Tre spaningar för 2014

Trender Det har i alla delar varit ett händelserikt 2013. Många delar har berörts: affärsmodeller, sättet att skapa och distribuera innehåll på, hur vi konsumerar det, ja till och med själva grundvalarna för ett öppet och fritt internet. Vi ser fortfarande effekter av den bomb Edward Snowden detonerade i juni förra året. Det är kanske den enskilda faktorn som mest kan beröra våra liv på nätet framöver. Men för medieindustrin är det andra faktorer som på kort sikt är mer utmanande.

2014 kommer definitivt bli ett spännande år för oss som jobbar med digital massmediekommunikation. Teknik, system, beteenden, produkter, innehåll, distribution, affärsmodeller med mera kommer fortsätta utvecklas i en snabb takt. Den stora omställningen från traditionell till digital konsumtion och hur mediebolagen ska kunna skapa hållbara intäkter på den nya spelplanen, kommer kräva fortsatt hårt arbete.

Det finns andra stora pågående trender som kommer styra utvecklingen även under det kommande året, som den mobila explosionen eller de sociala nätverken. Här vill jag lyfta fram tre saker som jag kommer hålla ögonen på under 2014.

1) Nästa generations nyhetstjänster

Omni är ett svenskt exempel på en aktör som tillvaratagit nya behov och nya möjligheter inom nyhetsförmedling. Circa, Quartz och Medium är några internationella exempel. Kvällspressens intensiva tv-satsningar och nätmediers ökande fokus på liverapportering är några av de inledande stegen till nästa generations nyhetstjänster på nätet. SvD:s svepet är ytterligare en funktion som försöker utforska möjligheterna inom design och presentation av nyheter. Under året tror jag att vi kommer se fler steg bort från den traditionella artikelmodell som funnits med sen dagstidningarnas födelse. Det som kommer växa fram efter Jeff Bezos köp av Washington Post och Pierre Omidiyars nya mediestartup kommer omöjligen följa de traditionella mallarna för digital nyhetsförmedling.

Det finns också tecken på vi vill ha något annat än den oändliga strömmen av nyheter. Den känsla av tillfredsställelse som ett avslutat kapitel ger, har inte nyheter på nätet hittills kunnat erbjuda.

Om Big data var ett av 2013 års riktiga buzzword så blir 2014 året då vi behöver se konkreta resultat i tjänster som på allvar kan erbjuda bättre förståelse och förutsägelser om vilka nyheter kunderna vill ha.

2) Nya vägar för massmediekommunikation

Flera pågående skeenden, som den ökande outsourcingen hos mediehusen och lättillgängligheten i sociala medier, möjliggör för helt nya ambitioner från aktörer som tidigare varit i princip helt beroende av massmedierna för att nå ut med sitt budskap. Zlatan kommunicerar numera direkt till sina fans genom sin kanal Zlatan unplugged i appen Mikz (möjligen inspirerad av Carl Bildt som var en pionjär inom området). Bankerna har sina egna tv-kanaler. Red Bull kallar sig själva ett medieföretag som säljer drycker. Den här typen av videor visar på mkt bredare ambitioner än ren sport och tävlingar. Nobelpriset startade i höstas egna poddsändningar med känd f.d. SvD-profil (Magnus Gylje) bakom produktionen. Sedan länge har man haft egna direktsändningar kring tillkännagivandet och prisceremonin. Men nu breddar man utbudet och skapar innehåll som är aktuellt längre än själva Nobelveckan. Det är ett nytt steg.

Det här kommer framöver bli ett allt vanligare sätt för kommersiella budskap att nå ut till läsarna också via traditionella mediesajter. Det som kallas native advertising vinner framsteg och i grund och botten är det marknadsföring framställd i en berättande form, på motsvarande sätt som journalister i alla tider gjort. Utmaningen för alla inblandade parter är att göra erbjudandet tillräckligt tydligt och attraktivt så att de kommersiella aktörerna når ut med sitt budskap och läsaren inte missförstår kommunikationen, samtidigt som mediebolaget kan skapa nya intäkter.

3) Bokstavligen omgiven av information

Hur många är det inte som somnar och vaknar med sin smartphone vid sängen? Redan nu har vi i princip obegränsade informationsmängder väldigt nära oss. Under den närmaste framtiden kommer smarta klockor och ögonnära skärmar (Google glass) erbjuda nya möjligheter att kommunicera. När jag fäller ner notifieringarna på min Iphone får jag besked om att jag har 26 minuter hem. Den här typen av skräddarsydda riktade budskap kommer bli allt mer framträdande. Varför ska jag söka fram information om när jag måste lämna hemmet för att hinna med flyget, när smartphonen redan har all information för att ge mig ett relevant svar direkt? Här finns outnyttjade möjligheter för nyhetsförmedling, skräddarsydd med en blandning av mänsklig och maskinell förmåga. Analys av läsmönster kommer ge en mycket bättre möjlighet att förutse och rekommendera sådant vi är intresserade av.

Ovanstående är bara ett begränsat urval. Det finns mycket mer att hålla ögonen på för att kunna navigera rätt mot framtiden. Liksom många fascineras jag av Apples innovationer, men har personligen inte följt alla olika produktsläpp särskilt noga. Men när det nu ryktas om intåg i helt nya kategorier blir jag särskilt nyfiken, och om de åter lyckas revolutionera hela segment blir det alla gånger ett spännande 2014.

Några nyttiga länkar för dig som vill fördjupa dig mer i kloka trendspaningar:

 

Detta snackar branschen om 2013

Trender Årets första månad är redan passerad. Projektplanerna är säkert redan spikade och agendorna fulltecknade fram till sommaren. På många företag arbetar utvecklingsavdelningarna hårt för att hinna i tid med de lanseringar som ska lyfta affären under året som kommer.

I allt förändringsarbete är tanken snabbare än handlingen. Det vi vill och hoppas på kommer ut, men sällan i den hastighet vi tror eller önskar. Här har jag sammanställt tre områden som kommer sysselsätta mediebranschens framtidssnickrare. Och finns inte dessa på din agenda, så skriv in dem.

1) Digitala betallösningar. ”It´s the year of the paywall”, utropades redan förra året. Men för den nordiska marknaden är det 2013 som gäller. New York Times metermodell som lanserades i mars 2011 har skapat framtidstro hos många. Flera stora mediehus väntar på att trycka på startknappen eller har långt framskridna planer. SvD tillhör denna skara och jag kommer berätta mer om vårt projekt framöver på Utvecklingsbloggen. För i en tid när läsarnas vanor förändras i snabb takt gäller det att utveckla affärsmodeller som följer de förändrade vanorna.

New York Times, är som nämnts, ljuset i tunneln för många. Men om 2013 är året då läsarna accepterar att de behöver betala för digitalt innehåll behövs det några år till att fortsätta utveckla själva affärsmodellen i sig såväl som det redaktionella erbjudandet. Jag tror inte heller att det finns en väg för alla. Varje tidning/mediehus har sin unika position på marknaden och måste själv utveckla sin relation med läsarna.

2) Skarpare annonser. Bonnier tidskrifter gjorde förra årets viktigaste innovation på annonsmarknaden genom att ta fram ett helt nytt koncept och sjösätta det på Amelia. Jag saknar ännu en första redovisning av utfallet, men det håller säkerligen Bonnier för sig själva. Uppdatering 2013-02-05: Här är en första redovisning av resultatet. Mest nyfiken är jag på om detta koncept också fungerar på dagstidningssajter med ett helt annat besökstryck och läsmönster. För i takt med att annonsintäkterna på de tryckta produkterna faller måste vi fortsätta utveckla de digitala annonsmöjligheterna. Här ser jag några intressanta initiativ från New York Times och AOL. Utmaningen för vår bransch är de varumärken som är duktiga på att använda sociala medier och till en låg kostnad sprida ett budskap snabbt utan att gå via traditionella massmedier. Årets medie- och reklamhändelse har precis ägt rum i USA – Super Bowl. När många tittare är där blir reklamen extra viktig. Något av det tv-tänket tror jag också nyhetssajterna med allt mer fokus på realtidsrapportering måste ta vidare och utveckla passande annonsformat för.

3) Organisation i förändring. Tumskruvar samtidigt med framgångsvågor. Svångremmar och skumpa. 2012 var ett dystert år för många anställda i mediebranschen. Men branschen är inte i kris. Den är i stor turbulens. I tweets intill varandra läser jag om 100 tjänster bort på Arbetarbladet och nya rekord för Aftonbladets mobilsajt. Disruptionen är brutal. Orsaken är, som tidigare registrerats vid den här typen av skeenden, att stora etablerade aktörer inte beaktar vad de små uppstickarna gör. Och med en dagens digitala närhet går det snabbt att sjösätta en utmanare. Det är inte den starkaste som överlever utan den som bäst kan se och tolka vad som händer. Mer makt åt utvecklingsavdelningarna med andra ord.

Och alla medarbetare inom organisationen behöver bredda sin kompetens. Den enskilde reportern kommer att behöva marknadsföra sig på sociala medier, lära sig använda databaser och andra digitala verktyg för att jaga och sammanställa nyheter. För företag med lång historia är utmaningen kanske extra stor. Samtidigt som traditioner, förtroende och en vinstgivande affär ska bevaras måste organisationen förändras inifrån för att möta en allt snabbare förändringstakt.

Till sist en bubblare som vi kommer behöva hantera, där det finns potential för nya affärer, bara tjänsten landar ordentligt hos användarna:

Mobila betalningar. Mobilutvecklingen har vi pratat länge om, men den trafikökning vi ser just nu och det genomslag smarta mobiler fått är ett reellt genombrott. (och i Sverige har 68 % en smartphone.) Nästa stora steg är att vi flyttar vår plånbok till smartphonen. I och med förändrade sms-regler från den 1 februari står flera företag på kö för att ta över. Som en vän skrev på Facebook ”Kan alla kamrater vänligen skaffa Swish så vi slipper hålla på med kontanter?”. Jo visst. Enkelt om det bara var en variant att välja på. Men det finns redan en handfull konkurrenter med olika bakgrund och förankring inom detaljhandeln eller finans/faktura-marknaden, till exempel Wywallet, , Swish, iZettle, Selecta och Seqr.

Användarna kommer aldrig vilja registrera sina kortuppgifter på alla dessa. Jag vet inte vilken väg utvecklingen tar, samarbete eller utslagning. Men potentialen är stor. Jag ser fram emot den dag jag slipper bära med mig både smartphone och plånbok. Vilka nya betalmöjligheter och tjänster för mikrotransaktioner det skapar är jag också nyfiken på.

 

 

Uppfriskande ny webbdesign

Redesign De första bilarna såg ut som hästvagnar med en påkopplad motor. De första tv-programmen var egentligen filmade radioprogram. Och det är helt naturligt att när vi försöker skapa något nytt så tar vi avstamp i det redan kända.

Så har också nyhetsförmedlingen på internet växt fram ur hur en tidning redigerats. Det faller sig helt naturligt i ett land med högt tidningsläsande, att de första nyhetssajterna såg ut som en lång löpsedel. Däremot är det få sajter i Sverige som lyckats bryta sig loss från denna ursprungliga form. På den mest framgångsrika av dem, Aftonbladet.se, är det tydligt att läsarna fortfarande föredrar hästvagnen framför ett mer specialdesignat motorfordon.

Därför är det uppfriskande att se två exempel på nyhetssajter som bryter ny mark. Först ut var http://beta.usatoday.com. I går lanserades Quartzhttp://qz.com – en helt nystartad ekonomisajt.

 

USA Today, som föddes 1982 är tillsammans med Wall Street Journal den mest spridda tidningen i USA. Som sådan har den också kritiserats för att vara för sval och allmängiltig. Det pågående redesignarbetet gäller både tidningen och de digitala kanalerna. Jag har ännu inte sett den tryckta tidningen. Den omgjorda digitala designen har släppts i en betaversion och den skiljer sig på flera punkter från tidigare sätt att skapa en nyhetssajt.

Det mest slående är det tydligt visuella uttrycket med stora bilder och ett särskilt blädderläge med fullskärmsstora bilder. Artiklarna ”poppar upp” ovanpå sidan och de utnyttjar därmed skärmytan optimalt. Nästa artikel kommer fram genom att man bläddrar åt höger, och här förstår jag inte varför man inte möjliggjort swipe-funktion på ex en Ipad. Det är snyggt och aptitligt men den riktiga nyhetskänslan försvinner lite bland alla bilderna.

Att anpassningen till läsplattorna har varit en ledstjärna i designarbetet syns också tydligt på nya QZ.com. Det är en helt nystartad sajt och chefredaktören Kevin j Delaney beskriver i sin välkomstartikel sajten som ”a new kind of business news offering that is global, digitally native, and designed for the mobile and tablet devices that increasingly dominate our lives. This is version 1.0 of our efforts.”

QZ.com har tagit avstamp i en läsupplevelse tydligt inspirerad av Facebook och Twitter där innehållet förmedlas i en lång ström av texter. Sålunda bläddrar man aldrig till nästa artikel på qz.om utan det dyker hela tiden upp nya artiklar under de gamla.

Annonslösningen är intressant, då det dyker upp annonser och sponsrade meddelanden mitt i nyhetsflödet. I och med att man hela tiden lockas att läsa nästa artikel tror jag annonsörerna, trots avsaknad av traditionell sidvisningsmodell, får tillräckliga exponeringar av sina annonser.

Där USA Today fortfarande är fast i en tidningsstruktur med avdelningar som Nyheter, Sport, Livsstil, Ekonomi etc är Quartz friare med mer fantasifulla namn som Energy shocks, Mobile web, China slowdown och Euro crunch mfl.

Det här är ett spännande koncept, och det är läsvänligt och lockande. Men att ta fram nyheter och presentera dem på ett aptitligt sätt är bara ena halvan av businessen. Där medieföretagen behöver lägga ännu mer resurser är att ta fram nya bärande affärsmodeller som kan finansiera den fina bilen. I det avseendet är det för tidigt att bedöma dessa båda friska nysatsningarna.

Det är självklart lättare för en helt ny spelare att definiera sin roll. Men det är inspirerande för oss som kört på informationsmotorvägen ett tag, med nya sätt att designa användarupplevelsen på. Men det blir allt fler som har förmågan att köra om oss.

 

 

Webben stagnerar

Trender En trend som sedan ett tag varit tydlig för oss, men som idag visade sig vara generell, kan illustreras så här:

 

Genom att slå samman besökssiffrorna från landets tio största nyhetssajter (se förteckningen nedan) bekräftas tesen: Webben har stagnerat som plattform. Den aktuella trafiktillväxten sker bara på mobilsajter och genom mobila terminaler. Siffrorna är helt offentliga och kan laddas ner från KIA-index.

Uppdaterat: Som många av läsarna påpekar i kommentarerna nedan är det inte webben generellt som stagnerar. Jag har använt webben (kanske lite slarvigt) i den betydelse vi ofta använder den inom min bransch, som en beteckning på vår webbsida, skilt från andra ”kanaler” där vi publicerar nyheter som mobilsajten eller våra appar. Men mycket riktigt är det samma internet alla använder och där ser vi en fortsatt stark tillväxt. Intresset för att ta del av nyheter, information och underhållning via digitala kanaler fortsätter öka.

Dipparna i kurvan visar sommar- och jultrafik. Peaken i början av 2011, beror på tsunamin i Japan och när man ser på den gula kurvan ser man att tidningarnas webbsajter inte har haft högre trafik sedan dess. Nya toppnoteringar från början av det här året (se den blå kurvan) beror helt på tillväxten i mobiltrafik.

Trenden är tydlig, så nästa fråga är hur vi på medieföretagen hanterar den.

  • vi har nått det antal besökare vi kan nå på webbsajterna – hur flyttar vi fokus från att kasta in till att ta hand om de besökare vi har?
  • ska vi börja utveckla sajter och tjänster efter en mer mogen publik?
  • har säljavdelningen och mediebyråerna sett potentialen i de mobila kanalerna?
  • var lägger vi utvecklingsfokus – webben eller de mobila kanalerna?

Sajternas besökssiffor redovisas i KIA-index som unika besökare, sidvisningar och besök. För den här jämförelsen tycker jag det är mest relevant att använda antalet besök. Det speglar över tid bättre intresset för att besöka en sajt oavsett hur man besöker den. Antalet sidvisningar varierar för respektive sajt och under vissa tider räknade många nyhetssajter automatiska omladdningar.

I och med att alla inte separat redovisar sin mobiltrafik finns det ett stort antal mobila besökare som ligger på den gula kurvan i diagrammet, så skillnaden blir större i verkligheten. Under 2009 började sajterna separat redovisa trafiken på sina mobilsajter.

Fotnot: I kurvorna ovan ingår bara de tio största dagstidningarnas webbsiffror (Metro undantagen, då den inte redovisas på KIA). Följande sajter från KIA-listan ingår: Aftonbladet, Expressen, DN, SvD, DI, GP, Sydsvenskan, HD, VK och UNT. Följande redovisar separat sina mobilsajter: Aftonbladet, Expressen, DN, SvD och Sydsvenskan.

Fyra framtidstankar för 2012

Trender 2011 var ett mycket framgångsrikt år för SvD.se. Vi lanserade en totalt omgjord sajt i mars som verkligen vann läsarnas gillande. I oktober utsågs vi till Årets dagstidning digitala medier. Vi har haft en enastående trafikökning till vår mobilsajt från runt 35000 unika besökare per vecka vid början av 2011 till över 90000 de senaste veckorna. Under året har vi också jobbat medvetet på redaktionen och utvecklingsavdelningen med att lansera nya tjänster och funktioner, till exempel: multimedia-sektionen, faktakollen, inflyttarna, Vasaloppsgrafiken. Besökarna gillar det de ser och trafiktillväxten är fortfarande stabil.

2012 blir ännu ett spännande år. Vårt fokus kommer vara på att öka engagemanget hos alla de nya besökare som tillkommit. En nyhetssajt är en oerhört omfångsrik sajt och vi vill bli bättre på att hjälpa läsarna hitta fler relevanta artiklar kring det de är intresserade av. Första halvåret kommer vi jobba hårt med att sätta upp en ny ekonomisajt som tar över efter E24. Under året ska vi också uppgradera vårt redaktionella system (Escenic) till senaste versionen.

Mina tankar om det kommande året har jag delvis hämtat från Pete Cashmore, grundare och vd för Mashable, en nyhetssajt om internet och ny teknik. Jag lyssnade själv till honom under en konferens i New York i november och i den här krönikan för CNN sammanfattar han dem i 10 intressanta trendspaningar.

Här följer mina fyra framtidstankar för 2012

1. Mer än Ipad

Apples läsplatta har under året gått från en hypad mediefrälsare till en etablerad kommunikationsplattform. Medieföretagen har testat olika modeller och har nu skaffat en ganska stabil bild av dess för- och nackdelar. Det som kommer hända under 2012 är att Ipad kommer få rejäl konkurrens. Fler kommer vilja ha plattor, men spridning nås först när det finns fler produkter i ett större prisspann. Det ryktas redan om att Apple kommer lansera en billigare läsplatta. Intressant också att e-bokhandlaren Dito, gör reklam för allt annat än Apples produkter.

2. Kompletterande skärm

I motsats till vad man kan tro angående det ökade utbudet av playtjänster och filmuthyrning på nätet, ökar tv-tittandet. Det verkar som om möjligheten att kommunicera kring det man ser, stärker tv som medium. Som jag tidigare nämnt finns det redan produkter som tar fasta på att tv-tittaren sitter med en kompletterande skärm. Under året som kommer tror jag vi kommer få se fler liknande produkter. Här finns också en utvecklingspotential för annonser som jag tror vi kommer få se exempel på.

3. Automatiskt och redaktörsstyrt urval

Eli Parisers bok The filter bubble som kom ut i maj 2011, väckte genast diskussioner om hur vår världsbild styrs av sökmotorernas personalisering. När jag lyssnade till honom på Mashables media-konferens (se video här) lyfte han mer fram vilka typer av urval som vi bör lämna åt datorerna och vilka som vi bör låta människor göra. För i en värld där informationsmängden och informationshastigheten snabbt ökar (sidospaning: jag tror att direktrapporter kommer bli standard på tidningarnas nätupplagor för all rapportering av dagliga händelser) behöver vi ta hjälp av algoritmer för att sålla. Och tekniken för personalisering förbättras löpande och den kommer användas allt mer i olika nättjänster. Men hur skapar vi den bästa mixen, och hur ska vi som nyhetsförmedlare skapa samhällsengagemang bortom klicktoppen för våra läsare.

4. Facebook

Överbefolkat, för mycket brus, svårnavigerat. Kritiken mot Facebook har alltid funnits, men trots det fortsätter nätverket växa och är i dag det odiskutabelt största och viktigaste digitala nätverket. Tjänstens utveckling under 2011 visade att företaget har bra koll på omvärlden och vad som behövs för att Facebook ska bli ett ännu mer centralt nav. Fler sätt att finjustera vilka som ska se mina statusuppdateringar och möjligheten att prenumerera på personer är två saker som gör Facebook till ett mycket mer effektivt redskap för opinionsbildare och journalister. Lägger de bara sina kort rätt kommer Facebook under de närmaste åren fortsatt vara det centrala navet för kontaktskapande och nyhetsförmedling (på alla nivåer) på nätet.

Här kan du läsa vad jag trodde om 2011, ungefär 50 procents träffsäkerhet.

Slutligen några läsvärda texter med fler framtidsspaningar:

Lägerelden brinner starkare än någonsin

Omvärld Med framväxandet av play-tjänster och streamad film dödförklarades tv som den gemensamma lägerelden för våra samtal. Men det finns tecken på att den åter tänts och fungerar bättre än någonsin.

Nyss hemkommen efter Mashable Media Summit i New York har jag väskan full av inspiration och idéer. Redan i inledningsanförandet nämnde Pete Cashmore, grundare av Mashable, en trend som senare återkom i flera seminarier. Det handlar om att allt fler interagerar med det de ser på tv på en annan skärm, i de flesta fall sin smartphone eller läsplatta.

Christy Tanner från tvguide.com berättade om hur deras tjänst utvecklats och undersökningar bland deras användare stärker trenden att tv-programmen fortsatt spelar roll som gemensam nämnare. Här hemma ser jag det tydligt i aktiviteten kring Idol och Så mycket bättre i mina twitterflöden. Lägerelden samlar igen och nu i realtid och dessutom med potentiellt långt fler som deltar i samtalet.

YouTube Preview Image

Ett annat exempel som nämndes är Disneys app Bambi som synkas med blueray-spelaren och anpassar innehållet i appen med vad som visas i filmen.

Integritetsfrågor var ett viktigt ämne som diskuterades mellan representanter från Facebook, Ping och Huffington Post på temat: Vem äger din säkerhet? Facebook har blivit en slags standard, men det finns inget gemensamt identifieringssytem på nätet. Behöver vi det och kommer det att utvecklas?, var några av de sakerna man behandlade.

YouTube Preview Image

Alla var överens om att det i dagsläget inte finns någon riktigt bra lösning som fungerar för alla. Det har inte minst höstens diskussion om kommentarsfälten på tidningarna visat.

Aftonbladet valde Facebooks kommentering. Enligt Andy Mitchell från Facebook finns det nu över 300 000 sajter som använder Facebooks kommentarer. En man ur publiken från en tidning i Texas vittnade om att deras trafik hade ökat ordentligt efter att deras sajt gått över till Facebooks lösning. Ännu har vi inte sett någon officiell kommentar från Aftonbladet om deras erfarenheter så långt.

Patrick Harding från Ping avslutade med att den finns många möjligheter med framtidens teknik, som att använda smartphonen som bärare av id-nycklar eller biometrisk igenkänning.

Konferensen var oerhört intensiv så det är omöjligt att redogöra för allt som kom upp. 17 seminarier om ca 20 minuter vardera avlöste varandra. Det var mycket proffsigt upplagt med variation mellan sessionerna och när dagen var slut var vi inte mer än ca 15 minuter efter schemat.

Brian Stelter, mediereporter på New York Times avslutade med några saker han lärt sig från tidningen, som han kallade ett slags tempel för journalistik i staden. Han är en av aktörerna i dokumentären Page One, som jag refererade till innan jag åkte. Hans stora intresse för karaoke är något han gärna twittrar om och hans tes var att desto personligare han var desto fler prenumerationer kunde New York Times sälja. ”Om jag är personlig, och visar att jag är mänsklig, blir personerna jag har kontakt med mer vänligt inställda till tidningen”.

Länkar:

 

 

Inspirerande mediesajter

Alla branscher har sina tävlingar där man lyfter fram bra produktioner och prestationer. De som vinner kan sola sig i glansen och de andra kan förhoppningsvis inspireras av deras insatser. Här är vi glada över nomineringen till Årets dagstidning digitala medier, samt Svenska Designpriset.

Den 30 augusti utsågs finalisterna i 2011 års Online Journalism Award. Sammanlagt 108 finalister är nominerade i 29 olika kategorier. Här finns många exempel att inspireras av. Nytt för i år är att man ger än större plats åt alla former av digital publicering, inte bara traditionell webbjournalistik. Eller som man noterar från tävlingsledningen att förträfflighet i digital journalistik också handlar om ”sofistikerat bruk av sociala verktyg och multimedia”.

Det är inte bara nyhetssajter som belönas. Det finns en intressant klass för innovationer som tjänar journalistiken. Av de fyra tjänster som nominerats är Scraperwiki min klara favorit. Det är en tjänst för att extrahera uppgifter från olika sorters dokument och datakällor. Dels kan man skapa egna script för att samla data, dels finns ett forum där man kan samarbeta med andra eller lägga ut ett uppdrag. Även Scribble Live, som erbjuder verktyg för liverapportering verkar spännande. Tex använde Danska Berlingske detta verktyg i en liveblog under valnatten. Förra året vann NPR:s API den här klassen.  Märkligt bara att inte Storify nominerats i år.

Det verktyget har bla använts i California Watch jobb om skolor i riskzonen för jordbävningar. California Watch är en fristående grävgrupp understödd av flera traditionella medieföretag och privatpersoner. Materialet innehåller traditionella artiklar, såväl som video, databaser visualiserade med Google maps och en innovatiw twitter-chatt där man använt Storify för att sammanställa frågor och svar. Man har också utvecklat en app med kartor och checklistor i händelse av jordbävning.

När vi kommer till de tunga klasserna för General Excellence in Online Journalism finns det sex olika underklasser för små, medelstora eller stora sajter, samt för icke engelskspråkiga små och stora sajter. Här måste jag lyfta fram Schibsted-ägda 20 minutos i Spanien, som nominerats i klassen för stora ickeengelska sajter. Det är kul att gänget bakom den spanska gratistidningen som på nätet växt till en viktig utmanare till landets traditionella drakar El Mundo och El Pais, uppmärksammas. 20minutos är definitivt en sajt man ska hålla ögonen på om man vill se innovativa lösningar, framför allt i hur man inkluderar läsarengagemanget.

Här finns andra nomineringar som sticker ut, men till stor del handlar det om traditionell webbjournalistik, väl designat och aptitligt presenterat. Vid en genomgång hittar man tydliga spår av de stora föregångarna, ex LA Times i Texas Tribune,  CNN i CBC, New York Times i NewsOK.
I den här klassen är naturligt nog också de riktigt stora giganterna nominerade, som BBC, New York Times och Wall Street Journal.

En personlig favorit är Kanadensiska The Globe and Mail som är en mycket smakfull sajt med tydlig och väl avvägd layout.
En annan sajt som definitivt sticker ut är franska magasinet Owni Här ges grafiken stor plats och präglar layouten. Magasinet finns också i en engelskspråkig version.

När det gäller nomineringar i klasserna för Breaking News små och stora sajter fastnade jag för den minsta(?) av finalisterna, Matthew Keys Producer Matthew.  I jämförelse med traditionella sajter som alltid är duktiga på att exponera viktiga nyhetshändelser stort vinner små spelare på sin snabbhet. En minut efter den första rapporten om skalvet hade han publicerat det första meddelandet och byggde sedan på med rapporter och hänvisningar till källor både exklusiva egna och från de traditionella medierna. Det här är ett exempel på nyhetskurering, som jag tidigare skrivit om. Och i fråga om massiva nyhetshändelser tycker jag enkelheten med korta rapporter och länkar till originalen vinner på sin överskådlighet.

Flera av de nominerade bidragen uppvisar enormt genomarbetade journalistiska projekt. Jag har här barara fokuserat på presentationen, inte innehållet eller den journalistiska kvaliteten i materialet. Det som jag tycker framträder i flera av dem som tex News21 reportage om skaderiskerna på vägar, järnvägar och i luften i USA, är att den genomarbetade journalistiken fullföljs och får en värdig publicering även ut på webben.

The truth left behind är historien om Wall Street Journals reporter Daniel Pearl som kidnappades och mördades 2002. Projektet är publicerat på den innovativa treesaver-plattformen och är fullt flexibel med den skärmstorlek du använder vilket gör den lika läsbar på laptop som läsplatta eller smartphone.

Wall Street Journals granskning av säkerhetsindustrin är en imponerande presentation av ett enormt underlag. Framför allt gillar jag hur man integrerar olika presentationsformer utan att förflyttas från det sammanhållande ramverket.

Att välja ut bidrag från New York Times imponerande multimediaproduktion kan inte vara enkelt. A year at war är nominerad i klassen Multimedia Feature Presentation, Large Site. Allt från presentation och överskådlighet till de enskilda filmernas kvalitet håller absolut högsta klass.

Washington Posts gripande multimediareportage om krigsskadade soldater är den enda jag sett med någon slags integrerad annonslösning. Det är påfallande hur åtskilda redaktion och kommersiella avdelningar jobbar i alla de övriga nominerade multimediapresentationerna.

Mindshift (om teknologi och skolan) samt CNN:s Belief blog är två bra exempel där bloggformatet använts i en blandning av tematiska undersektioner och traditionell temajournalistik.

I videoklassen sticker The Beauty of the Power Game verkligen ut. New York Times gör konst av webb-tv.

Tävlingen avgörs på en konferens den 24 september. Vinnarna för 2010 kan du se här. Om SvD.se vinner några priser vet vi först den 29 september.

Nya roller på redaktionen

Trender New York Magazine listar 21 innovativa journalister som på olika vägar och med okonventionella metoder närmat sig journalistiken. Av dessa vill jag lyfta fram tre olika, delvis helt nya journalistroller, roller som jag tror vi kommer få se mer av den närmaste tiden även i svenska medier.

Twitterreportern
Med de sociala mediernas utbredning följer också en försämrad överskådlighet. Med smartphones och twitter är varje person sin egen rapportör. Och vid stora nyheter, som nu senast i Norge, blir flödet från alla rapportörer snabbt till en strid ström. Som jag tidigare noterat kommer rollen som kurator bli allt viktigare för att sammanfatta och verifiera eller avslöja rykten. För att rollen som kurator eller twitter-reporter ska fungera krävs det att det är en person som redan har stor tilltro i mediet.

Långläsarredaktör
På andra sidan korta twittermeddelanden finns de riktigt långa välskrivna texterna som kräver tid att läsas. Det är inte de man läser på språng till tunnelbanan eller i kön till snabbmaten, men när man väl satt sig ner och har 20 minuter över kan ett intressant reportage förgylla tillvaron. Instapaper, som ger möjlighet att spara ner webbsidor i ett renodlat läsformat är en av de populära tjänsterna inom detta område. Men det kommer fler. Longreads ger dig möjlighet att välja hur lång tid du har till förfogande och föreslår texter efter det. The Atavist satsar på texter som är längre än ett reportage men kortare än en bok. I varje dagstidning finns det varje dag ett antal längre välgenomarbetade texter som kan förpackas eller distribueras på nya sätt.

Datadetektiv
Databasjournalitik har det pratats om länge och det finns intressanta projekt, bla på SVT. Men jag saknar fortfarande integrationen med den löpande journalistiken. Ambitiösa projekt har sett dagens ljus men snabbt blivit inaktuella för de har ingen förankring i de dagliga nyheterna. Ett stort hinder är att många journalister direkt känner sig obekväma när det handlar om för mycket siffror och tabeller. En annan att det finns få enkla verktyg. Men det är på väg. Googles Public data explorer kommer vi se mer av. Tableau är ett annat webbaserat verktyg för att visualisera komplex data. Documentcloud är ett annat mycket spännande verktyg som bla Guardian använt sig av och vi skulle hemskt gärna vilja testa det, bara det blir tillgängligt för fler utanför betatestare.

Stora nyheter avslöjar framtidens nyhetskonsumtion

Trender Stora nyheter ger ofta en tydlig indikation på hur journalistiken såväl som mediekonsumtionen förändras. Nyheterna om vansinnesdåden i Norge drabbade många av oss mitt i semestern. Därför blev det extra tydligt hur en lojt surfande befolkning plötsligt engagerade sig i att intensivt ta del av information om händelserna.

Bara kort efter de första sms:en om att en bomb exploderat i Oslo kom de första meddelanden på min mobil om att trafiken på SvD.se och mobil.svd.se nådde nya toppnivåer. Under de kommande dagarna fortsatte sajtens statistikverktyg regelbundet skicka ut nya rekordnivåer. Trafikpeakarna är extremt tydliga. Från ganska måttliga besökstal steg de direkt till nya rekordnivåer. Min fru låg plötsligt i sängen och ”debriefingsurfade”, som hon själv uttryckte det. Släktingarna vi var på middag hos hade tillbringat dagen med att följa NRK:s livesändning på nätet. Jag har inte tidigare sett människor i min närhet ha sådan intensiv koll på nyhetsflödet.

De ohyggliga händelserna ger oss också en antydan om vart nyhetskonsumtionen är på väg. Aldrig tidigare har så många varit så uppkopplade under ett nyhetsskede som nu. Terrorattackerna mot World Trade Center i USA 2001 skapade ett sådant informationstryck på nyhetssajterna att de var odugliga som informationsbärare under den första tiden. Tsunamin i Indiska oceanen 2004 var den första större nyhet där dramatiska läsarbilder och videor spreds via nätet. 2008 fick mikrobloggen Twitter sitt genombrott som nyhetsförmedlare via terrorattentaten mot Bombay. För varje stor nyhetshändelse har nya nätvanor utnyttjats och förändrat såväl mediekonsumtion som medieproduktion.

Nyheterna om Oslobomben och mördandet på Utöya spreds snabbt via de traditionella medierna som de senaste åren verkligen tagit till sig ny teknik och nya kommunikationsvägar. NRK sände live-tv via nätet och direktrapportering tillhör numera standard på nyhetssajterna. Enskilda personers vittnesmål på bloggar eller i sociala medier sögs snabbt upp och återrapporterades via nyhetssajterna. På twitter antog till exempel den erfarne sociala medier-journalisten Emanuel Karlsten självvalt rollen som kurator. Hans sammanställningar, tips och kommentarer till händelseförloppet uppskattades av många. Jag tror till exempel att många journalister anställda på de traditionella medierna fick sina tips från hans flöde.

Det som också hände på twitter var en diskussion om mediernas rapportering, parallellt med nyhetshändelserna. Möjligheterna för denna typen av pågående analys finns när tillräckligt många initierade och debattvilliga finns närvarande samtidigt. Sen finns ju risken för att det bara blir en allt för snabb och ogrundad kritik, som inte leder någon vart.

Ur de senaste dagarnas konsumtionsmönster tycker jag mig ana några spår för framtidens nyhetsförmedling. För utvecklingen kommer fortsätta. Allt fler kommer vara uppkopplade i samma stund som nyheterna sker, och därmed få direkt access till händelseförloppet. Allt fler kommer ha möjlighet att uttrycka sin bestörtning, ställa sina frågor eller kommentera det som sker samtidigt som det pågår.

En möjlig utveckling är att informationstrycket ökar till den grad att behovet av kuratorer som tolkar och sammanfattar blir helt nödvändigt. Det kan vara förtroendeingivande individer såväl som representanter för medieföretag som tar den rollen. Det är i så fall en återgång till det traditionella medielandskapet där ett fåtal aktörer filtrerar bilden vi ges.

Ett annat spår som varit tydligt länge är att traditionella medieformat kommer försvinna. Medieföretagen kommer överleva om de fortsätter vara framgångsrika i de nya kommunikationsvägarna, ungefär som jag beskrivit ovan. Men nyhetsartikeln eller nyhetssändningen som den ser ut i dag kommer bli allt mer överflödig. Det blir särskilt tydligt när morgontidningen levereras samtidigt som det pågår direktsändningar på nätet.

Ytterligare en annan utveckling är ett spår, som antropologen Katarina Graffman också är inne , är att det kollektiva medvetandet minskar. När alla har möjlighet att ta del av nyheter på sin egen skärm oavsett ålder och erfarenhet minskar de gemensamma ytorna där man tillsammans kan kommentera det man ser. Det här är inte helt entydigt, för samtidigt ger nätet och de kontaktvägar man har via de sociala nätverken en enorm möjlighet till kollektiv upplevelse. Men när det gäller nyhetskonsumtion tror jag ändå att den kommer bli allt mer personlig. Vi sitter vid samma bord, men vi väljer ändå helt egna vinklar att ta del av.

Det här är bara tre exempel på en utveckling inom nyhetsförmedlingen som jag tycker mig se under de senaste dagarnas tragiska nyheter. Håller du med mig, eller ser du andra möjliga utvecklingar?

PS. Här har jag helt valt att fokusera på mediekonsumtion och inte alls berört den pressetiska frågan kring hur man ska hantera gärningsmannens möjligheter att använda sig av nätet för att sprida hans/hennes bild av händelserna (läs mer här eller här). Det är också ett nytt mönster som möjliggörs av dagens internetbruk.

Oscar Sjöstedt (SD) anländer till finansutskottets möte. SD om budgetomröstningen

”Finns argument för att fälla regeringen”

SD:s Oscar Sjöstedt om vad som talar för och emot.

Sex skiljelinjer mellan budgetarna

SvD synar

Från skola till miljö – så skiljer sig förslagen.

”Annars tror jag MP kommer dra sig ur”

Lista

Statsvetaren: Fem viktiga frågor för MP.

Ex-språkrör oroas för framtiden

”Ska inte gå med på vilka S-idiotier som helst”.

Här öppnar Dunkin’ Donuts i Stockholm

Målet: öppna på mellan 30 och 50 platser.

”Låt inte UD hantera biståndspengar”

Riksrevisionen kritiserar bistånd till FN.

”Öppenheten ska öka
kring stödet till FN”

Brännpunkt

Ministrar: Stödet ska granskas och föbättras.

”Privatjet används
som ett potensmedel”

SCA

Ex-chef om ledningens resor i privatjet.

Här är vinnarordet för kvinnlig onani

RFSU:s tävling avgjord

Runka eller klittra?

Slukhål svalde svensk lyktstolpe

Polisärende

”Allting hände väldigt fort, sedan försvann lyktstolpen”.

En hel fabrik sögs ned i slukhålet

Bilder

Dödsfällorna som öppnat sig runt om i världen.

Här är paradisön som få turister hittar till

Bilder

”En unik semester är enkelt.”

Ripa besegrade sina hjärnspöken i spåret

bragdkandidat 3

Tog guld i Paralympics.

Vem borde få Bragdguldet i år?

2 december

Rösta – och ”hjälp” juryn med motivering.

Sex vampyrgravar upptäckta i Polen

Studie avslöjar vilka som blev misstänkta.