SvD.se granskar

Alexandra Hernadi och Tobias Olsson

Alexandra Hernadi och Tobias Olsson

Hur ser kommunstyrelsens ordförande Jan-Erik Wallin (M)
i Vara på Kinasamarbetet? Vi ringde upp honom i fredags och så här svarade han
på våra frågor.

En tredjedel av biståndspengarna ni fått har gått till
flygresor – är det rimligt?

– Huangshan ligger långt borta. Vi är jättenoga med att försöka
hitta de billigaste biljetterna som går att hitta. Vi försöker vara ute i god
tid. Men det är långt till Kina och när det är en lite större grupp så blir det
sådana kostnader.

Skulle det inte gå att organisera det på något annat sätt
så det inte blir så stora resekostnader?

– Vi har ju redan mycket mejlkontakter mellan resorna. Men
vi behöver knyta relationerna först och på ett bra sätt. Så är det alltid, man
måste träffas och bygga upp ett förtroende, särskilt när man är från olika
kulturer. När man gjort det kan man sköta mycket mejlledes.

Ni har hittills fått drygt två miljoner kronor av Sidas
biståndspengar – tycker du att det är väl spenderade biståndspengar?

– Jag tycker att det här skapar lokala kontakter, istället
för att bara skicka pengar som man inte vet vart de landar. Det här skapar
relationer och förståelse, och jag tror att det här är en bra
demokratiseringsprocess i vårt samarbetsland. De ser att en lokal demokrati
fungerar. Jag ser att det här kan få enorm betydelse. Men en uppbyggnadsfas tar
tid, det tar tid att bygga upp relationer. Man måste ha lite tålamod från bägge
parter och man kan inte räkna med resultat efter ett besök, eller ens två. Det är
först när man byggt upp relationer och förstår varandras kulturer som det kan
bli resultat.

Vad har Vara fått ut av samarbetet?

– Samarbetet pågår ju fortfarande. Det vi ser är dels att
det går att tänka, agera och göra på ett helt annat sätt än vi är vana vid. Det
lär oss och vår organisation att det går att agera på andra sätt. Men vi ser
också genom att göra internationella utblickar att det vi har i Sverige är väldigt
bra. Man blir stolt över det arbete man gör hemmavid.

Vad har Huangshan fått ut av samarbetet?

– Det är svårare att säga. Men en sak har vi lagt märke
till. Vi hade ju ett projekt om lokal demokrati och landsbygdsutveckling och i
Huangshan har man nu utsett en företrädare för respektive liten ort. Det har
man gjort på ett helt demokratiskt sätt. Det är byn själv som utser sin
representant och det går vid sidan om det partipolitiska systemet.

– De har också sett hur vi gör, med intresseföreningar och
tätortsvandringar där tekniska servicenämnden besöker varje tätort tillsammans
med företrädare för tätorten och ser vad som behöver göras. Det tyckte de var jättespännande.

I vår genomgång hittar vi få konkreta resultat av
samarbetet
.

– Det jag nu sagt är ju ett exempel. Men att förändra ett
system på ett år, som ett projekt pågår, går inte. Det är en mycket mer långsiktig
attitydpåverkan. Jag ser det som att utbytet sår frön, både här och där som kan
leda till vidare kontakter.

Förekommer det sådana kontakter nu?

– Vi jobbar med ett konkret projekt om vatten och
vattenrening, både här och där. Vi tittar på hur vi kan ta hand om avloppet på
ett bra sätt. Det projektet är på gång och efter våra inledande kontakter har
vi sett att det är något där vi kan konkretisera och göra något riktigt bra som
bägge parter kan ha nytta av.

– En annan tanke är att se om vi kan utveckla
utbildningssidan, med att vi har utbytesstudenter på gymnasienivå och erbjuda
mandarin som språkval på vår gymnasieskola. Så de korta projekt vi haft leder
till tankar att vi kan utveckla samarbetet i fortsättningen.

Varför ska svenska kommuner ägna sig åt demokratiarbete
i andra länder?

– Jag delar inte uppfattningen att det inte är en kommuns
uppgift att arbeta för demokrati i andra länder. Vill staten eller regeringen
via Sida och Sala-ida att kommunen ska medverka i processen så är det självklart
att vi ska ställa upp. Vi får ju täckning för våra medkostnader och då undrar
jag varför vi inte ska göra det. Det ger mervärde för de som åker dit och vi
kan lära av andra länder.

– Vi ska medverka till att vi får en bättre värld,
och där tycker jag att kommunen har ett ansvar också. Men det är ju inte så att
kommunen ställer upp med pengar, då hade det varit en annan sak. Vi är ett
verktyg och en länk.

På ett ställe skriver ni att ni ska lära er mer om det
politiska systemet i Kina – vad har Vara kommun att lära av en diktatur?

– Vi ska lära oss hur det fungerar för att kunna samarbete
bättre framgent. Det handlar ju också om hur vi inte ska göra. Men det viktiga
har varit att lära sig mer för att vi ska kunna samarbete bättre. Det gör ju
också att vi bättre kan sprida det demokratiska tänkandet.

Ni talar också om affärsutbyte och om att knyta
kontakter mellan näringsliven i Vara och Huangshan – har projekten lett till några
konkreta resultat
?

– En sak som det lett till är att det just nu pågår en
turistresa med folk från Vara-bygden som är i Kina och bland annat besöker
Huangshang. Det beror på det här initiativet. Just nu är det ett 25-tal
personer på resan. Det är ett rent konkret utfall av att Huangshan vill och har
jobbat med att få fler turister från västvärlden och bygga upp turistnäringen.

– Vi har också två andra företag som har sporadiska
kontakter, men det har inte lett till något än. Men vi har i alla fall sått frön.

Blir det några fler resor till Huangshan i framtiden?

– Vi har ett styrnings- och ledningsprojekt som blivit godkänt
av ICLD och vi åker en grupp från Vara till Kina i månadsskiftet
november/december. Då ska vi prata om skolan och hur vi kan samarbeta mellan våra
skolor. Vi ska också prata om näringslivsfrågor och om det finns något
ytterligare där, och det här miljöprojektet.

Fler bloggar