Sökes: En ny moralisk kompass

Det har varit en självrannsakans dag här vid det Världsekonomiska Forumet.
Vilka etiska och moraliska problem måste tacklas för att undvika ett ännu större bakslag för marknadskapitalismen? Den frågan ställdes till en panel med bland andra Storbritanniens förre premiärminister Tony Blar inför en fullspikad kongresshall.
Några klara och konkreta svar gavs inte. Men bara det faktum att frågan ställs – och att så många åhörare slutit upp – visar hur pass skakat och vilset det globala näringslivet är som en följd av den djupa förtroendekris som finanskrisen drivit fram.
Kapitalismen är inte död. Det var alla rörande ense om. (Förstås. Det här är ju ändå Davos).
Men det gäller att reparera marknadsekonomin och återupprätta förtroendet.
Och till det behövs en ny moralisk kompass. Det rådde det också enighet om. Däremot var det mer delade meningar om hur stor del av näringslivet som är ”kompasslöst”.
– Det är nästan lite genant för mig att sitta här i panelen, sa Indra Nooyi, vd och styrelseordförande i PepsiCola.
Det övriga näringslivet har, utan egen förskyllan, blivit ”smittat” av det försiggått i finansföretagen, förklarade hon.
”90-100 procent av Main Street har fungerat bra”, sa Nooyi och tillade syrligt:
”Gränsen mellan felbedömning och bedrägeri är hårfin. Det har finanssektorn visat”.
En toppföreträdare för den så hårt kritiserade finansbranschen hade också vågat ställa upp i panelen: Stephen Green, styrelseordförande i storbanken HSBC.
Han skyllde inte ifrån sig. Men försökte förklara vad som hänt.
Vi talar mycket om system. Men det handlar ännu mer om värden, sa han.
Vi har gått från ett skede då det var självklart att ”mitt ord är min lag” till att till se på affärer som: Marknaden finns, det är lagligt, vi har ett kontrakt. Då gör jag det. Oavsett vilka konsekvenser det får.
Detta har inte hänt över en natt utan gradvis och långsamt. Det är kanske därför så få reagerade, menade Green.
Samtidigt varnade både han och James Schiro, vd och styrelseordförande i schweiziska Zurich Financial Services, för att kasta ut barnet med badvattnet.
”Vi får inte vrida klockan tillbaka. Vi klarar oss inte utan en internationell finansmarknad. De stora förlorarna skulle i så fall bli utvecklingsländerna. Kapitalflödena dit skulle strypas”, menade Green.
Och Schiro varnade för att statliga interventioner och skärpta regleringar kan strypa drivkrafterna i ekonomin – entreprenörskap och innovationer – och därmed också leda till sämre välstånd.
Ett nytt regelverk behövs. Men också ett nytänkande. Nya värden måste ”odlas fram”, menade panelen där Tony Blair, som sig bör fick första och sista ordet.
”Den fria företagsamheten har inte misslyckats. Det är finanssystemet som misslyckats”, sa Blair och tillade.
”Vi har gamla lärdomar i en ny värld: Värden betyder något”, sa han.
Han betonade samtidigt att det nya med dagens kris är att den är global. Det betyder att gamla internationella institutioner måste reformeras och nya komma till.
Blair tog ett konkret exempel: Det är absurt att viktiga globala beslut fattats i G8. De bör hanteras av en betydligt bredare krets av länder.
”Det här är kanske en av de viktigaste frågor som president Barack Obama kan driva.”
Och Blair pekad också ut en lämplig fråga som Obama och andra politiska toppledare skulle kunna använda som ”plog” när de drar igång en runda av genomgripande reformer.
Ett nytt frihandelsavtal inom ramen för världshandelsorganisationen WTO skulle få en starkt positiv psykologisk effekt, menade den förre brittiske premiärministern.