Här är målet för Fuglesangs resa

DAGAR KVAR: 17 Christer Fuglesang ska upp i rymden för att bygga på rymdstationen. I veckan ska det spelas golf på rymdstationen. Alla tjatar om rymdstationen. Här kan du läsa lite mer om vad det är.

Rymdstationens utveckling. Det första kortet togs -98, det sista i år. Foton: Nasa

Den internationella rymdstationen ISS är en insektsliknande skapelse som kretsar 350 kilometer ovan jord. När Fuglesang och hans kamrater hälsar på de tre fasta invånarna blir det trångt på de 400 syrefyllda kubikmetrarna, men livet på rymdstationen är omvittnat vänskapligt.

Tidigare var rymden en arena där stormakterna USA och Sovjet mätte sina krafter mot varandra. I dag är rymdstationen en arena för ett långt gånget samarbete mellan flera länder, däribland Sverige. För att markera ömsesidigheten brukar de ryska kosmonauterna svara på engelska när de amerikanska astronauterna tilltalar dem på ryska. Eftersom Christer Fuglesang kan ryska efter sin rymdutbildning där på 90-talet kommer han att kunna delta i diskussionerna utan problem.

Den första delen till rymdstationen sköts upp 1998 och människor har bott på stationen sedan 2000. Det är ett extremt liv på många sätt, men framförallt är det ett liv i tyngdlöshet. Det innebär sensationell rörlighet – till priset av två timmars träningspass om dagen för att inte kroppen ska förtvina. I samband med dem gäller det att hålla huvudet stilla så att inte svettdroppar lösgör sig. De svävar nämligen omkring i stationen tills de hamnar på en annan astronaut eller på känslig apparatur.

Energin till instrument, värmeanläggning, lampor, datorer med mera kommer från solcellerna som omger rymdstationen och Fuglesangs jobb går delvis ut på att koppla in nya solceller. Kretsloppstänkandet har kommit långt, man renar till och med urinen och tillverkar dricksvatten, men rymdstationen behöver en ständig tillförsel av vatten, bränsle, syre, mat och toalettpapper från jorden. Detta transporteras med rymdfärjor eller ryska farkoster. Europa och Japan och privata amerikanska företag håller också på att utveckla transportlösningar.

ISS har kostat miljarder och åter miljarder och frågan ’är det värt det?’ ställs regelbundet. Svaret från de som stödjer rymdstationen är att forskningen, teknikutvecklingen, samarbetet i rymden och det faktum att människor förbereder sig för längre färder ut i universum är goda skäl.

Den forskning som pågår handlar exempelvis om läkemedel som behöver tyngdlöshet för att kunna utvecklas. Christer Fuglesang kommer under den sista dagen på ISS att forska på något han själv tog initiativet till på 90-talet. Det handlar om att komma underfund med vad de vita blixtar som 80 procent av astronauterna upplever är för något. Ögat påverkas av någon form av partikel i rymden som genererar en blixt som inte finns. Så om ni på någon bild ser Fuglesang med ett stort instrument över huvud och ögon så vet ni vad det handlar om.

ISS har försenats gång på gång, men man räknar nu med att bygga färdigt rymdstationen fram till 2010. Sedan pensioneras rymdfärjorna. Rymdstationen ska hysa människor i minst tio år därefter. Under tiden kommer säkerligen andra möjligheter att bo i rymden att utvecklas. Tills dess är ISS en lika unik skapelse som utsikten genom dess fönster.