Festivalblogg

Linnea Olsson

Linnea Olsson

Så här en halvtimme innan det här årets sista band går på scen kanske det är dags att sammanfatta Sweden Rock 2008.

Bäst: Graveyard – utan tvekan.
Sämst: Ganska mycket antar jag, men jag undvek det mesta jag på förhand gissade jag inte skulle gilla. Jag menar; Team Cans sjunger nationalsången? Nej tack.

Årets besvikelse: Judas Priest och Carcass
Årets överraskning: At the Gates var till och med bättre än väntat.
Årets skandal: Att inte fler såg Fastway.
Årets miss: Jag skulle nog sett lite på Ace Frehley ändå.

Fråga: När ska det vegetariska utbudet tillta? Var är de kvinnliga musikerna? Är det verkligen okej att sälja klistermärken och tröjor med ”roliga” slogans som ”AIDS botar bögar” och ”Tacka vet jag när män var män, kvinnor var kvinnor och fikus var en krukväxt”? Inte undra på att folk tycker hårdrockare är inskränkta spån.

Om bloggen


SvD:s utsända Linnéa Olsson, Elin Unnes och Kristin Lundell bloggar från den svenska festivalsommaren. Läs rapporter från Sweden rock, Peace & love, Where the action is, Hultsfred och Way out west.

Arkiv

Fler bloggar