Stefan Malmqvist
Grekland, Rumänien, Bosnien-Hercegovina, Finland, Ryssland, Israel, Azerbajdzjan, Armenien, Polen och Norge är alltså finalfärdiga.
Sex av dessa hade jag tippat skulle ta sig från semin. Det är inte ett klockrent resultat för min del. Min lista rymde helt enkelt för mycket västinfluerad schlagerpop. Och när nio av länderna som röstar är östblocksländer så blir det som det blir.
Grekernas Shakira/Britney-stomp klarar sig på att låten har en del etnoinfluenser som fungerar bra även i grannländerna.
Teräsbetoni fick visa att man inte behöver ha skräckmask a’la Lordi och att man kan dunka på med fläskig Manowarmetal. Det finns folk som gillar det och de röstar.
Istraels snyggballad gled också in på ett bananskal. Inget konstigt. I den låten hittar man också etnomusik.
Och så Norge då. Spelkulationerna startade direkt i pressrummet. De säger att det var jurygruppen som tog henne vidare, inte det röstande folket. Att sådana spekulationer uppstår är inte märkligt. Hold on be strong är en västschlager med pop och lite R&B i botten. Ingen av de övriga har musik av den sorten. Efter festivalen få ve se om det stämmer, då avslöjas vilka av låtarna juryn har plockat ut som wildcard.
I rättvisans namn ska man kanske påpeka att Believe med Dima Bilan inte heller är en etnofärgad historia utan en modern, om än något vek, R&B-ballad.
Den karln kommer dock att få mycket röster även i nästa del. Alla i öst älskar Bilan.