Betala för nyheter på nätet – inte en chans

MEDIER Dagspressen söker med ljus och lyfta efter affärsmodeller för att tjäna pengar på nätet när läsare och annonsörer flyr papperstidningen. Tidningsmagnaten Rupert Murdoch ska börja ta betalt för vanliga nyheter på sina tidningssajter, en affärsmodell som än så länge är otänkbar i Sverige.

News Corp-vd:d har tidigare uttryckt att den affär som så länge har varit grund för papperstidningen också kan fungera på nätet, ”detta är uppenbart efter Wall Street Journals tidigare erfarenheter”, har han sagt och också att han undersöker möjligheterna att ta betalt för delar av nyhetsinnehållet för vissa av sina amerikanska och brittiska tidningar.

Wall Street Journal har sedan länge tagit betalt för exklusiva finansiella nyheter och tillgång till affärsdata via ett särskilt abonnemang för 2 dollar i veckan. Ännu har ingen annan tidning lyckats med liknande satsningar, inte ens prestigetidningen The New York Times, som lade ned sin betaltjänst, Times Select.

Det som har blåst upp debatten är att Rupert Murdoch i veckan meddelade att Wall Street Journal även ska börja ta betalt för enskilda nyhetsartiklar på nätet genom att införa så kallade mikrobetalningar. Redan i höst ska den nya betalningsmodellen lanseras, och ska även testas på andra News Corp-tidningar.

Svensk dagspress skiljer sig inte från andra i hänseende att man även här letar efter nya sätt att hitta intäkter. Men att ta betalt för digitalt nyhetsmaterial finns inte på kartan för de svenska mediehusen.

För att kunna ta betalt för redaktionellt material krävs att två saker uppfylls. Den ena är att det måste finnas ett värde för läsaren i innehållet, och det andra att man är tvungen att betala för det, säger TV4:s webbchef Mattias Fyrenius.

Och däri ligger hela förklaringen. Även om det finns ett värde i nyheter på nätet, så gör tillgången, överflödet på nyheter att ingen är villig att betala för dem.

”Vi kan glömma att ta betalt för allmänna nyheter på nätet”, säger Expressens chefredaktör Thomas Mattson. Men det är inte journalistiken det är fel på, men tidningarna måste bli bättre på att göra affärer av den, säger han.

Det som möjligen går att ta betalt för är extramaterial som guider och listor, unikt webb-tv-material och andra tjänster och unika paketeringar. Aftonbladets Plustjänst är ett exempel på detta, men som i sin tur kräver stora resurser för organisation, administration och marknadsföring.

Vissa tidningar har svårt att acceptera den tuffa verklighet de befinner sig i. Men det är inte ett bra argument att säga att innehållet är så bra att det borde gå att ta betalt, eller att man måste ta betalt för att få det att gå ihop. För är ingen beredd att betala så spelar det ingen roll vad du som tidning säger.

Mattias Fyrenius anser att betalning är en ”farlig” väg att gå för tidningarna, och syftar på risken för läsarflykt och sinande trafik. Att låsa in sitt material kan också ha en skadeverkan på varumärket, som signalerar att man vill stänga ute läsarna.

Ännu har det inte bevisats att modellen fungerar i USA, men förutsättningarna är annorlunda med en större marknad och andra möjligheter att utveckla nischade tjänster som ger större betalningsvilja.

Tidningsutgivarnas vd Anna Serner håller med Murdoch. Hon tror ”absolut” att det är möjligt att ta betalt, i sinom tid, när tidningarna har blivit tillräckligt dränerade, när vissa har rensats ut och när inte alla längre är beredda att vara gratis.

Nåväl, men den som tar första steget ut får vara beredd på att misslyckas.