss utrustningen, kliver på cykeln och åker sakta ner mot startfållan nere i Motala centrum. Det är rätt kul att kika på allas olika uppsättning av utrustning och hur de strategiskt valt sitt optimala upplägg för en lyckad Vätternrunda. Några har fyra uppsättningar vattenflaskor, en del tejpar fast mat runt cykelns ram, några som kör i team har julgransplundring i hjälmen för att hitta varandra i vimlet ute på vägen. En kille har tejpat fast ett dennis-hot-dog paket under sadeln, ska han grilla längs vägen?

Loppet börjar med en kall motvind som är ihållande i nästan femton mil. I mina tidigare inlägg så har jag nämnt att det varit en del motvind när vi tränat, så jag kände igen mig snabbt. Tyvärr så åker jag på kramp i vänster lår efter fyra mil, jag hoppas på att det ska släppa och byter lite olika ställningar för att kunna stretcha under turen. Tyvärr så fortsätter krampen… i 26mil, liiiite skönt. Trots kampen så är det bara att mala på mil efter mil.
Under turen så lyckas jag med konststycket att tappa en av två flaskor och även en punktering i uppförsbacke precis innan Medevi, bara att byta slang så snabbt det bara går.

Med några motgångar längs vägen så blir målgången på tolv timmar och tio minuter, en besvikelse personligen då målet var på under tolv timmar men ändå nöjd med tanke på motgångarna.
Precis efter målgången så är man galet sugen på en öl och den smakar inte bättre ihop med lite nygrillat, dock inte dennis-hot-dogs.

Fridens!