Det fattiga Amerika

Hus i Kearney, Nebraska. Husen i småstäderna är ofta väldigt dåligt underhållna.

Man brukar säga att USA är ett av världens rikaste länder. Men den rikedomen måste vara väldigt ojämnt fördelad. För där jag springer- på den amerikanska landsbygden, i små byar och städer- ser jag inget överflöd. Snarare är det tvärtom, det är en landsbygd i förfall jag ser. Husen är illa underhållna och står och förfaller, de små städerna är nästan spöklika. Istället för att renovera eller riva får mycket stå kvar och det är ingen vacker syn som bjuds. Charmigt? Ja, till viss del men samtidigt är det sorgligt att se.

Det är skalet, det yttre jag ser av USA. Vilken standard människorna egentligen har här på landsbygden vet jag inte. Att de har stora, nya fina bilar ser jag, även fattigt folk kan ha det. Och många har råd att äta sig tjocka, hälften av befolkningen tycks vara överviktig.

Jag förstår att välståndet finns i de större städerna. Men dom kommer jag inte att se under min löptur här i USA. Kanske ökar rikedomen ju längre österut jag kommer. Jag vill ändå inte racka ner på det jag ser för jag trivs med tillvaron. Jag gillar landsbygden och framför allt är det människorna jag möter som jag uppskattar. Inte alls samma bufflighet, stöddighet och egoism som i Stockholm. Här har vi mycket att lära av USA.

—

Dagens löpning blev kort, totalt 33 kilometer inklusive allt irrande i Kearney för att hitta det motell jag bokat. I fortsättningen har jag chans att då och då få ganska fina motell till en billig penning. En vänlig familj, som äger ett antal motell i en stor motellkoncern, gav mig "familjerabatt" på totalt tio olika motellkedjor. Motellet jag nu befinner mig på är i lyxklass men mitt rabatterade pris blev bara 39 dollar exklusive skatt. Här hann jag med att tvätta alla mina kläder i en tvättmaskin, med handtvätt blir det inte riktigt rent.

Keep on running!