och min palm går till…

.. inte kanske en fin film om skolan, även om Enter les murs var värd all uppskattning – jag liksom en hel del andra såg den först efter prisutdelningen, kl 21.15-23.25, allra allra allra sist, istället för en efterlängtad middag, så förutsättningarna var kanske inte de bästa (sista söndagen i Cannes är repris-dagen, så jag hade redan tuggat i mig 2 hela och 2 halva filmer som jag missat ). Men men, i min krönika imorgon skriver jag lite om priserna, men hade inte plats att nämna Waltz with Bashir, som de flesta nog trodde åtminstone skulle få någon av bucklorna. Ari Folmans tecknade dokumentär om sina och sina vänners förträngda minnen från kriget i Libanon på 80-talet, och deras del i massakrerna i de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila borde verkligen ha fått ett pris. Den och Eric Khoos underbart naivistiska My magic är mina favoriter från Cannes 2008. Hoppas, hoppas nån köper in Waltz for Bashir eller att den åtminstone dyker upp på nån svensk festival. Gärna My magic också.
För övrigt undrar jag vilket statement Sean Penn (och Jeanne Balibar) ville göra genom att sitta och röka trotsigt på juryns presskonferens igår kväll. Det är ändå bra coolt att röka inhomhus, fuck rökförbudet och allergikerna? Kändes lite omoget faktiskt.
Och härå, en liten bild från fina Cinema de la plage, den del av festivalen som vanliga dödliga har en hyfsad chans att få biljett till. Hur trevligt som helst när vågorna slår in under filmduken. Det är inledningen av Dirty Harry, och Clint Eastwood har precis hållit ett litet tal under stort jubel från franska fans (”Monsieur Clint Eastwood! La classe! La classe!”)

Jaha, men då tackar vi för i år, med en till bild från playan. Au revoir.