SvD.se granskar

Alexandra Hernadi och Tobias Olsson

Alexandra Hernadi och Tobias Olsson

Nu har vi fått tag i Anders Johansson (S), kommunalråd i Sigtuna. Han är själv kritisk till att Sverige ger bistånd till Kina. ”Hade gjort större nytta i Afrika”, säger han i vår intervju och medger att Sigtunas samarbete med Luodian utanför Shanghai handlade om näringslivskontakter.

Varför gick ni in i det här projektet?

– Det finns ju en given och naturlig koppling. Hela Luodian New Town är ju byggd som en kopia av Sigtuna stad och det var så vi kom i kontakt med Baoshan district och Luodian town. De kontaktade oss och annars har vi inte sökt oss aktivt ut i det här samarbetet.

När man läser handlingarna låter det mer som ett näringslivsprojekt än ett biståndsprojekt?


– Ja. Det är inget att snacka om – för Sigtuna kommuns del har vi sett möjligheten att utveckla våra kontakter med en viktig marknad. Vi har sett möjligheten för vår besöksnäring, som är den största delen av vår ekonomi med Arlanda flygplats innanför kommungränsen och med 23 hotell- och konferensanläggningar, att känna på en ny marknad och etablera kontakter i världens viktigaste tillväxtcentrum. Sedan är det upp till staten och Sala-ida om det här är ett rimligt sätt att bedriva biståndspolitik på. Jag tycker inte det.

Varför inte?


– Jag tycker det är förvånande att Sverige så länge haft Kina som biståndsland. Nu vet jag att diskussionen pågår och kommit ganska långt att ta bort Kina från listan över biståndsländer och det tycker jag är helt rätt. Det är en av världens största ekonomier och problemet med Kina är inte den ekonomiska tillväxten, utan hur man fördelar den inom landet. Så en viktig utgångspunkt för mig och kommunen var att inte satsa några direkta kommunala medel.

Men även om ni inte satsar kommunala skattepengar så satsar ni ju ändå statliga skattepengar.


– Visst kan jag känna att det är ett problem, men om det nu är så att staten har Kina som ett programland och Sala-ida har medel för detta så känner jag som kommunalråd i Sigtuna kommun ingen tveksamhet kring att ansöka om de medel som redan finns. Om de sedan ursprungligen borde ha anslagits pengar tycker jag är en fråga för riksdagspolitikerna.

Vad är din åsikt?


– Jag tycker det är absurt att ha Kina som biståndsland. Kina har under de senaste tio till femton åren haft en extremt hög tillväxt och har en samlad ekonomi som börjar närma sig USA:s i omfång. Det finns oerhörda värden i Kina och en stor ekonomisk utveckling. Bistånd tycker jag vi ska ge till länder som har problem med ekonomisk tillväxt och som måste ta sig upp i tillväxtligan.

– Det är ju inte problemet i Kina, utan där är det fördelningen av de nya rikedomarna där detta kommunistland har en av de största klasskillnaderna i världen. Då borde Sverige i större utsträckning ägna sig åt bistånd söder om Sahara i Afrika och i Sydamerika i större utsträckning. Där skulle de här pengarna behövas mycket bättre, inget snack om saken.


Men som kommunalråd har du ändå sökt de här pengarna – vilket ansvar har du?

– Hade inte vi ansökt om pengarna och deltagit i det här utvecklingsprojektet och gjort den nytta som jag ändå tycker att det har gjort ur ett demokratiperspektiv och inte ur ett utvecklingsperspektiv, så hade någon annan gjort det. Det fanns en rambudget för detta från staten och från Sala-ida.

– Sedan så vet jag – eftersom jag är aktiv i svenska FN-förbundet och jobbat med biståndsfrågor personligen på plats i Afrika sedan gymnasieåldern – att pengarna hade gjort mycket mer nytta utifrån ett utvecklingsperspektiv i Afrika. Ingen tvekan om saken och det är inget jag hycklar med.


Kunde Sigtuna i så fall inte haft ett kommunalt partnerskap med en stad i Afrika istället?

– Absolut. Vi funderar på att inom ramen för Sala-ida etablera en kontakt med Tanzania. Det är inget vi har beslutat om, men utifrån ett utvecklingsperspektiv kan vi göra mer nytta där än i Luodian Town. Men utifrån ett demokratiperspektiv kanske vi gör mer nytta i Luodian och vi gjorde nytta i Luodian – alla möten mellan demokratier och diktaturer kommer att leda till att diktaturerna så småningom faller. Det handlar om droppen som ska utnöta stenen, och kan vi bidra till det så gör vi gärna det. Men jag har inga illusioner om det, jag är inte naiv. Vi har ju också tidigare haft utbyte med Filippinerna, ett av de fattigaste länderna i världen. Där har vi gjort mer nytta.


Vad gav det här Luodian?

– Det ska du egentligen fråga kineserna. Men deras längtan efter internationella kontakter och utbyte av idéer är stort. De har inte tidigare haft möjligheter att etablera kontakter utanför Kina och för dom har det varit en möjlighet att lära sig något nytt om turistverksamhet och lära sig hur vi bedriver besöksnäringen.


Pågår det något samarbete nu?

– Nej, det gör det inte. Det var inte meningen att det skulle vara ett permanent projekt.


Ett av få konkreta resultat av resan till Kina verkar vara tanken på ett samarbete mellan en svensk golfbana och en kinesisk golfbana – vad hände med det?

– Det kan jag inte svara på. Arlandastad Golf är ett privat företag och Lake Malaren Golf Club är också privat, så om de har hittat varandra och gjort fler utbyten vet jag inte.

– Sedan är ju det en väldigt speciell sak med Lake Malaren Golf Club. Jag har gjort studiebesök på golfbanan när den inte var riktigt klar, och det är klart att ha en golfbana i Kina av den digniteten som heter Lake Malaren Golf Club är ju hyfsat bra reklam.


Varför ska svenska kommuner ägna sig åt biståndsprojekt utomlands?

– Om man tittar på vart den egentliga demokratiutvecklingen skett och vart en stor del av det demokratiska beslutsfattandet finns i Sverige, så finns det i den kommunala sektorn. Om man ska diskutera demokratiutveckling, som är en del av det svenska biståndet, så är det väldigt naturligt att svenska kommuner deltar i det arbetet.

Fler bloggar