Fri rörlighet inom EU är en grundläggande rättighet som garanteras EU-medborgarna genom fördragen. Men den gäller inte för alla. Det slog EU-domstolen fast idag. Och närmare bestämt gäller den inte presidenter.

2009 anmälde Ungern sitt grannland Slovakien till den Luxemburgbaserade EU-domstolen. Slovakien hade då stoppat den ungerska presidenten László Sólyom från att resa till gränsstaden Komárno för att avtäcka en staty av Ungerns första kung, S:t Stefan. Staden ligger i den del av Slovakien där landets ungerska minoritet bor och som vissa ungrare ser som en rättmätig del av Ungern.

Slovakiens premiärminister Robert Fico kallade besöket en ”provokation”, inte minst på grund av datumet för resan,  den 21 augusti. Just den dagen 1968 invaderade Warszawapaktens arméer – inklusive Ungerns – Tjeckoslovakien för att krossa den så kallade Pragvåren.

Nu har alltså EU-domstolen slagit fast att Slovakien var i sin fulla rätt att stoppa Ungerns president, trots att han sade sig resa som privatperson. Statschefer har helt enkelt inte samma rätt till fri rörlighet som andra medborgare.

Svensk politik ter sig blek och konflikthämmad i jämförelse med när Australiens premiärminister Julia Gillard läxar upp konservative oppositionsledaren Tony Abbot för hans sexism och kvinnohat.

I ett 15 minuter långt tal i parlamentet i tisdags gjorde hon mos av Abbot, efter att han krävt att talmannen skulle avgå på grund av sexistiska formuleringar. Talmannen hade nämligen ertappats med att skicka intima sms till en manlig före detta medarbetare, där det kvinnliga könsorganet liknades vid en ”mussla utan skal” och en konservativ politiker kallades för korkad ”bitch”.

Julia Gillard förklarade dock att hon inte behövde någon föreläsning av Abbot om sexism.

- Ledaren för oppositionen säger att kvinnohatande personer med sexistiska åsikter inte är lämpliga för höga poster. Ja, då hoppas jag att han har ett papper och sätter sig och skriver sin avskedsansökan, inledde en rasande Julia Gillard och radade sedan upp exempel på sexistiska uttalanden från Tony Abbot.

- Han har sagt ”Om det är sant att män har mer makt än kvinnor, i allmänhet, är det en dålig sak?” och ”Tänk om män, genom fysiologi eller temperament, är mer anpassade att utöva myndighet eller att utfärda kommandot?”

Gillard sa sig också ha blivit förolämpad av Abbot när han lät sig fotograferas bredvid en skylt som beskrev henne som en mans ”bitch” – och när han påstod att abort ”är den enkla vägen ut”.

- Om han vill veta hur kvinnohat ser ut i dagens Australien behöver han bara en spegel.

Talet har väckt uppmärksamhet över hela världen. I brittiska konservativa Telegraph beskrivs talet som ett lysande exempel på hur man omvandlar ett försvarstal för det oförsvarliga (talmannens formuleringar) till en framgångsrik motattack. Talmannen avgick för övrigt samma dag, trots att han klarade en förtroendeomröstning i parlamentet.

Förra året tvingades Tysklands försvarsminister Karl-Theodor zu Guttenberg avgå efter att det visat sig att han kopierat stora delar av sin doktorsavhandling. Nu kan det vara dags igen – och den här gången är det själva utbildningsministern som misstänks för fusk.

Anklagelserna om att utbildningsministern Annette Schavan plagierat andras verk i sin avhandling dök upp redan i våras. Men igår tog de mer konkret form. En bloggare som gått igenom avhandlingen påstår att 92 av drygt 300 sidor innehåller utdrag ur annan forskning, utan att det framgår. Bloggaren ”Robert Schmidt” säger till Die Welt att det är fel som inte kan förklaras med okunnighet eller slarv.

Utbildningsministern förnekar anklagelserna.

Nu granskas avhandlingen av Düsseldorfs universitet, där Schavan promoverades 1980. Fortsättning följer.

Franska högerpartiet UMP (Union pour un Mouvement Populaire) ska välja ny partiordförande efter Nicolas Sarkozy. Kampen står mellan förre premiärministern François Fillon och generalsekreteraren Jean-François Copé. Båda är gaullister, men Fillon brukar beskrivas som lite mer vänster och Copé som mer höger. Kampen om vem som ska ta över partiet handlar dock mindre om idéer och mer om person, klagar kritikerna.

Det slutliga valet sker inte förrän i november, men i dag kom en signal om att Fillon ligger bäst till hos UMP-politikerna.

Enligt en enkät som Le Monde gjort med UMP:s alla parlamentariker uttalar fler sitt stöd för Fillon än för Copé. 149 ledamöter och senatorer stöder Fillon, medan 98 föredrar Copé. 80 av de tillfrågade har dock inte svarat alls, så ingenting är säkert inför valstridens officiella start den 5 oktober.

22-årige rebellsoldaten Omran Shaaban var den som fick äran av att ha tagit överste Muammar Gaddafi till fånga. Han hittade diktatorn när han gömde sig i ett avloppsrör och drog fram honom. Men hämnden blev grym.

Shaaban ingick i Misratas Ghiran-brigad under inbördeskriget. Efter Gaddafiregimens fall integrerades brigaden med regeringsarmén och Shaaban skickades till Bani Walid. Det var ödesdigert. Bani Walid anslöt sig aldrig till upproret mot Gaddafi och stödet för den störtade och mördade diktatorn är fortfarande stort. På många håll ses Gaddafis gröna Libyenflagga i staden, enligt soldater som Al-Jazeera talat med.

Omran Shaaban togs till fånga i juli. Han torterades under 57 dagar och släpptes efter förhandlingar i förra veckan, enligt Tripoli Post. Shaaban var illa däran. Han flögs till Paris för vård men hans liv gick inte att rädda. I tisdags togs hans lik emot som en fallen hjälte, i Misrata.

Shaabans död riskerar att leda till nytt våld. Libyens nationella kongress har gett Bani Walid 10 dagar på sig att överlämna de skyldiga. Det har också gett fria händer åt försvarsministeriet och inrikesministeriet att ingripa om det behövs.

Men för många i Misrata är det inte nog. Enligt Al-Jazeera mässades ”Misrata vill utplåna Bani Walid” under begravningsprocessionen för Shaaban.

Omran Shaaban togs emot som en fallen hjälte när hans kvarlevor flögs från Frankrike till Misrata i tisdags kväll. Foto: Reuters

Frankrikes president François Hollande överväger att stödja den republikanske presidentkandidaten Mitt Romney. Det sa han i går till journalister i FN-högkvarteret i New York, där han var med anledning av generalförsamlingens öppnande, enligt France 24.

Varför? Jo, eftersom stöd från en fransk socialist skulle vara förödande för vilken amerikansk presidentkandidat som helst.

Men sen lade han till att, nej, han skulle nog inte ge sitt stöd till någon av kandidaterna. Däremot tyckte han sig se att han och president Barack Obama delade flera gemensamma mål, medan Romney ständigt attackerar det ”socialistiska Europa” på sina valmöten.

Men Hollande passade sig noga för att uttryckligen ge sitt stöd till den amerikanska presidenten. Av tidigare nämnda skäl, sannolikt.

Frankrike införde förra året ett förbud mot heltäckande slöja på allmän plats. Protesterna var många och lagen sågs av vissa som ett försök av Nicolas Sarkozy att locka röster från extremhögern inför presidentvalet, som han dock förlorade.

De som försvarade slöjförbudet argumenterade för att det var nödvändigt för att kunna identifiera människor och för att bekämpa kvinnoförtryck.

Nu vill Front Nationals partiledare Marine Le Pen gå ett steg längre. I en intervju med Le Monde säger hon att hon vill förbjuda bärandet av religiösa symboler som kippa och huvudduk på allmän plats.

Kippa är den huvudbonad som judar bär för att visa aktning i religiösa sammanhang och som ortodoxa judiska män alltid bär. Det är knappast svårt att identifiera en person i kippa. Inte heller någon som bär huvudduk. En religiös motiverad huvudduk blir dessutom svår att skilja från en vanlig sjal eller sjalett.

Marine Le Pen själv förklarade senare i en tv-intervju att hon egentligen inte ser några problem med kippa, men att den bör förbjudas av ”jämlikhetsskäl”.

Eftersom hon vill förbjuda huvudduk måste också kippan förbjudas säger hon:

- Jag begär denna lilla uppoffring av våra judiska vänner.

Kritiken har varit massiv och Frankrikes president François Hollande avvisade igår Le Pens förslag.

Tidigare i veckan rapporterades om en massrymning från ett mexikanskt fängelse, i staden Piedras Negras, nära gränsen till USA. 131 fångar lyckades fly genom att gräva sig ut genom en tunnel. Vissa kallade det ”århundradets rymning”. Sedan dess har det visat sig att rapporterna inte stämde.

De intagna fångarna promenerade helt enkelt rakt ut genom fängelseporten. Och det drygt fyra timmar tidigare än först rapporterats.

Det tvingades delstaten Coahuilas högsta åklagare, Homero Ramos Gloria, meddela på en presskonferens, enligt El Universal.

Fängelsedirektören och 16 vakter har nu gripits och en massiv jakt efter de förrymda fångarna har inletts. Tre av fångarna har återfunnits och gripits. Två personer som misstänks vara förrymda fångar dödades även i en eldstrid med militären igår. En belöning på 200 000 peso (omkring 100 000 kronor) per gripen fånge utlovas också till den som kan bidra med tips till polisen.

Idag dök Kinas nästa president, Xi Jinping, upp som gubben i lådan. Och både kineser och omvärlden andades ut. 

Det är två veckor sedan han sist sågs och efter att ett par inställda möten, med bland andra Hillary Clinton, var ryktesspridningen igång. Om interna stridigheter i kommunistpartiet, maktkamp och att han gått samma öde till mötes som avsatte Bo Xilai. Om det nu inte var en hjärtattack eller stroke som sänkt honom.

Ryktena var så omfattande att regimen valde att blockera sökningar på Xis namn på den sociala mikrobloggen Sina Weibo.

Så kanske jublade studenterna vid lantbruksuniversitet i Peking extra mycket när Xi Jinping besökte det idag. Enligt Reuters skanderade flera ”vicepresident Xi” eller ”president Xi”.

I slutet av oktober väntas han bli vald till generalsekreterare för Kinas kommunistparti, för att sedan ta över som landets president i mars.

Då vet han i alla fall en sak: det går inte att vara borta ett par veckor utan livstecken, utan att det sätter igång massiva spekulationer.

Harlem Désir, grundare av franska SOS Racisme, blir Socialistpartiets nästa ledare. I alla fall om nuvarande partiledaren Martine Aubry och premiärminister Jean-Marc Ayrault får som de vill.

Harlem Désir är idag 52 år och EU-parlamentariker, men mest känd är han för att han var med och grundade SOS Racisme som bekämpar rasism och diskriminering. Désir ledde organisationen från grundandet 1984 fram till 1992.

SOS Racisme bildades delvis som en reaktion på högerextrema Front Nationals valframgångar och blev snabbt populär. Dess symbol – den gula handen med texten ”Touche pas à mon pote” – spreds på t-shirts och som knappar att fästa på jackan, och anammades i flera andra länder.

I Sverige startade de socialdemokratiska och centerpartistiska ungdomsförbunden SSU och CUF en egen ”Rör inte min kompis”-kampanj i mitten av 1980-talet och sålde hundratusentals knappar. I Tyskland pågick kampanjen ”Mach meinen Kumpel nicht an” långt in på 2000-talet.

Efter att ha hoppat av SOS Racisme bildade Harlem Désir först det egna partiet Mouvement action égalité, men 1994 gick han med i franska socialistpartiet.

Partiledarvalet äger rum först på partikongressen i oktober, men ska man tro Le Monde är valet redan nu avgjort i och med Aubrys och Ayraults stöd.