Lars-Georg Bergkvist
Kris, kris, kris är budskapet från kongressbunkerns myller av paneldebatter här i Davos.
Men det finns de som tar krislarmen med ett mer filosofiskt lugn. Och som bara ytterst sporadiskt följer debatterna i det 222 programpunkter tjocka programmet.
För Davos är inte bara en vanlig konferens. Det är också en mötesplats. Både näringslivstoppar och politiker håller tusentals personliga möten i konferensbunkern eller i de omgivande hotellen. ”Alla” är ju här.
”Jag skulle behöva resa konstant under två månader för att hinna med lika många möten som jag gör under Davosveckan”, sa en USA-vd för ett par år sedan.
Jag åt en trivsam middag med en av hans kollegor plus några andra representanter för ”världspressen” härom kvällen. Och han hör just till dem som tar krisvarningarna med ”knusende ro”.
Craig Barrett är verklig high-techveteran. Han går i pension i sommar efter 35 år i världens största halvledarföretag Intel – de senaste åren som styrelseordförande.
– Jag har varit med om tio recessioner i vår bransch sedan jag kom till Intel. Och jag har lärt mig att förr eller senare vänder det igen, sa han.
– Inom Intel lägger vi inte ner kraft och möda på sånt som vi inte kan påverka. Som konjunktursvängningarna. Vi ägnar oss i stället åt det vi kan påverka. Vi fortsätter att investera och produktutveckla. Då är vi väl förberedda när det vänder uppåt igen.
(Intel måste, för övrigt, vara ett av de bolag som världens högsta ”produktomsättning”.
Av de produkter som företaget säljer i december fanns 80-90 inte i januari samma år)