Annons

Politik direkt

Lova Olsson

Lova Olsson

Den som har dömts för brott ska kunna få juridisk hjälp med en resningsansökan, och fler förundersökningar ska återupptas – med sikte på resning. Det är innebörden i ett lagförslag som regeringen fattat beslut om. Målet är ökad rättssäkerhet för oskyldigt dömda.

”Nästa torsdag blir jag 62. Två domar återstår att få resning i sedan får jag åldras i frihet”, skrev Sture Bergwall, som tidigare hette Thomas Quick, på Twitter den 20 april.

Han är dömd för åtta mord, och en av få personer i Sverige som har beviljats resning i ett brottmål.

Varje år skickas hundratals resningsansökningar till Högsta domstolen, men bara i ett fåtal fall beslutar Riksåklagaren att återuppta förundersökningen för att granska om det kan bli aktuellt med resning.

Justitieombudsmannen har slagit fast att det krävs ”mycket starka skäl” för att nya utredningsåtgärder ska få vidtas efter det att en dom har vunnit laga kraft. Men det finns ingen uttrycklig reglering i lagstiftningen.

Nu vill regeringen ändra systemet. Vid dagens regeringssammanträde antogs ett lagförslag som ska ”öka rättssäkerheten och förutsebarheten” för den enskilde. Propositionen, som SvD har tagit del av, läggs på riksdagens bord i morgon.

Justitieminister Beatrice Ask (M)

– Vi försöker göra det lite mer rimligt för den som begär resning att faktiskt kunna genomföra det hela. Det ska bli tydligare och rakare vad som gäller, säger justitieminister Beatrice Ask (M).

Förslaget innebär att åklagare, enligt lag, ska vara skyldiga att på nytt ta upp en förundersökning ”om det kommit fram en ny omständighet eller ett nytt bevis som sannolikt kan utgöra grund för resning”. Därmed sänks dagens höga – och kritiserade – krav, enligt justitiedepartementet.

– I dag är man ju väldigt restriktiv, men nu mildras formuleringarna. Det här innebär en viss öppning för att man ska kunna få saken prövad igen. Man ska också kunna ta del av utredningsmaterial som har funnits tidigare, förklarar Beatrice Ask.

Den som vill ansöka om resning ska kunna välja mellan att vända sig till åklagare eller till domstol, och begära att åtgärder ska vidtas.

– I grunden ska naturligtvis myndigheter och enskilda kunna lita på att domar som har vunnit laga kraft gäller. Men ibland dyker det upp situationer där det i efterhand ifrågasätts om domen är korrekt. Då är det en viktig rättsäkerhetsgaranti att det kan prövas igen, säger Beatrice Ask.

Ytterligare en nyhet i propositionen är att den som ansöker om resning – eller tänker göra det – ska kunna få en offentlig försvarare. ”På så sätt kommer den som har dömts för brott att kunna få hjälp att utreda om det finns förutsättningar att ansöka om resning”, skriver regeringen. Den som vill ha ett offentligt biträde är i dag hänvisad till att ansöka om rättshjälp, men det är sällsynt att det beviljas.

– Det här är ett sätt att öka rättssäkerheten, helt enkelt, och de egentliga förutsättningarna för att man ska kunna driva ett ärende. Det är väldigt viktigt. I dag är man ofta tvingad att själv bekosta juridisk expertis, och det är inte alla som har den möjligheten, säger justitieministern.

Hur kommer den nya lagstiftningen att påverka antalet faktiska resningar?

– Helt omöjligt att svara på. Men rimligen borde det bli en och annan resning om inte hade kommit till stånd tidigare, säger Beatrice Ask.

Advokat Thomas Olsson, som är Thomas Quicks försvarare, välkomnar regeringens lagförslag.

– Det är ett steg i rätt riktning, som innebär att man till viss del inser att samhället har ett ansvar för att domarna är riktiga, även efter det att de har meddelats. Det kommer till viss del att underlätta möjligheten att utreda om det finns resningsskäl eller inte.

Särskilt viktig, anser han, är den nya möjligheten till rättsligt biträde.

– Men samtidigt anser jag att det finns en brist i förslaget. Den stora delen av arbetet med att granska gamla domar ligger fortfarande i tiden före det att man ska få rätt till ett biträde, förklarar Thomas Olsson.

– De flesta kommer fortfarande att vara beroende av att det finns advokater som är beredda att, ex gratia, ställa upp och granska material för att utreda om det finns skäl att återuppta en förundersökning, fortsätter han.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

 

Om bloggen

Lova Olsson har bevakat inrikespolitik på SvD sedan valet 2002. Här bloggar hon om nyheter inom rikspolitiken.
Politik direkt-bloggen ska vara en snabb kanal för politiska nyheter. Här kan läsarna bland annat följa de senaste utspelen, förslagen och reaktionerna från politikerna i riksdagshuset och departementen.

Har du ett nyhetstips som du tror skulle passa till Politik direkt-bloggen? Mejla lova.olsson@svd.se

Arkiv