Annons

Hedelius affärer

Patricia Hedelius

Patricia Hedelius

Eniro-aktien tycks ha stabiliserat sig – något som kan tolkas som att aktiemarknaden anser att det värsta borde vara över för sökföretaget. Men fortfarande kvarstår frågetecken om hur bolagets affärer går. Frågor som företagets långivare, bankerna, sannolikt inte tar lika lätt på som aktieägarna.

 

Om vi börjar från början så ser Eniros styrelse och ledning ingen anledning till att förändra den prognos om ett resultat på 700 miljoner för 2014 som gavs i samband med att bokföringsskandalen uppdagades. Därmed gör man fortfarande bedömningen att de intäkter som bokförts felaktigt fortfarande ligger runt 86 miljoner kronor.

 

Utan insyn i Eniros interna redovisningsarbete är det omöjligt att bedöma uppgiften, men det finns ingen anledning att misstro den heller. Däremot visar den granskning som SvD Näringsliv låtit göra av den externa redovisningen att det finns andra problem runt de finansiella rapporter som bolaget presenterat de senaste tre åren. Det finns tydliga tecken på att Eniros siffror lyfts av en redovisningsförändring snarare än en faktisk tillväxt från en ökad försäljning.

 

Intäkterna för områdena Desktop och Mobilt har ökat med runt 7 procent under förändringsperioden, jämfört med om man behållit den gamla principen visar de beräkningar som SvD Näringsliv låtit göra. Det kan se ut som en liten skillnad. Men det viktiga är att påpeka att det inte var Eniros kunder som stod för något försäljningslyft genom att köpa fler produkter, utan att det är en temporärt positiv effekt av en förändrad princip. Tillsammans med de felaktigt bokförda intäkterna på 58 miljoner kronor för 2013 har detta lyft försäljningen och resultatet med runt 200 miljoner kronor under förändringsperioden. Eniros utveckling har med hjälp av redovisningsteknik tydligt förbättrats, samtidigt har varken ledning eller styrelse informerat om storleken eller orsaken.

 

Ett stycke på sidan 48 i den 104 sidor långa årsredovisningen, som publicerades den sista mars 2014, ger en av få ledtrådar till att något hänt.

”Kortfristiga skulder har gått ner beroende på minskad försäljning samt högre andel tjänster som intäktsförs vid leverans vilket påverkar förutbetalda intäkter.”

Missen att tydligt kommunicera vad som hänt är olycklig. Vad som egentligen har varit en fallande försäljningsutveckling för det viktiga området Desktop och Mobilt har sett ut som en stigande försäljning. Investerare har fått bilden av att Desktop och Mobilt gått betydligt bättre än vad det egentligen gjort. Noten i balansräkningen som tar upp förutbetalda intäkter har varit ett tecken på effekterna av redovisningsförändringen, som SvD Näringsliv beskrivit i tidigare artiklar. Men också bolagets allt sämre kassaflöde från verksamheten har varit en ledtråd till att allting inte är som vanligt i Eniro.

 

Över tid kommer det kassaflödet som Eniros affärsverksamhet genererar – det vill säga kundernas betalningar till Eniro och Eniros betalningar till anställda och leverantörer före skatter och räntebetalningar – stämma överens med det resultat som Eniros affärsverksamhet ger. Det stämde väl med hur Eniro rapporterade under åren 2007 till 2011. Summan av verksamhetens kassaflöde stämde med rapporterat resultat.

 

Skärmavbild 2014-09-22 kl. 10.18.40

 

Sedan under 2011 så sker en plötslig förändring i bolagets redovisning, då började kassaflödet halka efter det redovisade resultatet. Summan av in- och utbetalningar till och från bolaget blev helt enkelt lägre än resultat från verksamheten som Eniro redovisade. Om skillnaderna mellan resultatet från Eniros affärer och de in- och utbetalningar som skett sedan 2011 läggs ihop så är gapet 800 miljoner kronor.

 

Den skillnaden indikerar att Eniros affärsverksamhet går sämre än vad bolaget har rapporterat. Eniro argumenterar dock för att bolagets kassaflöde stärkts under 2014 och att effekten av redovisningsbytet är utagerat. Men kassaflödet i år har påverkats positivt av en rad olika poster som inte kommer från den underliggande verksamheten. Förbättringen under första halvåret beror på lägre skatte- och räntebetalningar 2014 jämfört med motsvarande period i fjol. Aktieägarna borde ställa sig frågan var Eniros uthålliga vinstnivå egentligen ligger, vilket också är skälet till att det sannolikt är en betydligt dystrare stämning bland de allmänt sett lite mer skeptiska långivarna, alltså bankerna.

 

De 700 miljoner kronor man nu räknar med att Eniro ska göra i resultat för helåret 2014, kan tyckas bli svåra att nå vid en jämförelse med den historiska utvecklingen. Nästa år kan problemen bli uppenbara. Eniro tappar successivt försäljning då gamla produkter fasas ut och nya inte säljer tillräckligt för att kompensera bortfallet. Ett redovisat resultat som sjunker ned mot 650 miljoner kronor på årsbasis betyder sannolikt att Eniros utbetalningar kommer överstiga inbetalningarna, kassaflödet blir negativt.

Det finns också en fotnot i den senaste årsredovisningen som borde skapa oro. Enligt den texten skulle en förändring av bolagets kalkylränta i samband med en 10 procent sämre vinst än väntat ge upphov till ett behov av att skriva ned värdet på de egna tillgångarna med 925 miljoner kronor. Detta motsvarar en fjärdedel av det egna kapitalet vid halvårsskiftet 2014.

Detta är dåliga nyheter för bankerna som lånat ut 2,2 miljarder kronor till Eniro. I första hand måste bankerna ta ställning till vad de ska göra när Eniro sannolikt bryter sina lånevillkor under hösten. Men de måste även ta sig en funderare över vad det faktiska värdet kan vara av den goodwill på 5,8 miljarder konor som bolaget hade vid utgången av 2013.

Om bloggen


Patricia Hedelius är SvD Näringslivs börskrönikör. Här skriver hon om stora och små ekonomiska frågor och kommenterar snackisar i svenskt näringsliv.
Följ Patricia på Twitter: