”Vi har pratat om hopplösa situationer”

Christer hälsar till bloggens läsare (foto: ESA)

DAGAR KVAR 10 En avspänd Christer Fuglesang svarade på SvD-läsarnas frågor i bilen på väg till jobbet i Houston på tisdageftermiddagen svensk tid. Han gör sina sista träningsdagar nu. Verkligheten i rymden börjar komma riktigt nära.

Rymdbloggen fick en av de sista pratstunderna med Christer innan start. Från torsdag är det begränsad verksamhet runt astronauterna. Då måste alla människor som ens är i närheten av dem bli läkarundersökta så att de inte bär något virus med sig som sedan kan sprida sig i rymdstationen.

Karantänen fortsätter sedan på Cape Canaveral dit astronauterna reser på söndag. Väl i Florida kommer astronauterna att bo isolerat och schemat blir avslappnat, några foto-sessioner och några rundor i t-38:orna för flygvanans skull. För Fuglesangs del blir det plitande i den privata anteckningsboken.

– Jag har tänkt förbereda mina anteckningar hur länge som helst och det är fortfarande inte gjort, så det måste jag ta tag i, skrattar han.

Nasas mytomspunna Beach House på den avstängda stranden mellan uppskjutningsramperna (från Google Earth)

Total isolering handlar det ändå inte om. På tisdag nästa vecka äter astronauterna middag i ”Beach House” som ligger mellan avskjutningsramperna vid havet. Då får de bjuda med fyra personer var. I Fuglesangs fall blir det familjen och en norsk kusin, vilket säkert glädjer norrmännen eftersom Fuglesangs resa får ordentlig uppmärksamhet även i Norge.

På torsdagen sen, så smäller det (fredag morgon svensk tid).

Så här svarade Christer på några av de frågor SvD-läsarna har skickat in. Han avslöjade också att han följer bloggen och således även kommer att läsa alla hälsningar.

Vad blir nästa steg? Kommer inte allt att kännas futtigt i jämförelse?
Ja, jag har inte bestämt vad som blir nästa projekt. Jag ska försöka få en flygning till som besättningsmedlem på rymdstationen eller på en flygning liknande denna, med en mer ledande befattning. Det är alltid viktigt att fundera framåt och ha planer och idéer.

Brukar ni astronauter prata om att det är jobbigt att gå vidare efter en sån här urladdning?
Näe, inte mycket inte.

Varför ska Sverige satsa våra begränsade resurser på en rymdflygning när vi behöver pengar till annat.
Man kan ju börja med att säga att det är små resurser vi faktiskt satsar. Hela rymdverksamheten kostar 100 kronor per person och år i Sverige och utav det är det några kronor som går till den bemannade rymdverksamheten. Intresset är så stort att det motiverar de där kronorna tycker jag.

Får man ha med sig en egen kamera upp?
Nej, men vi har gott om Nasa-kameror med oss.

Hur stort är Sverige uppifrån? Kan man täcka Sverige med en handflata på armlängds avstånd eller räcker det med en tumme?
Ha, ha, ha, det där får jag räkna på så att det blir korrekt svar. Eller så får jag återkomma om det när jag varit däruppe.

Varför har ni så gammal teknik i rymdfärjan, så att inte kan resa över årsskiftet för att datorerna inte klarar av det?
Ja, rymdfärjorna designades på 70-talet och det är enorma insatser som läggs på att verifiera att systemen fungerar och om man då har något som funkar så vill man inte röra det. Det blir så dyrt.

Andreas i Chicago hoppas kunna åka till Florida och se starten live, vilken är den bästa utkiksplatsen tycker du?
Ja, om man inte har någon biljett alls från Nasa, om de ens går att få tag på nu, så finns det en park i Titusville mot vattnet (Spaceview park min anm.) där man kan se hyfsat rakt.

Vad är chansen att ni kommer i väg på första försöket?
Jag tror det är stor chans, bättre chans än vad det har varit sedan Columbiaolyckan. Dels beror det på att vi inte har den minsta antydan till tekniska problem och dels så har det då varit tre flygningar efter olyckan som gjort att vi kunnat reda ut små problem och slutligen så är vädret mycket mer stabilt så här års än vad det varit på sommaren.

Vad var din favoritkurs på KTH?
Hmm, svårt å säga. Jag undervisade i flera år i en- och flervariabler i matte. Det var kul.

Ska du köra amatörradio från rymden?

Långt in i framtiden kan gigantiska roterande strukturer skapa ett jordlikt liv i rymden. Rotationen gör att dina fötter, gräset och vattnet trycks mot strukturens golv (jmf karusell) – som vore det av jordens gravitation. Bild: Nasa

Det är också en halvplanerad sak att jag ska försöka hinna med lite amatörradio och kanske prata med någon skola. Vi får se hur det blir med den saken.

Finns det några planer på att skapa konstgjord gravitation ute i rymden.
Det finns inga konkreta planer på att börja bygga något, men idéer finns det ju om att sätta saker och ting i spinn. Antingen en cirkulär struktur, en ring som snurrar, eller om man åker till Mars, så kan man ha två delar av farkosten förbundna med en lång lina. Om man sedan går ett steg till och pratar om resor till andra stjärnor så handlar det om roterande städer.

Skulle du som astronaut vilja ha artificiell gravitation?
Ja, det vore definitivt önskvärt för långa flygningar. Det är besvärligt med tyngdlöshet.

Signaturen Uffe beskriver hur utlämnad man kan känna sig när man sitter i ett flygplan, utan möjlighet att kunna påverka sin situation. Har ni haft speciell mental träning för att känna en inre säkerhet?
Nej, det har vi inte. Vi har pratat om olika situationer och även om hopplösa situationer, som att rymdfärjan bryts sönder. Men vi har inte haft någon speciell mental träning.

Det är Lucia när du är uppe. Ska du lussa för de andra?
Näe, he, he, man kan ju alltid improvisera, men jag har inte förberett något. Förutom att jag har pepparkakor med mig.

Fler svar som Christer gav i intervjun kommer i samband med blogginlägg längre fram.

Fuglesang berättade också att det råder gott humör i teamet och med tanke på att allt går på räls även med rymdfärjan så är det raka spåret mot rymden nu. Eller? I morgon onsdag kan den intresserade titta på Nasa-tv klockan 21.00 svensk tid. Då börjar en presskonferens som följer på en tvådagars-sittning man haft som kallas Flight Readiness Review. Allt om färjans status, starttid och flygschema kommer då att presenteras i sin spikade form.