Skall sedlighetspolisen stoppa mig?

I skolan var jag grabben som sprang vilse på orienteringarna och dom andra fick vänta på mig. Vid det förra USA-löpet gjorde jag flera grova felspringningar. Den här gången har det gått bättre, kanske för att gubben ännu inte slarvat bort glasögonen (vilket jag gjorde förra gången). Men problemfritt är det ändå inte.

Det känns som jag famlar lite i mörkret. Jag har inte längre någon bestämd rutt att följa, bara ett slutmål (Virginia Beach). MIsstänker att jag egentligen ligger aningen för långt norrut och att det kanske finns närmare städer vid Atlanten att springa till än just VB, kanske strax söder om Washington? Jan, jag behöver din karthjälp!

Nu har jag vittring på delstat nummer 6, Indiana. Jag befinner mig någon mil från gränsen, i staden Daneville (35 000 invånare). Jag har checkat in på ett ganska fint motell men vad hjälper det, inte heller här fungerar internet på rummet. Där rök ett par timmar helt i onödan och jag känner mig lite stressad. Svaren på era frågor får därför vänta någon dag.

Jag skall nu försöka styra om kursen lite mera söderut och komma ner på highway 36 till staden Montezuma (1 179 invånare). Men tyvärr blir jag då måltavla för värsta trafikhelvetet, Iniananpolis. Jag avskyr stora städer, de är fruktansvärt jobbiga att ta sig igenom för en fotgängare.

Dagens löpning blev en behaglig historia, totalt cirka 53 kilometer. Det är inte jättevarmt men luftfuktigheten är hög varför svettningen är så enorm att det klafsar i skorna. Springer nu utan tröja men har reflexvästen på. Dessbättre är skavsårsproblemen nu borta. Jag löste dem på ett radikalt sätt: klippte bort innerbyxorna i mina joggingshorts och skippade också kalsongerna. Snart rycker väl sedlighetspolisen ut!

Keep on running!