Originalet bättre än kopian

Så här glad blev Björn när han kom till staden Gothenburg i Nebraska. Men glädjen blev kortvarig, Gothenburg kan på intet vis mäta sig mot det det riktiga Göteborg.

Det finns många Stockholm i USA och kanske också många Gothenburg. Utvandrarna hedrade hembygden genom att uppkalla orterna de slog sig ner på efter olika städer hemma i Sverige. Idag anlände jag till Gotenburg i Nebraska, "a nice little town", enligt förhandsuppgifterna. Men Gothenburg med sina 3 619 invånare har inga som helst likheter med mamman. En stor kvarn, en massa järnvägsspår, några gator med bland annat Petersons Supermarket, "The Friendly store", det var allt. Staden andades till skillnad från andra småstäder jag sett ändå en viss livskraft.

Jan gissade alldels rätt på min fråga igår att det var just Gotenburg jag hade som mål. Född och uppvuxen i Göteborg var det ändå lite speciellt att komma till denna forna svenskbygd där "turistattraktionen" är tre svenska gravar med järnsmidda kors. Enligt expeditetn hos Petersons bor det dock numera inte många svenskar här.

Igår påstod jag kaxigt att jag hade kapacitet att springa längre, 6-7 mil drog jag till med. Pyttsann! Idag var jag väldigt trött och de 5,9 mil jag gjorde kändes som ett marathonlopp. Annars fanns det möjlighet att springa till nästa stad med motell, Cozad, men den orken hade jag inte. Att krafterna tröt kan ha berott på att jag åt dåligt, hade bespetasat mig på lunch i Maxwell med 315 invånare men eftersom det var söndag var inget öppet och jag fick klämma i mig några mackor och en banan. Först 14 kilometer senare i metropolen Brady (366 invånare) fick jag mat (dålig sådan) på Sincalirs bensinstation. Sedan kom krafterna tillbaka men då var klockan sent slagen.

Imorgon händer en speciell sak, kan ni gissa vad?

Keep on running!