Stefan Malmqvist
Sylvester,
Jepson, Ola, Leari, Jens och Martin har ännu mer att ge än de visade på andra repomgången. Det är jag
säker på. Men jämfört med måndagens test hade The Ark skruvat upp svetslågan
rejält. Första genomköraren av The
Worrying Kind lät lite lam.
Men sedan blev det mer tryck. Och sista övningen, där pyrotekniken släpps loss
också, var glänsande. Det lovar gott inför lördagens Eurovisionfinal.
Den efterföljande
träffen med pressen skilde sig markant från den på måndagen. Ola Salo hade en
klart mer lättsam framtoning. Bland annat improviserade han ihop ett poem om
hur mycket han gillar Finland och dess invånare. Improvisationen slutade med
att Ola låtsasgrät teatraliskt.
Sedan fick han sjunga en
snutt ur It Takes A Fool To Remain Sane. Sådant gillar Eurovisionfansen.
Artisterna måste nästan sjunga för att bli accepterade.
Ändå är det rätt tydligt
att The Ark har färre beundrare bland de riktigt hårda Eurovisonfansen. De
flockas hellre när Greklands Sarbel visar upp sig.
Och de lindar in sig i
bakfolie när Verka Serdjuchka
uppträder. Verka och hans dansare ser själva ut som silverglittriga
rymdvarelser från planeten Crazy.
Hans Dancing Lasha Tumbai är en
efterhängens sak också. En del tror, som jag påpekat tidigare i bloggen, att
han kan vinna. Men jag vet inte jag.