Stefan Malmqvist
När jag satte mig vid datorn igår skulle jag ha rapporterat från genrepet. Mycket var sig likt från tidigare t’ävlingsomgångar. Men en del artister har piffat och fixat med siina nummer.
E-Type har bytt kläder sedan han och The Poodles tävlade senast. Nu har han svart kavaj och Guns N´Roses-tischa. Jag vet inte om den nya stassen är mer upphetsande än den gamla. Det kanske känns bättre för E-Type?
Sibel, Idol-Ola och Caracola har inte gjort så mycket mer än att slipa på de finare detaljerna.
Johnsson & Häggkvist har styrt om destom mer. De tar på varandra, tittar på varandra, försöker hitta kemin mellan varandra. Första repet s¨åg allt detta tafatt ut. På fredagen kändes redan mer slipat.
Nordman och Thérèse Anderssson putsar också bara en smula på scenframträdandet.
Suzzie Tapper har nya kläder, tyckter jag i alla att det såg ut som. Det är svarta kläder rakt igenom så jag är inte helt säker. Årets Melodufestival har minst sagt bjudit på mycket svart.
Andra chansen är en mer pressad sändning tidsmässigt. Så det blir intee inte lika mycket humor som i de övriga sändningarna.
Men Kristian Luuk sjunger ett ode till Björn Gustafsson, det är roligt. Låten han tar till är Ainbusks bidrag från häromveckan.
Det som kommer att prägla dagens tävling mer än någon av de tidigare är nervositet. Två låtar spelar, sedan röstas en bort.
Efter fyra sådana omgångar ställs de kvarvarande mot varandra i två nya omgångar innan vi vet vilka två som får uppträda i Globen om en vecka.
Tidigare har jag sagt att det vore ytterst snöpligt, på gränsen till katastrof för pudlarna och E-Type samt Carola Häggkvist och Andreas Johnson om de inte gfgixar detta. Och så ser det ut fortfarande. De har mest att förlora.
Och jag är faktiskt inte särskilt övertygad just nu att de klarar sig.