Run to the Hills

Det var på håret att jag kom för sent till Trouble. Jag sprang från bilen och kände mig nästan gråtfärdig. Men jag hann precis. Förutom att scenen kanske kändes lite väl stor och tidpunkten lite tidig så var det hur bra som helst. Jag hade hoppats på Assissin, som aldrig kom, men Bastards will pay, Pray for the Dead och Plastic Green Head med flera räckte gott och väl. Vilket band! Och vilken sångare! Det ska bli mig ett nöje att se om han är lika flummig på presskonferensen ikväll som han var på scen.

Gick även förbi när Fast Eddie Clarke soundcheckade. Jag kände knappt igen honom, gubben. Inget patronbälte, liksom. I min värld kommer Fast Eddie ständigt se ut så här.