Medalj på Veteran-SM!

En bronsmedalj. Stolt visar jag upp medaljen efter avslutad målgång inne på Heleneholms IP i Malmö. Bilden ljuger- jag är inte fullt så fräch som jag kanske ser ut. Foto: Uhlie Evertsson (silver i M45).

Årets viktigaste tävling är över. I lördags sprang jag Veteran SM i marathon och knep en bronsmedalj. Årets första "förlust" men nu var konkurrensen mycket tuffare.

Det var absolut perfekta förhållanden- ingen vind, 9-10 grader och en nästan platt fyravarsbana. Då borde det bli bra tider men det blev det konstigt nog inte. Kanske var det lite tidigt på säsongen för många och solen, som senare bröt fram, spelade säkert ett spratt.

Veteran SM är alltid chansartat. Placeringarna avgörs av vilka som kommer och i flera klasser hade de bästa stannat hemma. I några klasser blev det därför medalj på rätt mediokra tider. Därför var det roligt att under prisutdelningen höra speakern säga att standarden i min egen klass, M60, var den högsta i hela tävlingen och tiderna mellan 1:an och 3:an skiljde bara cirka 5 minuter.

Ändå är min tid på drygt 3.15 inget att yvas över. Alldeles för lusigt! Jag hade nog trott att jag skulle kunna ligga runt 3 timmar. Jag ledde större delen av loppet, i min klass vill säga, men kroknade mot slutet . Lite nerv blev det när dagens tvåa, min löparkompis Lasse Jakobsson hann i kapp mig vid 37 km.. Då drogs tempot upp från 5 till kanske 4.20-tempo. Men Lasse, som förresten bytt efternamn som jag inte lärt mig ännu, vann den duellen överlägset. Fantastiskt, han berättade efteråt att han i år bara sprungit 40 mil men åkt en massa skidor. Och jag med alla mina USA-mil . . .

Keep on running!