Omnomnom vad gott det var att äta en trerätters middag med alla delar av kostcirkelns delar representerade! Trerätters efter ett tömningspass = klockrent. Foto: privat.

Fram tills igår åt jag kolhydratssnålt och begav mig sedan till gymmet med samma energi som en zombie (huvudet värkte och jag kände mig seg. Kroppen är inte van vid den kosthållningen). Tryckte på pulsklockan och gav mig inte förrän 90 minuter passerat…

Ett tömningspass ska egentligen tömma de muskler som ska fyllas på, alltså hade skidåkning varit den givna aktiviteten för min del. Just nu finns ingen snö i Stockholm och för att inte bli extremt uttråkad på gymmet körde jag 30 min rodd, 30 min högintensiv styrka och 30 min crosstrainer. (Under styrkan körde jag triceps, mage och rygg i ett högt tempo). De tio sista minuterna gick fasansfullt långsamt och när de äntligen passerat trillade jag av crosstrainern och tryckte i mig en banan så snabbt jag kunde.

På kvällen väntade en trerätters middag för 60 personer som jag råkade vara värdinna för. Bruschetta, potatiskaka och chokladmousse, oj så gott de kolhydratstäta rätterna smakade (fick en del annat till också såklart). Däremot blev det inget vin – på Vasaloppets hemsida står det uttryckligen att ”nattsuddande och alkohol” bör undvikas. Rätt självklart (och jag är typ så laddad av visionen av att gå i mål i Mora på söndag att det inte behövs några medel för att jag ska bli på bra humör).

De kommande dagarna ska jag äta mycket och ta det lugnt – ”Äta mycket och ligga högt med fötterna”. Det känns konstigt. Motsägelsefullt. Men jag tror säkert att kroppen behöver det. Jag kommer dock inte hetsäta så mycket kolhydrater som jag egentligen tänkt att göra. Dels för att jag inte får i mig den mängden mat, men också för att jag läst en del skräckhistorier om åkare som blivit magsjuka av den sortens uppladdning. Alla borde göra vad som passar dem bäst, och jag tror inte att min kropp skulle må bra av någon matchock. Inte heller av någon syntetisk uppladdning, det är det sista jag skulle vilja stoppa i mig. Jag tänker istället äta lite mer av allt. Mums!

Har ni andra också provat tömningspass eller liknande? Vilket kostkoncept tror ni på?

Att valla med klister är bra när snötemperaturen gått från frusen till smält eller är blöt.

Efter helgens vallamiss (jag använde lila fästvalla när det egentligen skulle använts klister) insåg jag att faktiskt inte vet hur det ska vallas med klister. Klister är bra när temperaturen ligger runt nollan och när snön växlat från frusen till smält en eller flera gånger eller när den är blöt. Det visade sig dock inte vara mycket annorlunda mot att valla med fästvalla.

1 – Rugga fästzonerna med slippapper.
2 – Lägg på ett tunt lager med grundklister (finns på flaska) så att ruggningen täcks. Värm in det i lagret (om du har utrustning)
3 – Välj det klister som ska användas för dagen. Lägg på det i tunna strängar på vardera sida om styrspåret.
4 – Jämna ut med hjälp av tummen eller en mixskrapa.

Väderprognos för Sälen i helgen.

Just nu talar inte väderprognosen för att det ska bli klisterföre till helgen. Skönt! Just nu ser vädret faktiskt ut att bli riktigt, riktigt bra. Har knappt vågat föreställa mig att åka Öppet Spår i solsken, jag tror att det skulle göra upplevelsen mycket bättre än om det snöade till exempel. Får hålla tummarna för att väderprognosen inte hinner slå om för mycket innan söndag!

Matlådor till veckan. Tisdag & onsdag – spenatgratäng med stekt vit- och brysselkål. Torsdag – lördag, samma gratäng men med pasta till istället.

Sex dagar kvar! Dags att justera om livsstilen lite med andra ord. Om man googlar på ”äta innan Vasaloppet” hittar man mängder med forumtrådar om olika strategier – det är kolhydratsladda, fettladda, äta som vanligt med flera. Speciellt i dagar som kostdebatten är het antar jag att frågan om kost inför Vasaloppet är större än någonsin. Jag tillhör inte någon speciell ”matreligon” till vardags, utan äter det mesta, mest vegetariskt och lagat från grunden (sällan nudlar trots att jag är student!).

Nu veckan innan loppet har jag bestämt mig för att göra en kolhydratsladdning. Det verkar vara den vanligaste metoden och jag tror att alla är överens om att kroppen gör av med en hel del bränsle mestadels i form av kolhydrater under ett Vasalopp (vinnaren Anders Blomquist tipsade om det på TV imorse, länk nedan). Jag kommer att inleda veckan med att äta snålt med kolhydrater och träna en del under tiden. På det viset kommer jag att tömma mina glykogenlager, de kommer att försättas i svält och sedan jubla och tillgodogöra sig ännu bättre när jag börjar äta kolhydrater igen på onsdag kväll.

Därefter ska jag börja ladda och proppa i mig en hel del mat. Jag äter sällan pasta och bröd i vanliga fall, därför hoppas jag på att kunna få en extra effekt både på grund av det och av min tömning. En riktlinje är att äta 6-8 g kolhydrater/kg kroppsvikt dagarna innan loppet. Det blir en hel del mat! Inte bara ren pasta såklart, utan fett och protein också. Att dricka under tiden är också viktigt eftersom musklerna kan bli stumma annars (kolhydrater binder vatten).

Vad jag äter till frukost innan loppet kommer inte att kunna göra mig någon större nytta, kroppen hinner inte ta för sig av energin. Ändå kommer jag såklart att äta rejält mer än två timmar innan start. Under loppet kommer jag att dricka energidryck och ha med mig energigels om jag behöver påfyllning mellan depåerna.

Jag hoppas att uppladdningen kommer att fungera bra på min kropp. Det ska tilläggas att jag inte äter strikt enligt LCHF  just nu, utan bara utesluter alla former av rena kolhydrater ur kosten. Jag har mjölk i kaffet och äter yoghurt till frukost till exempel (du behöver inte oroa dig mormor!). Däremot har jag haft huvudvärk och känt mig lite seg under eftermiddagen (inte ätit kolhydrater på cirka ett dygn nu). Hoppas på att det gått över till imorgon då jag planerat in ett hårdare löppass.

Idag på Vasaloppsskolan på Gomorron Sverige pratade de om just att ladda upp med maten (pasta!) och även stakteknik.

Hur laddar ni med maten innan Vasaloppet? Har ni några smarriga pastarecept så tar jag tacksamt emot dem!

Vasaloppet 2011. Foto: Vasaloppsveckan 2011.

Tillsammans med den ideella samåkningsrörelsen Skjutsgruppen så presenterar Vasaloppet nu en tjänst för samåkning till loppen. Enligt Skjutsgruppens filosofi ska det vara så enkelt som möjligt att samåka och man låter därför människor mötas för samåkning via de webbplatser många redan är aktiva på, som till exempel sociala nätverk som Facebook och Twitter. Nu görs samma sak för Vasaloppet, tillsammans med Skjutsgruppen.

På Facebooksidan som Skjutsgruppen satt upp skriver du:
Varifrån du åker, om du söker eller erbjuder skjuts, datum samt vilka lopp du ska åka eller på annat sätt delta i/runt. Efter det för du en konversation om bensinpris och övriga praktikaliteter.

Här finns Facebooksidan för samåkning till Vasaloppets vintervecka.

Nöjd tjej efter dagens 35 km på skidorna. Foto: privat.

Idag satte jag personligt distansrekord! 35 kilometer åkte jag uppe på Lugnet i Falun. De första 25 km körde jag på egen hand, och det gick snabbt. Två timmar! Men då ska det tilläggas att jag inte var så kaxig när jag accelererade nerför. Det var is i spåren efter att det varit varmt och regnat (?) under natten för att sedan bli lite kallare på dagen. De sista 10 km körde jag i sällskap av min pojkvän som var duktig och kämpade på runt milspåret, vilket inleds med en stigning på ca 5 km (ca 90 höjdmeter) och sedan bär av nedför. Det tog 80 min = 200 minuter var jag ute och åkte =  5,7 min/km snittfart för hela dagens pass.

Jag försökte få fäste med V45, lila valla. Det gick sådär. Foto: privat.

Däremot hade jag uselt fäste uppför och stod nästan och stampade på stället emellanåt. Ett par gånger lade jag på extra fästvalla med lila V45. Det var nog inte optimalt med dagens före – klister hade antagligen passat bättre. Men jag tror också att det var svårvallade förhållanden eftersom jag såg flera personer som stod och bredvid spåren och vallade om. Runt nollan och snö (emellanåt) – är inte det knivigt?

Ett av mina tappra försök till att få fäste. Foto: privat.

Efter 35 kilometer kändes liksom förra helgen kroppen relativt pigg, inga krämpor! Däremot värkte huvudet lite. Idag drack jag 0,5 liter sportdryck och tryckte i mig en gel. Det slank ner bra – kvalitetssäkrat inför Öppet Spår! Antagligen borde jag börja dricka tidigare, innan jag känner att jag behöver det. Tänker ha med mig vätskebälte nästa helg samt stanna i varje kontroll och ta för mig av blåbärssoppa och annat som erbjuds. Pappa ska agera coach längs spåret och ge mig mer dryck om det behövs (och om han ser mig i folkmassorna).

Vätskebälte med sportdryck och gel i – koncept till nästa helg för min del. Foto: privat.

Hemma i Stockholm igen kan jag snabbt konstatera att det inte kommer vara någon idé att jaga skidspår i veckan. Det är varmt och den snön som fanns när jag åkte i fredags har blivit slask… trist, men det ger desto mer tid för mig att ladda upp till nästa helg. Kommer träna alternativt ett par dagar och vila resten. ”Äta gott och ligga med benen högt”, sa Petter Northung att han ska göra i ett klipp här. Det låter bra!

Hur laddar ni veckan innan start?

Idag blev det 21,3 km på Lugnets Skidstadion. Tempot blev högre än jag kunde ana (5:11 min/km) och spåren var otroligt fina – det gick som på räls!

Hej från Falun!

Idag har jag varit på Lugnets skidstadion och åkt. Genast när jag kom dit kände jag hur jag sjönk ner i pjäxorna och förvandlades till den rookie jag var senast jag åkte där, för cirka 7 veckor sedan. Den gången lossnade min skidtejp och jag blev varvad X antal gånger… för att komma upp till spåren vid stadion inleds turen med en lång uppförbacke, och jag vågade knappt sätta i tårna för att få fäste. Blev lite chockad av att åka i djupa, fina spår och av att backarna såväl uppför som nerför var långa. Dessutom väntade jag på att bli varvad av någon snabb åkare iförd fartdress.

Men ganska snabbt insåg jag att ordentliga spår inte är till min nackdel. Bara att ösa på nedför (första gången mina glasögon behövde skydda mot farttårar!) och lättare att skjuta på uppför. Jippie! Att slira fram i spåren i Stockholm med omnejd har varit en ordentlig härdning, i alla fall om vi ska förutsätta att spåren mellan Sälen och Mora nästa helg också är som räls. Och det ska vi! (mental positiv styrketräning).

Jag har inte vågat använda mig av RunKeeper på sistone. Att höra vilken fart jag håller har bara fått mig att överslagsräkna på måltiden till Vasaloppet och således stressat mig. Därför har jag mest höftat på vilken tid jag åkt på, med hjälp av pulsklockan och spårkartor. När jag använde mig av RunKeeper idag blev jag mäkta positivt överraskad. Jag höll ju 5:11 min/km i över två mil! Jag har trott att jag kör på 6 min/km i snittfart, vilket jag gjorde senast jag använde appen.

Det här är en skärmdump från sex veckor sedan när jag åkte i Åre. Då höll jag 6:09 min/km.

Det ser alltså ut som att jag utvecklats en del som skidåkare! För att spä på min glädje kan jag dessutom berätta att jag besegrade 582 höjdmeter idag, mot 275 när jag åkte i Åre. Och mina skidor är i ett stort behov av att glidvallas i dagsläget (väntar på att pappa hjälper mig nästa helg) och det snöade en del när jag åkte idag. Dessutom känner jag mig inte alls särskilt sliten efter dagens tur. När jag åkte i Åre blev jag trött och stapplade hem efter de flesta pass.

Jag tror att jag är SMHI-appens flitigaste användare just nu. Idag blev jag belåten. En lagom kall natt följt av lite varmare dag med solsken kan bli en helt okej dag för Öppet Spår!

Imorgon ska jag åka ett längre pass och sedan blir det lite träning och vila nästa vecka. Hur åker ni?

Idag släpptes nyheten att Vasaloppet kommer att satsa på att minska nedskräpningen under veckans alla lopp. Längs spåret som är ett naturreservat, kommer det att under Vasaloppets vintervecka 2012 finnas särskilda skärpzoner ungefär var femte kilometer. Till de två Öppet Spår-dagarna kommer det även att bli möjligt för deltagarna att köpa langningspaket där man får den energiprodukt man behöver för nästa sträcka.

- Kan vi samla skräpet i skräpzonerna och vid kontrollerna så är det så mycket lättare att erbjuda en ren arena till nästa dags lopp. Det handlar också om respekt för markägare och natur, säger Vasaloppets sportchef Tommy Höglund i en kommentar.

- Skräp som slängs på snön blir lätt kvar när pistmaskiner kommer för att dra nya spår. Sedan kommer nytt skräp som på vårkanten gör att det naturreservat som VasaloppsArenan är, lätt kan uppfattas som skräpig. Skräpzonerna fungerade alldeles utmärkt under CykelVasan i somras, förklarar Tommy Höglund.

Själv packar jag just nu väskan med sportdryck, tidningen Vasalöparen och skidutrustingen såklart. En lugn och fin fredag i en bil upp till Falun är dagens koncept. I helgen: seriös generalrepetition!

Nu är det på allvar! Vasaloppet har skickat ut en bekräftelse på mitt deltagande. Tillsammans med denna väsentliga (och pirriga) bekräftelse kom också ett lass med annan information, till exempel möjligheten till att beställa langningsservice och vallningsservice och att det från och med tisdag den 21 februari går att ladda ner en Vasaloppetapp. Vasaloppet är helt enkelt ett stort jippo, det går att gå på Afterski och hänga på restaurang tills sent dagen innan loppen bland mycket annat. Roligt, jag är så glad över att jag får vara med på folkfesten! Här finns en beskrivning av alla kringarrangemang.

En annan nyhet är vasaloppshälsning.se, som erbjuder hälsningar till åkarna på skärmar. Detta styrs genom det chip som sitter i nummerlappen. Jag bad alla mina Facebookkompisar om peppande hälsningar och passade också på att skicka en liten hälsning till mig själv. En hälsning från den pigga och glada Ingrid jag är i skrivandets stund till det vrak jag eventuellt är nästa söndag alltså.

En peppande hälsning från mig själv till mig själv. All uppmuntran kommer att behövas nästa söndag, inget tvivel om saken!

Erika, glad tjej efter 15 avverkade kilometer. Foto: privat.

Det var fint på Hellasgården ikväll! Jag och min vän Erika (som också ska åka Öppet Spår nästa söndag) trotsade rusningstrafiken vid femsnåret och tog oss ut till elljusspåret. Det blev sex varv runt = 15 km och detta tog 95 minuter. Lugn och skön åktur, min puls låg i snitt på under 65% och jag hann fokusera en del på tekniken, vilket jag inte riktigt gjort när jag kämpat i kapp med min kompis Gustav de senaste åkturerna.

Läget känns alltså som under kontroll nu när det snart bara är en vecka kvar till start. Imorgon åker jag till Falun för en liten generalrepetition. Jag ska bland annat prova på att ett längre åka med sportdryck och energigels i väskan, vilket är en ”stor” grej för mig eftersom jag mest åkt med vatten och kexchoklad som matsäck tidigare. Tror inte att det kommer påverka min åkning avsevärt, utan jag vill mest kolla om kroppen gillar det och om det platsar i magväskan till nästa söndag.

I övrigt är jag livrädd för att bli sjuk. Det hade varit ledsamt att bli det. Jag äter mängder med frukt och grönsaker, pepprar med ingefära på yoghurt och té och tar vitamintillskott. När någon nyser flyr jag fältet och jag tvättar händerna så ofta jag kan. Om jag klarat mig frisk på det sättet i ett halvår borde det fungera i tio dagar till!

Hur förbereder ni andra er helgen innan start?