Vänersborg: ”Väldigt lyckat”

Anders Fridén är internationell samordnare på Vänersborgs kommun. Här ger han sin syn på samarbetet med Omaruru i Namibia.

– Jag tycker det här projektet blev väldigt bra. Det har haft stor genomslagskraft i både Omaruru och Vänersborg. Man nådde en väldigt stor grupp med ungdomar ute i kåkstadsområdet och man nådde också de här som lämnat skolan och står utan arbete. Så det tycker jag att det blev en väldigt lyckad del.

– Sedan är ju båda kommunernas musik- och kulturprofilering en gemensam nämnare. Det har stärkt båda kommunernas varumärken, eller attraktionskraft som resmål.

Fortsätter samarbetet?

– Vi skickade in en ansökan om ett andra år, balnd annatt för att färdigställa musikstudio. Men den prioriterades bort av ICLD. Vi har inte fått någon förklaring, men det kom ju till ytterligare sju kommuner som nu börjat jobba i Namibia och jag kan tänka mig att ICLD tvingades prioritera dem. Däremot fortsätter vi samarbetet med Omaruru inom andra områden och har skickat in ansökningar om krishantering och klimatförändringar.

Varför ska svenska kommuner ägna sig åt biståndsarbete i andra länder?

– Biståndsarbete är kanske ett förlegat begrepp, men man pratar oftast om internationellt utvecklingsarbete där man har en fråga man vill utveckla tillsammans. Vi har ju haft ett demokratiarbete i Sverige sedan Gustav Vasas tid, och i Namibia är demokratin 19 år gammal. Utifrån det tycker jag att vi har en väldigt stor mängd kunskap som vi har att lära ut och samarbete kring. Just svensk demokrati, både lokalt, regionalt och nationellt, är ju en god förebild, och särskilt i unga demokratier.

Vad har ni dragit för lärdomar av era projekt?

–Projekt som är ett år långa måste vara väldigt väldigt avgränsade. Man kan inte greppa över för stora sakfrågor, utan de måste vara rimliga problemställningar som ska lösa. Går man i treåriga projekt finns ju chans att arbeta mer på djupet, men då måste man vara väldigt följsam och se till att man följer de mål och den gemensamma planen man har med den andra kommunen. Om det finns en projektavvikelse så måste man vara väldigt snabb med att kommunicera den med ICLD.

Hur tycker du att systemet med de kommunala partnerskapen fungerar?

–ICLD har ju fått en tydligare roll och mer resurser än Sala-ida hade. Jag tror på idén. I början var ju kärnfrågan demokrati, miljövård och stadsplanering, men sedan har man breddat samarbetsområdena. Frågan är ju om man ska hålla fokus på ett område eller bredda det mer.

– Man måste kvalitetsgranska de projektbeskrivningar som kommer in. Jag tycker ICLD har blivit bra på att avslå saker som är okonkreta och diffusa. I bland får man ju veta att man måste förtydliga hur projektet är fattigdomsbekämpande och komplettera ansökningen. Det tycker jag ICLD har blivit mycket bättre på.