Erika Hallhagen
Det är inte annat än att jag drar en liten lättnandets suck över att inte behöva dansa disco till klockan fem i dag också. Även om det var fantastiskt kul igår. Foreigners I wanna now what love is avslutade traditionsenligt kalaset klockan fem i backstagebaren. Och jag har nästan kvar min röst som brukar ha en tendens att tappas i festivalsammanhang.
Bäst igår, förutom discot, var Familjens spelning, å så bra. Nina Ramsby och Martin Hederos samt Pipettes var också duktiga och Lasse Åberg var i publiken. Jag blir aldrig så starstruck som när jag ser en barndomshjälte eller någon med anknytning till en sådan – när jag var på Beppemuseet på Öhn i Strömsund härom året blev jag helt tagen av att träffa Beppes dotter. Och Janne Schaffer sågs ta några steg på dansgolvet. Min klunga tänkte att om vi spelade bäst luftgitarr kanske han skulle komma dit, men nä.