Härmad betallösning fyller två år

BETALMODELLER DEL 3: Först hånad, sedan härmad och nu hyllad. New York Times modell för digital läsarbetalning fyller två år. Det har varit en viktig tid för tidningen såväl som för hela branschen. Men frågan kvarstår – när blir tvååringen tillräckligt mogen att bära framtidens medieföretag?

Den 17 mars 2011 nåddes läsarna av detta budskap där det slogs fast att det var en satsning som skulle ”stärka tidningens förmåga att tillhandahålla högkvalitativ journalistik till läsare över hela världen oberoende av plattform”. Från det begränsade försöket i Kanade rullades betalningsmodellen ut över hela världen den 28 mars 2011.

Det var inte första gången New York Times försökte ta betalt av läsarna på nätet. Första försöket, Times Select, där bla profilerade kolumnister kostade, lades ner 2007, efter exakt två år. Nuvarande modell kommer leva långt över sin tvåårsdag, och jag är mycket nyfiken på hur den fortsatta uppväxten kommer se ut.

 

Kurvan ovan visar tillväxten i digitala prenumeranter. Ett annonssamarbete där Lincoln bjöd på avgiften gav en bra kickstart till utvecklingen. Den fortsatta tillströmningen av nya prenumeranter visar att New York Times har lyckats väl i sin prissättning och sitt sätt att sälja tjänsten.

Metermodellen med från en början 20 fria artiklar (nu nere i 10) uppfanns inte i den amerikanska metropolen. Financial Times, som använt modellen sedan 2007 brukar räknas som pionjären. Den stora fördelen är att modellen anpassar sig efter varje läsare. En dagstidning innehåller lite av varje för att nå en bred publik. Och det är läsaren själv som väljer hur engagemanget med tidningen ser ut och vad man därmed anser värt att betala för.

Ofta går det att se tillväxt inom en viss sektor kopplad till en förändring i affärsmodellen. Mobiltelefonin tog fart med subventionerade telefoner och fast trafik. Även bredbandsexpansionen skedde mycket tack vare fast månadstrafik. Varje produkt/tjänst har sin affärslogik och för digitala nyheter tror jag att New York Times metermodell var en sådan brytpunkt (inspiration från Matt Lindsay).

Men alla kurvor pekar inte åt rätt håll. Utmaningen för tidningsbranschen är raset i annonsintäkter. Och det är utifrån detta de senaste två åren för New York Times modell måste utvärderas.

Den stora tillströmningen av digitala läsare ger en uppenbar intäktsökning, mellan 15 och 20 miljoner USD per kvartal. Men annonsintäkterna utvecklas bara negativt och raset verkar accelerera. Det gör att intäkterna från de digitala prenumeranterna måste fortsätt växa ännu snabbare för en hållbar affär.

Visst är det en milstolpe att man 2012 genererade större intäkter från prenumeranter än från annonser. Men mätt mot rekordåret 2006 när annonserna stod för 82% av intäkterna är det en mörk utveckling. Den krassa verkligheten är att de samlade annonsintäkterna för amerikanska medieföretag sedan dess halverats.

Annonsraset för den tryckta tidningen är ett stort problem, men tydligt relaterat till en strukturomvandling i branschen. Det som borde oroa ännu mer är att trafiktillväxten och annonseringen digitalt också backar. Belackarna menar att det direkt är kopplat till betalmodellen för att läsarna flyr sajten. Analytiker uppskattar de digitala läsarintäkterna för New York Times till mellan 91 och 140 miljoner USD för 2012. Ställt mot nuvarande digitala annonsintäkter om ca 170-180 miljoner USD visar betalmodellen en viktig intäktspotential. Därför tror jag trafik- och annonsfrågan mer handlar om bristande fokus i utvecklingen av dessa delar. Det går inte att förlita sig helt på en digital prenumerationsmodell och prioritera ner annonsutvecklingen.

Tillväxten i digitala prenumeranter visar tydligt att läsarna är beredda att betala för digital nyhetskonsumtion. För de framgångarna firar vi idag jubilaren. Men fortfarande saknas bevisen för en affärsmodell som är tillräckligt hållbar i ett längre perspektiv. Stagnerade utveckling i den digitala annonsaffären är ett större hot mot tvååringen än något annat just nu.

Att vi är flera som nu härmar (i Sverige; Sydsvenskan och Svenska Dagbladet) kan ses som vår present till födelsedagsbarnet. I takt med att allt fler tidningar använder sig av liknande betalmodeller kommer det samlas fler exempel där man lyckas navigera rätt i att optimera digitala annons- och läsarintäkter.

Det är ju den som fyller år och inte den som uppvaktar som ska skriva en önskelista. Men jag vill ändå avsluta denna post med min önskelista som jag hoppas få se uppfylld under de kommande året.

1) Mervärden. Vilka mervärden kan man utveckla för att höja värdet av den digitala prenumerationen? De vanligaste som brukar nämnas är möjligheten att spara artiklar. Men hittills har jag inte sett några konkreta mervärden omsatta i intäkter. En annan sak är den ökade mobilanvändningen som ställer allt högre krav på sömlös övergång mellan enheter. Här vill jag se innovationer och kreativa funktioner parade med digitala affärsmodeller.

2) Extratjänster. Sälja extratjänster eller produkter med fördelaktiga erbjudanden till de befintliga kunderna är också ett område som skulle kunna stärka den digitala affärsmodellen. SvD har sin accent och Daily Telegraph sin Telegraph shop. Hur kan de knytas ihop med de nya prenumeranterna?

3) Optimerad design. New York Times har nyligen släppt en prototyp för ny artikeldesign. Ännu har jag inte sett hur den kommer stödja affärsmodellen. En jämförelse med Mail Online, nyligen utsedd till världens mest effektiva, väcker frågan: Finns det en skillnad i artikeldesign optimerad för läsning eller för klick? Och i så fall hur ser den artikeldesign ut som bäst stödjer utvecklingen i läsarbetalningar och annonsintäkter?

4) Premium annonsering. Mycket snack och lite verkstad (om man bortser från Financial Times) finns i detta område. Här vill jag verkligen se verkstad de kommande åren. Med närmare 700000 digitala prenumeranter borde New York Times kunna växla upp sina annonserbjudanden. Men det kräver helt nya funktioner och avdelningar för att dra nytta av de dataspår som inloggade lämnar efter sig.

Från förolämpad till firad. Det ska bli spännande att följa den fortsatta uppväxten. Två år är fortfarande ett barn och det finns mycket kvar att lära.

Tidigare artiklar i serien:

Glöm inte att du kan ställa dina frågor om digitala prenumerationsmodeller här:

Därför vill vi inte säga betalvä…

BETALMODELLER DEL 2: Paywall eller betalvägg är den fackterm som oftast används för att sätta en etikett på det vi ser flera tidningar nu genomför. Ordet är olämpligt ur flera aspekter för att beskriva vad det handlar om. För det första är det sällan en vägg i betydelsen att stänga ute läsarna. Aldrig har jag sett någon använda detta epitet för utcheckningen i en e-butik eller biljettkassan på Globen.

För det andra begränsar det vad konceptet består av. Att ta betalt av läsarna på nätet är bara en av flera komponenter i de strategier vi nu ser genomföras. Innebörden av att allt fler tidningar väljer betalmodeller för sina digitala utgåvor, såg vi på i mitt förra blogginlägg. Den utveckling vi nu ser handlar i de allra flesta fall om att anpassa erbjudandet efter efterfrågan.

Det är ganska enkelt att lägga på en inloggning efter en eller efter X artiklar. Däremot är det komplicerat att skapa en modell där kunderna bemöts på ett enhetligt sätt oavsett vilken relation de har till tidningen. Med ändrade vanor kommer nya krav. Krav på sömlös tillgång, krav på konsekvent bemötande, krav på produkter och funktioner som är anpassade till olika grad av digitala vanor. Det ställer också krav på medieföretaget, att innehåll och distribution möter de behov moderna läsare har, att marknadsföring, erbjudanden och andra typer av kundkommunikation ser till hela min relation till företaget/produkten.

På ett enkelt plan handlar det om att utveckla relationen till sina kunder. Men under ytan är det stora och ibland smärtsamma förändringar som måste göras. Svenska dagstidningar har lång historia av att jobba med en (1) produkt som distribueras på ett välkänt sätt. Med framväxten av de första nätupplagorna i slutet av 90-talet har det skett en stor produktutveckling, både digitalt och för tryckta produkter. Men det är först nu vi ser hur tidningarna lyckas knyta ihop de olika produkterna ”under ytan”. Det handlar i flera fall om att gamla prenumerationsdatabaser måste kunna kommunicera med moderna crm-system (crm = customer relation management, dvs kundbemötandeunderstöd). Här krävs ofta stora it-investeringar för att det ska fungera smidigt för både kunder och kundservice.

Bedömare kallar den våg vi nu ser av betallösningar för Paywall 2.0. Jag tror att i de lanseringar vi sett och kommer att se finns en mycket större mognad än i de första versionerna, som till stor del bara var ett inlogg och en kassa.

Kommer vi att klara det? Kommer vi kunna övertyga läsarna om att det är rätt att ta betalt för läsningen även på nätet? Kommer vi kunna behålla de gamla kunderna samtidigt som vi når nya? Bara framtiden har svaren.

”Vägen in i framtiden måste bygga på tidningens identitet och relationen till läsaren”, säger SJF:s ordförande Jonas Nordling i en lång artikel i Journalisten #02-2013. Han sätter huvudet på spiken i en artikel där flera medieägare med pannorna i djupa veck ger en dyster syn på framtidens balansakt mellan kraven på nya intäkter och gamla affärsmodeller.

De som kommer lyckas bäst är de som lyckas utveckla relationen till läsarna. Och för det krävs i många fall stora förändringar i organisationen för en beredskap att se och möta de förändrade läsarvanorna. Utöver detta behövs såväl smarta it-lösningar, en rätt avvägd produktportfölj som verktyg att mäta, utvärdera och följa upp läsarnas förändrade relation till tidningen.

Allt fler tidningar tar betalt på nätet

BETALMODELLER DEL 1: Sydsvenskan, Hallandsposten och NWT är några av de senaste svenska tidningarna som tar betalt eller planerar att ta betalt av sina läsare på nätet. Andra välkända exempel är Göteborgsposten, Dagens Nyheter eller Aftonbladet, vars Plus i år fyller tio år.

Vem som var först i Sverige vet jag inte. Någon av läsarna som vet? SvD gjorde redan 2003 ett försök att ”låsa in” delar av sajten. Varken tekniken eller läsarna var mogna så vi la ner det ganska snart.

Som vi redan berättat, kommer Svenska Dagbladet under våren att lansera helt nya erbjudanden för våra prenumeranter, vilket också omfattar digital läsarbetalning. Jag är projektledare för vår nuvarande satsning och kommer i några bloggposter framöver berätta lite mer vad som ligger bakom och vad jag tror är framgångsfaktorerna. Har du frågor kring vår betalmodell eller digitala betalmodeller i allmänhet är du välkommen att ställa dina frågor (se formuläret här).

Varför tidningarna tar betalt på nätet finns det flera svar på. Det mest uppenbara är att när intäkterna från den tryckta tidningen faller behöver tidningsbolagen hitta nya intäkter. Dagens läsare väljer i allt högre grad att läsa nyheter på nätet i stället för att välja en prenumeration av en hemburen tidning. Men det är inte lika självklart att läsarna vill betala för något som tidigare varit gratis. Det är den utmaningen vi tillsammans med våra kolleger i branschen måste anta, och som ni kommer se att vi bemöter på lite olika sätt.

Länge har det funnits en aggressiv attityd mot tidningar som kräver betalning för att komma åt visst innehåll. När SvD för första gången berättade om sina planer, var kommentarerna på nätet väldigt kritiska. När vi för någon månad sedan berättade lite mer märkte jag en mycket mer accepterande attityd. Digitala tjänster som Spotify, Headweb och iTunes har visat att innehåll och affärsmodell går att kombinera. Och för varje tidning som presenterar planer på att låta användarna slanta upp, ökar förståelsen.

I USA har snart en tredjedel av alla tidningar infört en betalmodell. En stor föregångare för många är New York Times, som efter snart två år är uppe i 640000 rent digitala prenumeranter. Det kommer dröja ytterligare några år, men jag är övertygad att merparten av nyhetsutbudet på nätet kommer kosta pengar.

En intressant sak med de senaste lanseringarna är att tidningarna valt olika modeller. Under en konferens nyligen där tidningarna inom Schibstedkoncernen delade erfarenheter inom detta område var det tydligt att varje tidning har sin unika position på sin marknad och gör väldigt olika slutsatser kring detaljerna. Jag tror inte heller att det finns en modell som funkar för alla och det är ett sundhetstecken att tidningsföretagen, kanske till och med inom samma koncern, gör olika val.

Ovanstående gör det också vanskligt att utvärdera och jämföra olika tidningars resultat. Att Sydsvenskan efter fyra veckor fått 1000 digitala prenumeranter, säger något bara om man vet vilken målsättning de har och hur de har bearbetat sina kunder. DN berättade i samband med sin årsredovisning att de nu har närmare 90000 digitala kunder. Ser man på kurvan ser man tydligt att antalet ökade för att den digitala tillgången i början av november började ingå i befintlig prenumeration utan extra kostnad.

Jag säger inte att tidningarna friserar sina siffror, men självklart ligger det strategiska val bakom vilka tal man offentliggör. Det är först efter något år, eller två som i New York Times fall, man kan sätta antalet digitala läsare och de intäkter de skapar i relation till andra intäkter som tidningen behöver för sin utveckling. Jag återkommer till en sådan utvärdering i en kommande bloggpost.

Att allt fler tidningar väljer att ta betalt av sina läsare på nätet är en positiv utveckling. På kort sikt kanske inte läsarna håller med. Men om man som konsument vill ha en allsidig, genomarbetad och uthållig redaktionell bevakning måste den finansieras. På lång sikt är jag övertygad att detta gynnar både läsare och tidningsföretag. Kan tidningarna fortsätta se läsarnas behov och erbjuda ett innehåll som de värderar då kommer strategiska och tekniska lösningar för att ta betalt av läsarna bara vara ett trappsteg och inte en betal-vägg i bokstavlig mening.

Detta snackar branschen om 2013

Trender Årets första månad är redan passerad. Projektplanerna är säkert redan spikade och agendorna fulltecknade fram till sommaren. På många företag arbetar utvecklingsavdelningarna hårt för att hinna i tid med de lanseringar som ska lyfta affären under året som kommer.

I allt förändringsarbete är tanken snabbare än handlingen. Det vi vill och hoppas på kommer ut, men sällan i den hastighet vi tror eller önskar. Här har jag sammanställt tre områden som kommer sysselsätta mediebranschens framtidssnickrare. Och finns inte dessa på din agenda, så skriv in dem.

1) Digitala betallösningar. ”It´s the year of the paywall”, utropades redan förra året. Men för den nordiska marknaden är det 2013 som gäller. New York Times metermodell som lanserades i mars 2011 har skapat framtidstro hos många. Flera stora mediehus väntar på att trycka på startknappen eller har långt framskridna planer. SvD tillhör denna skara och jag kommer berätta mer om vårt projekt framöver på Utvecklingsbloggen. För i en tid när läsarnas vanor förändras i snabb takt gäller det att utveckla affärsmodeller som följer de förändrade vanorna.

New York Times, är som nämnts, ljuset i tunneln för många. Men om 2013 är året då läsarna accepterar att de behöver betala för digitalt innehåll behövs det några år till att fortsätta utveckla själva affärsmodellen i sig såväl som det redaktionella erbjudandet. Jag tror inte heller att det finns en väg för alla. Varje tidning/mediehus har sin unika position på marknaden och måste själv utveckla sin relation med läsarna.

2) Skarpare annonser. Bonnier tidskrifter gjorde förra årets viktigaste innovation på annonsmarknaden genom att ta fram ett helt nytt koncept och sjösätta det på Amelia. Jag saknar ännu en första redovisning av utfallet, men det håller säkerligen Bonnier för sig själva. Uppdatering 2013-02-05: Här är en första redovisning av resultatet. Mest nyfiken är jag på om detta koncept också fungerar på dagstidningssajter med ett helt annat besökstryck och läsmönster. För i takt med att annonsintäkterna på de tryckta produkterna faller måste vi fortsätta utveckla de digitala annonsmöjligheterna. Här ser jag några intressanta initiativ från New York Times och AOL. Utmaningen för vår bransch är de varumärken som är duktiga på att använda sociala medier och till en låg kostnad sprida ett budskap snabbt utan att gå via traditionella massmedier. Årets medie- och reklamhändelse har precis ägt rum i USA – Super Bowl. När många tittare är där blir reklamen extra viktig. Något av det tv-tänket tror jag också nyhetssajterna med allt mer fokus på realtidsrapportering måste ta vidare och utveckla passande annonsformat för.

3) Organisation i förändring. Tumskruvar samtidigt med framgångsvågor. Svångremmar och skumpa. 2012 var ett dystert år för många anställda i mediebranschen. Men branschen är inte i kris. Den är i stor turbulens. I tweets intill varandra läser jag om 100 tjänster bort på Arbetarbladet och nya rekord för Aftonbladets mobilsajt. Disruptionen är brutal. Orsaken är, som tidigare registrerats vid den här typen av skeenden, att stora etablerade aktörer inte beaktar vad de små uppstickarna gör. Och med en dagens digitala närhet går det snabbt att sjösätta en utmanare. Det är inte den starkaste som överlever utan den som bäst kan se och tolka vad som händer. Mer makt åt utvecklingsavdelningarna med andra ord.

Och alla medarbetare inom organisationen behöver bredda sin kompetens. Den enskilde reportern kommer att behöva marknadsföra sig på sociala medier, lära sig använda databaser och andra digitala verktyg för att jaga och sammanställa nyheter. För företag med lång historia är utmaningen kanske extra stor. Samtidigt som traditioner, förtroende och en vinstgivande affär ska bevaras måste organisationen förändras inifrån för att möta en allt snabbare förändringstakt.

Till sist en bubblare som vi kommer behöva hantera, där det finns potential för nya affärer, bara tjänsten landar ordentligt hos användarna:

Mobila betalningar. Mobilutvecklingen har vi pratat länge om, men den trafikökning vi ser just nu och det genomslag smarta mobiler fått är ett reellt genombrott. (och i Sverige har 68 % en smartphone.) Nästa stora steg är att vi flyttar vår plånbok till smartphonen. I och med förändrade sms-regler från den 1 februari står flera företag på kö för att ta över. Som en vän skrev på Facebook ”Kan alla kamrater vänligen skaffa Swish så vi slipper hålla på med kontanter?”. Jo visst. Enkelt om det bara var en variant att välja på. Men det finns redan en handfull konkurrenter med olika bakgrund och förankring inom detaljhandeln eller finans/faktura-marknaden, till exempel Wywallet, , Swish, iZettle, Selecta och Seqr.

Användarna kommer aldrig vilja registrera sina kortuppgifter på alla dessa. Jag vet inte vilken väg utvecklingen tar, samarbete eller utslagning. Men potentialen är stor. Jag ser fram emot den dag jag slipper bära med mig både smartphone och plånbok. Vilka nya betalmöjligheter och tjänster för mikrotransaktioner det skapar är jag också nyfiken på.

 

 

SvD-läsare söker efter långt liv

Statistik Årets första veckorapport över vad som söks mest på SvD.se toppas av ett oväntat ord: fasta. Det är ett ord med flera betydelser ex ”ta fasta på”, fasta förbindelser tv-avgifter mm, och som fasta i betydelsen avstå mat under en period. Orden på söktoppen brukar vara med specifika som en viss skribent eller ett visst begrepp eller varumärke.

Varför sökte då våra läsare så intensivt efter fasta. Svaret ges i nummer två på söktoppen: Okinawa. Det är den japanska ö som är känd för att invånarna når en osedvanligt hög medelålder.

I flera artiklar i samband med SvD-skribenten Henrik Ennarts uppmärksammade bok Åldrandets gåta – vetenskapen som förlänger ditt liv, har han berört hälsoeffekterna med fasta.

SvD-läsarna är uppenbart intresserade av hälsa och ett långt liv. Men om det är åldrande läsare som känner sig berörda eller yngre som vill förlänga sina livsdagar, kan vi inte se i statistiken.

Topplistan för perioden 11-17 januari över mest sökta ord på SvD.se.

  1. fasta
  2. okinawa
  3. lokko
  4. berglin
  5. java
  6. dick harrison
  7. röda korset
  8. berglins
  9. boränta* or räntekartan*
  10. dödsannonser

 

 

SvD:s nya mobilsajt i sju steg

Redesign Förra veckan lanserade vi Svenska Dagbladets nya mobilsajt. Det har varit en fantastiskt roligt projekt och jag tänkte presentera några delar av vår redesign lite närmare här. Har du synpunkter på den nya sajten, hejarop eller burop, så får du gärna fylla i ett enkelt formulär som du hittar här.

Utvecklingsteamet som jobbat med sajten är Calle Österlind, Simon Larsson, Daniel Halldin, Robert Borowiec, Olle Morén, Alexis Fellenius (Oktavilla), Lars Wästfelt (Oktavilla), Johan Simonsson (Mobiletech), Oskar Kungberg (Mobiletech) och projektledare Johan Silfversten Bergman.

 


1) Förstasidan
Den nya sajten har tydligt nyhetsprioriterad förstasida. Det syns vad som är den viktigaste nyheten just nu och vi har också möjlighet att växla upp till en större topp om nyhetsläget kräver så. Under nyhetstoppen följer ett klassisk nyhetslöp där puffar blandas med boxar med senaste nytt, börs, mest läst och servicetjänster som trafik och väder. En bit ned på sidan bryter vi av med ”Nyheter i bilder” där läsaren snabbt kan svepa igenom ett nyhetsblock med bilder och nyhetsklipp.

Längst ned på förstasidan och under alla artiklar kan läsaren också bläddra igenom de senaste nyheterna från SvD:s olika huvudavdelningar. Under artiklarna fungerar ”boxen” egentligen som en komprimerad förstasida. Anpassad både för dem som är mitt inne i en nyhetsloop på sidan och för dem som kommer direkt till en artikel från Facebook eller Google.

2) Huvudsektionerna
Varje huvudsektion fått ett eget sidhuvud och ett utseende som bättre matchar dess innehåll. Nyhetsintensiva avdelningar som Sport har tillexempel fått en snabbare layout än mer featurebetonade Bostad. Den tidigare sajten gjorde ingen större skillnad mellan sektioner och förstasidan vilket gjorde att det ibland var svårt att veta var på sajten man befann sig. Genom att varje artikel numera tillhör en hemsektion blir det lättare för läsaren att navigera tillbaka till sektionen eller upptäcka ämnesrelaterat material under artikeln. Precis som på SvD.se har vi på det här sättet också fått flera sajter i sajten. Alla med egna ”förstasidor” och nyhetsprioriterade löp.

 

3) Form
Vår gamla sajt hade få visuella beröringspunkter med den moderna tidningen Svenska Dagbladet. Färger, typsnitt och namn skilde mobilen från www-sajten och papperstidningen. Vi heter numera även Svenska Dagbladet i mobilen och våra huvudsektioner har fått sina vanliga logotyper. I rubrikerna använder vi SvD:s egna typsnitt Sueca som precis som färgerna känns igen från webb och tidning. Så vitt jag vet vet är vi också den första svenska tidningen som lyfter in sitt egna typsnitt på mobilsajten.

4) Olika innehållstyper
Precis som vi vill att det ska vara tydligt var på sajten läsaren befinner sig vill vi att vårt innehåll ska presenteras på ett tydligt vis. En kolumn ska exempelvis snabbt identifiera sig som just en kolumn och en ledare ska inte se likadan ut som en nyhetsartikel. När det gäller visuellt material som bildspel och webb-tv har vi, precis som på desktopsajten, arbetat med en svart/vit färgskala för att sätta bildmaterialet mer i fokus.

 

5) En mer lättläst sajt
Som många andra mobilsajter var vår gamla mobilsajt stundtals inte helt enkel att läsa. Typsnittet på förstasidan var litet och i artiklarna gick texten nästan ända ut till skärmkanten. För att förbättra läsupplevelsen har vi därför flyttat in marginalerna och bytt ut samtliga typsnitt i brödtext, ingress och rubrik. Redaktörerna kan också välja att variera texterna med flödade citat och faktarutor. Artiklar kan också byggas ut med inrelaterade bildspel, webbtv-klipp eller ”artikelblock” som redaktörerna kan redigera mer på fri hand. Vi anpassar också sajt, bilder och artiklar för de som väljer att läsa med telefonen i landskapsläge. Alla läsare som har en Iphone med en retinaskärm får dessutom speciellt anpassad grafik och högupplösta bilder.

Relaterade länkar till artikeln, större faktarutor och delalänkar har vi placerat längst ned. För att spara laddningstid (och en hela massa requests till Facebook och Twitter) laddas dessa knappar endast när läsaren klickar på dela.

6) Lättare att söka
Den tidigare sökfunktionen var mycket enkel och ganska begränsad. Inför redesignen ville vi därför ta ett större grepp på sajtens sök. Det är nu både möjligt att fritextsöka eller filtrera fram önskat resultat med hjälp av exempelvis nyhetstyp och tidsspann. Sökresultatet uppdateras allt eftersom du lägger till eller tar bort sökbegränsningar. Snabbt, enkelt och snyggt.

 

7) Bättre live
Vi på SvD rapporterar allt mer och allt oftare nyheter live. Därför känns det otroligt roligt att våra uppskattade liverapporter och chattar nu har tagit steget fullt ut i mobilen. Borta är gamla fulfixar och tråkig standardlayout – alla uppdateringar som våra reportrar och redaktörer gör når dig som läsare direkt.

Ny knapp på SvD.se

Utveckling En stor fördel med en liten utvecklingsgrupp är att sträckan från start till mål oftast är kort. Så var också fallet med en av våra senaste features på SvD.se. En liten enkel knapp för att kopiera en sidas URL. För lite mer än en vecka sedan kom vår utvecklare Simon Larsson till jobbet med den smått fantastiska texten ”Dark Social: We Have the Whole History of the Web Wrong”. Jag ska inte återge den här, läs den själva för det är den värd. Men i korthet handlar det om att det finns social trafik som i princip aldrig noteras i statistiken och som i sin natur är svår att mäta. Denna trafik kan dessutom vara viktigare och större än vad vi tidigare trott.

 

 

Efter att ha diskuterat Alexis C. Madrigals text frågade vi oss därför:

1) Hur kan vi underlätta mörk social spridning?

2) Hur mäter vi och hur lär vi oss mer om mörk social spridning?

Svaret på frågorna mynnade ut i ett par utvecklingsärenden som vi direkt tog tag i under veckans iteration. Det mest tydliga resultatet är knappen som numera finns på SvD:s alla artikelsidor, men vi har även gjort en del förändringar djupare inne i systemen. Förändringar som bland annat kommer hjälpa oss att förstå den mörka sociala spridningen bättre.

Så, en liten knapp med stora ambitioner. Prova den gärna, har du synpunkter eller åsikter står kommentarerna till ditt förfogande.

Uppfriskande ny webbdesign

Redesign De första bilarna såg ut som hästvagnar med en påkopplad motor. De första tv-programmen var egentligen filmade radioprogram. Och det är helt naturligt att när vi försöker skapa något nytt så tar vi avstamp i det redan kända.

Så har också nyhetsförmedlingen på internet växt fram ur hur en tidning redigerats. Det faller sig helt naturligt i ett land med högt tidningsläsande, att de första nyhetssajterna såg ut som en lång löpsedel. Däremot är det få sajter i Sverige som lyckats bryta sig loss från denna ursprungliga form. På den mest framgångsrika av dem, Aftonbladet.se, är det tydligt att läsarna fortfarande föredrar hästvagnen framför ett mer specialdesignat motorfordon.

Därför är det uppfriskande att se två exempel på nyhetssajter som bryter ny mark. Först ut var http://beta.usatoday.com. I går lanserades Quartzhttp://qz.com – en helt nystartad ekonomisajt.

 

USA Today, som föddes 1982 är tillsammans med Wall Street Journal den mest spridda tidningen i USA. Som sådan har den också kritiserats för att vara för sval och allmängiltig. Det pågående redesignarbetet gäller både tidningen och de digitala kanalerna. Jag har ännu inte sett den tryckta tidningen. Den omgjorda digitala designen har släppts i en betaversion och den skiljer sig på flera punkter från tidigare sätt att skapa en nyhetssajt.

Det mest slående är det tydligt visuella uttrycket med stora bilder och ett särskilt blädderläge med fullskärmsstora bilder. Artiklarna ”poppar upp” ovanpå sidan och de utnyttjar därmed skärmytan optimalt. Nästa artikel kommer fram genom att man bläddrar åt höger, och här förstår jag inte varför man inte möjliggjort swipe-funktion på ex en Ipad. Det är snyggt och aptitligt men den riktiga nyhetskänslan försvinner lite bland alla bilderna.

Att anpassningen till läsplattorna har varit en ledstjärna i designarbetet syns också tydligt på nya QZ.com. Det är en helt nystartad sajt och chefredaktören Kevin j Delaney beskriver i sin välkomstartikel sajten som ”a new kind of business news offering that is global, digitally native, and designed for the mobile and tablet devices that increasingly dominate our lives. This is version 1.0 of our efforts.”

QZ.com har tagit avstamp i en läsupplevelse tydligt inspirerad av Facebook och Twitter där innehållet förmedlas i en lång ström av texter. Sålunda bläddrar man aldrig till nästa artikel på qz.om utan det dyker hela tiden upp nya artiklar under de gamla.

Annonslösningen är intressant, då det dyker upp annonser och sponsrade meddelanden mitt i nyhetsflödet. I och med att man hela tiden lockas att läsa nästa artikel tror jag annonsörerna, trots avsaknad av traditionell sidvisningsmodell, får tillräckliga exponeringar av sina annonser.

Där USA Today fortfarande är fast i en tidningsstruktur med avdelningar som Nyheter, Sport, Livsstil, Ekonomi etc är Quartz friare med mer fantasifulla namn som Energy shocks, Mobile web, China slowdown och Euro crunch mfl.

Det här är ett spännande koncept, och det är läsvänligt och lockande. Men att ta fram nyheter och presentera dem på ett aptitligt sätt är bara ena halvan av businessen. Där medieföretagen behöver lägga ännu mer resurser är att ta fram nya bärande affärsmodeller som kan finansiera den fina bilen. I det avseendet är det för tidigt att bedöma dessa båda friska nysatsningarna.

Det är självklart lättare för en helt ny spelare att definiera sin roll. Men det är inspirerande för oss som kört på informationsmotorvägen ett tag, med nya sätt att designa användarupplevelsen på. Men det blir allt fler som har förmågan att köra om oss.

 

 

Gediget hantverk på nya Aftonbladet.se

Storebror Aftonbladet.se, som nyss fyllde 18, har äntligen släppt sin omgjorda sajt. Av de rapporter jag tagit del av ser det ut att ha varit en mycket lyckosam lansering. Stort grattis till alla som har slitit hårt med detta. Mest imponerande är uthålligheten och konsekvensen i att lyssna på läsarna och att genom hela processen bjuda in dem. Så förstod jag också att under lanseringsdagen hade flera hundra tusen varit inne i maratonchatten om nya Aftonbladet. Kraften i läsarkontakten har byggt Aftonbladet och veckans lansering visar med största tydlighet att man fortsätter bygga vidare på den.

Några ytterligare reflektioner:

Blålänkarna borta: Ända sedan starten har ingressernas blålänkar varit ett tydligt riktmärke för vägen in till artiklarna. Så tydligt att vi i tidigare redesignarbete ansett oss tvungna att följa den standard som marknadsledaren satt upp. Att Aftonbladet nu tar bort blålänkarna betyder därför inte bara att ett färgelement tagits bort utan att den nya renare looken är definitionen av hur en puff ska se ut. I webbtidningens barndom fick vi ofta kommentarer som ”Varför är artikeln så kort?, finns det inte mer att läsa?”, från läsare som inte ens upptäckt att man kunde klicka vidare in till artikeln. Med nya designen myndiggör Aftonbladet alla Sveriges nyhetsläsare på webben och markerar att det nu är självklart hur man hittar in till artikeln.

Löpet borta under artiklarna: På denna punkt är jag mer tveksam om läsarna är mogna. Vid en informationsträff om nya Aftonbladet.se ställde en i publiken frågan: ”Menar ni att man måste klicka på tillbaka-knappen för att komma till ettan?” läsarbeteenden består av starka vanor och om många läsare hör av sig kommer vi få se en snabb återgång till en återupprepning av löpet under artiklarna. Vi gjorde en redesign av artiklarna i våras där vi presenterade ett urval, ganska likt det Aftonbladet nu gör. Men på nyhetsartiklarna har vi återgått till löpet. Det ger bättre effekt.

Sidvisningar och annonsformat: Här hade jag hoppats att innovationsförmågan hade kunnat ge branschen ännu större förhoppningar om framtida möjligheter. Aftonbladet är ju marknadsledande, ja kanske till och med världsledande på digitala intäkter. De nya annonslösningarna är inte revolutionerande, men kanske tillräckligt smarta för att ge önskad effekt. Här ska det bli särskilt spännande att följa resultatet. Ett av målen med nya sajten är uttalat att generera fler sidvisningar och på så sätt höja intäkterna. Det ska bli spännande att följa de kommande veckornas utveckling i KIA-index.

Vänsterspalten: Den gula spalten längst till vänster har tidigare bara varit en lång navigeringslist. Sådana tenderar att snabbt bli en död yta för ögat. Att ge Senaste nytt en framträdande placering här är ett bra grepp. De flesta av oss läser från vänster till höger och då är det den mest naturliga placeringen att lägga nyhetsrubriker här.

Webb-tv längst upp till höger: En annan tydlig markering i nya layouten är att webb-tv verkligen tar plats i toppen. Med en stor puff längst upp till höger bekräftar man att detta är en prioriterad del av nyhetsverksamheten. Aftonbladet har helt valt bort olika typer av puffar som bläddrar bild automatiskt, som återfinns på många internationella sajter och här i Sverige används på Expressen.se och DN.se. Valet av en statisk puff tolkar jag som att man tror på att en utvald grej ger fler klick än att läsaren ska sitta och vänta eller själv bläddra fram till något klickbart.

Sammanfattningsvis ger vi Aftonbladet en tärningsfemma för den nya sajten. Det är ett gediget hantverk, mycket väl genomfört av marknadsledaren som har en tuffare balansgång att hantera mellan en stor läsekrets och önskan att förnya. Med några fler innovativa grepp hade det blivit en klar sexa.

I juryn: Ola Henriksson, Johan Möller och Johan Silfversten.

Unik sammanställning av alkoholkonsumtionen

Utveckling Nu publicerar vi Alkoholkartan på SvD.se, en unik sammanställning över alkoholens konsekvenser i Sverige. Kommun för kommun redovisar vi försäljning, dödlighet och brottslighet kopplad till alkoholen. Du kan enkelt söka upp din kommun för att jämföra med andra kommuner. Till exempel kan man se att Vaggeryd är den kommun i landet som har lägst brottslighet. Där säljs motsvarande 3,3 liter ren alkohol per person. Att jämföra exempelvis med Nordmaling där det säljs 8,6 liter per person.

Notera att vi bara kan redovisa mängden såld alkohol. Konsumerad mängd kan vara helt annan på grund av privatimport eller annat. Till exempel slår det genom i alla gränskommuner mot Norge, där Systembolagen säljer mycket sprit och vin som förs direkt in i grannlandet.

Alkoholkartan har utvecklats av vår systemutvecklare Daniel Halldin och vår grafiker Jenny Alvén. Den bygger framför allt på data från Statens folkhälsoinstitut. Vi har laddat ner datan, lagt över i ett Google kalkylark där vi kunnat sortera och göra beräkningar. Sedan är datat exporterat till en textfil som den interaktiva grafiken läser från.

Detta är ytterligare ett steg i vår utveckling av interaktiv grafik, se till exempel Inflyttarna del 1 och del 2. Den här gången sker det inte i samarbete med läsarna som med Räntekartan.

Vill du veta mer vilka källor som ligger bakom och vad som ingår i Alkoholrelaterad dödlighet, kan du läsa källförteckningen här.

 

 

Bostad

Domstol: Köpare ska inte lita på mäklare

Besviket par snuvades på dyra kvadratmeter i nya villan.

MP: ”Vi går trots allt framåt sedan valet”

EXTRAVALET

Wallner: Positiv riktning för oss.

”En blekgrön skugga sen i somras”

ny svd/sifo

SvD:s Göran Eriksson analyserar nya siffror.

Samhället är
större än staten

KRÖNIKA

Var stolt över givandet.

SMHI: Regn kan
göra halkan värre

JULVÄDRET

Svår trafikolycka i Småland.

Här blir julen vit – se prognos

Grafik

Störst chans för snö i norr.

”Stockholms hyreshus
rena vinstmaskiner”

Brännpunkt

Myt att pengar inte räcker till renovering.

Löfvens tålamod med
oppositionen är slut

INTERVJU

Tycker att han har gjort allt som går.

Sänk förbrukningen av el med 80 procent

El

Så sparar du en tusenlapp på rätt lampor.

”En av de märkligaste händelserna i år”

Expert om Putins inbjudan till Kim Jong-Un.

Tonåringar greps för grovt våld

VÄXJÖ

En 24-årig man vårdas för livshotande skador.

”De oförsäkrade tar
en otroligt hög risk”

Försäkring

Varnar för långresor utan skydd.

Falangen inom SD
som har tagit över

Berglins

Kan dom uttrycka sig tydligare?

Varför har jultomten röda kläder?

Ur arkivet

Alla svar på julens frågor.

Hanna förlorade sin bror i tsunamin

Logga in

Joel blev bara nio år.

”Blev den goda symbolfiguren”

10 år efter tsunamin

Lottie Knutson om katastrofen.

”Är det farligt att springa i kyla?”

BLOGG

Allt du behöver veta om vinterlöpning.