Vi är alla vinnare i Bore!

Där satt den! Tre tävnlingar och tre segrar. Segern i Östhammar innebär att jag vunnit hela Bore Cup varför den sista tävlingen i Gävle om en månad blir betydelselös (men den skall också vinnas!). Till vänster i bild tävlingsarrangören Anders Jansson, Östhammar FI.

Klockan 10.30 kliver jag av Uppsalabussen i Östhammar. Lite is här och där, en grå himmel och ett par plusgrader. Det artar sig till en bra tävlingsdag. Då händer det som inte skall hända. . .

Bussen försvinner och kvar står jag på landsvägen- utan vantar. Mina tävlingsvantar ligger bredvid på sätet där jag satt och plötsligt känns dagen riktigt grå. I huvudet snurrar tankar som att åka hem eller försöka köpa nytt i Östhammar. Men då flyger djävulen i mig, jag springer efter bussen och grejar vantarna!

I omklädningsrummet i Frösåkersvallen är det redan fullt med löpare trots att det är en timma kvar till start. Vi säger inte så mycket till varandra trots att alla känner alla. Vi Bore Cupare är ett resande teatersällskap och så här före start hämmas vi av tävlingsnerverna.

Det är annat ljud i skällan när vi kommit i mål. Vi skrattatar och tjoar och vi verkar alla nöjda, oavsett placeringarna. En av de duktigaste veteranerna under senare år i Bore, Alf Sjökvist, hade en tung dag i dag men i duschrummet spritter han som ett barn:

-Jag kände i dag inte av skadan från Bälinge, skrattar han.

Se där, kan man vara mer positiv? Höjdpunkten bland oss egotrippare är nog ändå samkvämet efteråt. Vi samlas i matsalen i Frösåkersskolan, äter för billig penning arrangörens hemgjorda mackor, dricker kaffet och äter kakorna och pratar, pratar, pratar. En utomstående skulle inte förstå någonting.

Keep on running!