Tre spaningar för 2014

Trender Det har i alla delar varit ett händelserikt 2013. Många delar har berörts: affärsmodeller, sättet att skapa och distribuera innehåll på, hur vi konsumerar det, ja till och med själva grundvalarna för ett öppet och fritt internet. Vi ser fortfarande effekter av den bomb Edward Snowden detonerade i juni förra året. Det är kanske den enskilda faktorn som mest kan beröra våra liv på nätet framöver. Men för medieindustrin är det andra faktorer som på kort sikt är mer utmanande.

2014 kommer definitivt bli ett spännande år för oss som jobbar med digital massmediekommunikation. Teknik, system, beteenden, produkter, innehåll, distribution, affärsmodeller med mera kommer fortsätta utvecklas i en snabb takt. Den stora omställningen från traditionell till digital konsumtion och hur mediebolagen ska kunna skapa hållbara intäkter på den nya spelplanen, kommer kräva fortsatt hårt arbete.

Det finns andra stora pågående trender som kommer styra utvecklingen även under det kommande året, som den mobila explosionen eller de sociala nätverken. Här vill jag lyfta fram tre saker som jag kommer hålla ögonen på under 2014.

1) Nästa generations nyhetstjänster

Omni är ett svenskt exempel på en aktör som tillvaratagit nya behov och nya möjligheter inom nyhetsförmedling. Circa, Quartz och Medium är några internationella exempel. Kvällspressens intensiva tv-satsningar och nätmediers ökande fokus på liverapportering är några av de inledande stegen till nästa generations nyhetstjänster på nätet. SvD:s svepet är ytterligare en funktion som försöker utforska möjligheterna inom design och presentation av nyheter. Under året tror jag att vi kommer se fler steg bort från den traditionella artikelmodell som funnits med sen dagstidningarnas födelse. Det som kommer växa fram efter Jeff Bezos köp av Washington Post och Pierre Omidiyars nya mediestartup kommer omöjligen följa de traditionella mallarna för digital nyhetsförmedling.

Det finns också tecken på vi vill ha något annat än den oändliga strömmen av nyheter. Den känsla av tillfredsställelse som ett avslutat kapitel ger, har inte nyheter på nätet hittills kunnat erbjuda.

Om Big data var ett av 2013 års riktiga buzzword så blir 2014 året då vi behöver se konkreta resultat i tjänster som på allvar kan erbjuda bättre förståelse och förutsägelser om vilka nyheter kunderna vill ha.

2) Nya vägar för massmediekommunikation

Flera pågående skeenden, som den ökande outsourcingen hos mediehusen och lättillgängligheten i sociala medier, möjliggör för helt nya ambitioner från aktörer som tidigare varit i princip helt beroende av massmedierna för att nå ut med sitt budskap. Zlatan kommunicerar numera direkt till sina fans genom sin kanal Zlatan unplugged i appen Mikz (möjligen inspirerad av Carl Bildt som var en pionjär inom området). Bankerna har sina egna tv-kanaler. Red Bull kallar sig själva ett medieföretag som säljer drycker. Den här typen av videor visar på mkt bredare ambitioner än ren sport och tävlingar. Nobelpriset startade i höstas egna poddsändningar med känd f.d. SvD-profil (Magnus Gylje) bakom produktionen. Sedan länge har man haft egna direktsändningar kring tillkännagivandet och prisceremonin. Men nu breddar man utbudet och skapar innehåll som är aktuellt längre än själva Nobelveckan. Det är ett nytt steg.

Det här kommer framöver bli ett allt vanligare sätt för kommersiella budskap att nå ut till läsarna också via traditionella mediesajter. Det som kallas native advertising vinner framsteg och i grund och botten är det marknadsföring framställd i en berättande form, på motsvarande sätt som journalister i alla tider gjort. Utmaningen för alla inblandade parter är att göra erbjudandet tillräckligt tydligt och attraktivt så att de kommersiella aktörerna når ut med sitt budskap och läsaren inte missförstår kommunikationen, samtidigt som mediebolaget kan skapa nya intäkter.

3) Bokstavligen omgiven av information

Hur många är det inte som somnar och vaknar med sin smartphone vid sängen? Redan nu har vi i princip obegränsade informationsmängder väldigt nära oss. Under den närmaste framtiden kommer smarta klockor och ögonnära skärmar (Google glass) erbjuda nya möjligheter att kommunicera. När jag fäller ner notifieringarna på min Iphone får jag besked om att jag har 26 minuter hem. Den här typen av skräddarsydda riktade budskap kommer bli allt mer framträdande. Varför ska jag söka fram information om när jag måste lämna hemmet för att hinna med flyget, när smartphonen redan har all information för att ge mig ett relevant svar direkt? Här finns outnyttjade möjligheter för nyhetsförmedling, skräddarsydd med en blandning av mänsklig och maskinell förmåga. Analys av läsmönster kommer ge en mycket bättre möjlighet att förutse och rekommendera sådant vi är intresserade av.

Ovanstående är bara ett begränsat urval. Det finns mycket mer att hålla ögonen på för att kunna navigera rätt mot framtiden. Liksom många fascineras jag av Apples innovationer, men har personligen inte följt alla olika produktsläpp särskilt noga. Men när det nu ryktas om intåg i helt nya kategorier blir jag särskilt nyfiken, och om de åter lyckas revolutionera hela segment blir det alla gånger ett spännande 2014.

Några nyttiga länkar för dig som vill fördjupa dig mer i kloka trendspaningar:

 

Den virala kraften

Statistik Emanuel Karlsten tycker att det är dags att vi tar tag i problemet med gamla nyheter som blir virala. Jag håller med honom, men kanske inte på det sätt han avser. Sedan förändringen av SvD:s startsida i september har de mest delade artiklarna fått en framträdande plats på ettan. Här ser vi ofta att gamla artiklar hänger kvar ganska länge och de senaste dagarna har t ex en nästan tre år gammal nyhet om Paracetamol klättrat upp.

mestdelat

Är detta ett problem? Jag anser att det är det bara om läsaren luras att tro att det är en ny historia. Och visst skulle vi tydligare kunna märka artiklar före ett visst datum. Men vi skriver redan i dag ut, högt upp i artikeln, när den är publicerad och när den är uppdaterad. Jag tror också att delningsmentaliteten är så spridd att läsarna förstår att det är en annan logik som rangordnar nyheterna i det här blocket jämfört med huvudspalten för nyheter till vänster.

Och så länge det är relevanta artiklar som får nytt liv är det bara positivt. Det publiceras ett stort antal artiklar varje dag på alla nyhetssajter. Om inte läsarna hinner med är det bara bra om de i efterhand lyckas hitta guldkorn som passerat förbi.

Men för att lära oss lite mer om varför vissa artiklar ”får nytt liv” gjorde jag en liten miniutredning om två av de artiklar som senaste tiden seglat upp i toppen på Mest delat-listan.

1) Paracetamol hade inte godkänts i dag
Publicerad: 29 december 2010

Antal klick:

  • vid publiceringstillfället: 22 444
  • senaste peaken (1-14 nov): 45 609 (51% av totalen)
  • totalt: 89 996

Trafikdrivare:

  • Direkttrafik: 71%
  • Facebook: 26%

Den 10/11 publicerade VG.no en artikel där det länkades till vår artikel, men den senaste peaken började redan den 6/11

2) Olaglig skolmat slår ut svensk produktion
Publicerad: 28 november 2012 kl 13:33

Antal klick:

  • vid publiceringstillfället: 11 486
  • senaste peaken (1-14 nov): 10 836 (46% av totalen)
  • totalt: 23 383

Trafikdrivare:

  • Direkttrafik: 44%
  • Facebook: 55%

Vad kan vi lära oss av detta? I exempel 2) är det tydligt att det är Facebook-delningarna som dragit iväg och genererat ny trafik till oss. I exempel nr 1) är det inte lika tydligt. Ingen av de båda artiklarna har den senaste tiden haft någon stor andel trafik från Google. Artikeln på VG kan ha bidragit till att den blivit uppmärksammad igen, men kan inte vara hela sanningen då peaken startade innan den publicerades i VG.

Här finns uppenbart starka virala effekter som vi borde bli ännu bättre på att tolka och utnyttja. Våra redaktörer gör ett urval och publicerar artiklar i en viss ordning på startsidan. Men Mest delat-rutan slår läsarnas egna nyhetsvärdering igenom. Ni läsare är varmt välkomna med i arbetet.

Svepet – nu också i mobilen

För en och en halv månad sedan lanserade vi SvD Svepet – ett nytt sätt att presentera artiklar på nätet. Genom att lägga exempelvis alla artiklar i en artikelserie eller ett nyhetsskeende i ett svep ville vi göra det enklare för läsarna att få en snabb helhetsbild av läget. Vi har sett både i våra trafiksiffror och i mejlkorgen att läsarna uppskattar det nya formatet.

I dag lanserar vi äntligen en mobil-version av SvD Svepet. Nu kan du som läser SvD på mobilen läsa svepet i en form som är anpassad för mobilen och enkelt bläddra mellan artiklarna. Här kan du kolla in ett svep: http://www.svd.se/naringsliv/branscher/teknik-och-telekom/svep-enormt-tryck-infor-teknikhosten_8441658.svd

På översiktssidan, där alla artiklarna i ett svep presenteras, kan du enkelt välja vilken du vill läsa:

svepindexet

I artiklarna kan du navigera framåt med hjälp av den blå knappen i sidhuvudet. När du scrollar ner i texten dyker en puff till nästa artikel upp som en list överst på skärmen. Klicka på den blå knappen för att läsa nästa artikel. Vill du se en presentation av alla artiklarna igen kan du antingen klicka på rubriken överst på artikelsidan eller scrolla ner till botten – då presenteras översikten på nytt.

svepet

Vi hoppas att du kommer att tycka om det mobila svepet. Har du frågor eller synpunkter? Hör gärna av dig: maria.a.lindvall@svd.se

Här kan du läsa mer om SvD Svepet.

Förändringar på SvD.se:s startsida

I dag gör vi några förändringar i den första zonen på SvD.se:

• Stor bild i toppuffen.
• Bildpuffen, till höger om toppen, försvinner och ger plats för två nya listor med ny layout.
• Ny mest läst-lista med bilder.
• Ny mest delat på Facebook och Twitter.


svdetta
Förändringarna är en del i trafikprojektet, där målet är att presentera vårt material bättre och tydligare, så att läsarna lättare ska hitta det de vill läsa.


Genom att göra massor av A/B-tester på sajten har vi de senaste månaderna kunnat se vad läsarna uppskattar – och vad de väljer bort. Genom att sätta upp en ny layout på en testversion (B) av SvD.se och skicka en liten del av läsarna till den och sedan jämföra deras läsning med en liten del av dem som skickas till originalet (A) har vi tydligt kunnat se exakt vilket material och vilka placeringar som våra läsare uppskattar mest. Listor över det mest lästa och det mest delade materialet är ett sådant exempel. Därför får de listorna nu en tydligare, mer central plats redan i första zonen. Dessutom har de fått ett nytt utseende, som designbyrån Oktavilla har tagit fram.


Möjligheten att ha en stor bild i toppen ger sajten en tydligare nyhetsvärdering och har även den visat en positiv effekt på läsningen.


Nu fortsätter projektet in i en ny fas, där vi tittar på vad vi kan göra för att förbättra vårt material bättre på artikelnivå.

Vad Bezos sa och hur vi borde lyssna till det

bezosinlagg

När frälsaren Jeff Bezos i veckan besökte Washington Post, verkar han ha sagt det som de flesta ville höra. ”Jag tror på tidningen” och hans arv från Amazon: satsa på kunden (läsaren), var innovativ och tålmodig köper många.

Jag har i dag läst tre analyser om vilka utmaningar som ligger i Besoz uttalanden och vad Washington Post har framför sig. Utmaningar som alla i branschen bör lyssna noga på.

Först ut är Matthew Ingram, på Gigaom, som ifrågasätter om Bezos säger emot sig själv när han å ena sidan varnar för att glorifiera historien, men samtidigt tror starkt på möjligheten att ta betalt av läsarna för paketerade nyheter.

Ingram pekar också på att nyhetsbranschen aldrig har tjänat särskilt mycket pengar på att ta betalt direkt av läsarna (i Norden har andelen läsarintäkter av tradition varit högre än i USA) och att sälja böcker är något helt annorlunda än en stapelvara som nyheter.

Journalisten, universitetsläraren (med mycket mera) Dan Gillmor skriver i The Guardian hur han skulle uppvakta Bezos om han tillhörde medarbetarna på Washington Post. Han skulle argumentera för en blandad uppsättning experiment centrerad kring fördelarna av att produkten görs i USA:s huvudstad och det faktum att Bezos har extremt djupa fickor.

Han utvecklar sedan sina förslag kring fyra punkter: Läget, Samtalet, Forskning och utveckling samt Kundvård. Alla fyra väl värda att fördjupa sig i och utvärdera om man jobbar med medieutveckling.

Den tredje analysen görs i Washington Posts egen tech-blogg Teh Switch. Bezos underströk själv under sitt besök att tidningen var fri att granska och skriva om honom och Amazon, trots att han nu var ägare till tidningen. Och här tar tidningens medarbetare Timothy B Lee tillfället i akt att argumentera mot Bezos uttalande om styrkan i den paketerade nyhetstidningen.

Lee trycker på det faktum att modern nyhetskonsumtion alltmer sker artikel för artikel, från ett personligt urval av olika källor. Den traditionella förpackningen av nyheter i en tidning är död. Detta ställer helt nya krav på hur man producerar och marknadsför sina nyheter, menar han.

Kan också lägga till en fjärde text av Fredrik Strömberg, creative director på Bonnier, som skrevs redan 2011.

I en kort konversation på Twitter håller jag med, men pekar också på styrkan i att utveckla varumärket. En nyhetsförmedlares varumärke spelar fortfarande stor roll, inte bara för konsumenter av den traditionella papperstidningen. Och att utveckla det i samklang med moderna läsarmönster är en viktig väg in i framtiden.

Ett nytt sätt att läsa artiklar

I dag lanserar vi svepet på SvD.se – ett helt nytt sätt att presentera artiklar, bilder, webb-tv och grafik tillsammans på ett överskådligt sätt. Genom att bläddra dig genom svepet kan du som läsare ta del av en hel artikelserie eller ett nyhetsskeende från början till slut.

tekniksvep
Här kan du se några exempel:

Enormt tryck inför teknikhösten
Nyhetsrapporteringen om utvecklingen i Syrien

Redan under sommaren 2012 testade vi en enklare variant av svepet. Då märkte vi att det uppskattades av många läsare, men att det var svårnavigerat och inte fungerade tillfredsställande varken på mobilen eller i läsplattor. Det nya svepet är framtaget av SvD tillsammans med Oktavilla, som stått för design. I nuläget redirectas den som läser på mobilen till www-versionen, men en mobilversion är under utveckling.

Vi hoppas att du kommer att uppskatta det nya sättet att läsa. Hör gärna av dig med synpunkter till maria.a.lindvall@svd.se, eller skriv direkt i kommentarsfältet.

Relationer är det som gör oss starka

Betalmodeller En engagerad diskussion pågår pådriven av Rasmus Fleischer, Sam Sundberg, Andreas Ekström med flera. Under rubriken ”Kakväggar och betalningsmoral” diskuteras huruvida det är moraliskt fel att kringgå tidningarnas lösningar för nätbetalning. Vad som är moraliskt rätt eller fel är en evig diskussion som till stor del beror på personliga värderingar och etisk kompass. Men det största felet med diskussionen är att den handlar om betalväggar. Jag har tidigare hävdat att vad SvD lanserat inte är en betalvägg – jag återkommer till det.

Rör diskussionen en betalvägg (i betydelsen entré, eller spärr där man måste betala för att passera) är det lätt att bara diskutera de tre olika alternativen – betala snällt, vända och söka annat alternativ eller helt enkelt hitta kryphålen för att ta del av det som finns innanför utan att betala. Den aktuella diskussionen koncentreras kring kryphålen – är det moraliskt fel att utnyttja dem?, eller som jag förstår Rasmus Fleischers argument – eftersom det finns kryphål i betalväggen bör vi också informera om dem och det är inga som helst betänkligheter med att använda dem.

För mig handlar det inte om moral, det handlar om relation. Vilken relation vill jag ha till den som ber mig betala? I kommentarstrådarna till inlägget anar man en skala av olika uppfattningar i frågan om hur värdefull relationen till tidningen är. Allt från att journalistiken har ett tydligt värde till att det mest handlar om ”TT-telegram och diverse lustifikationer uppsnappade från nätet”.

Många olika liknelser används och de har alltid sina brister. Här kommer min liknelse: Jag har suttit utanför en arena och tagit del av konserten innanför avspärrningarna. Men för de artister jag verkligen gillar lägger jag pengar på en biljett. Visst skulle jag kunna planka in, eller sitta utanför och lyssna på alla konserter. Men det är inte samma sak som att vara innanför.

För den produkt du betalar kan du också ställa högre krav. Om du måste vänta på bibliotekets exemplar av Svenska Dagbladet för att någon annan läser den kan du inte belasta oss. Lika lite som att grannen du delar tidning med inte fått sin tidning den morgonen. Din position som klagande är svag eftersom du inte är kund. Men är du prenumerant kan du ställa krav och vi kan lättare ta del av dina åsikter om erbjudandet. Vi kan också utveckla produkten med innehåll och tjänster anpassade för dig som väljer att vara kund.

På samma sätt har vi resonerat med vår modell för läsarbetalning. Vi vill ha en stark relation med våra läsare. Engagerade läsare är med och driver nyhetsarbetet framåt. Men alla vill inte vara med och några kommer att ”planka in”. Det kan vi aldrig hindra hur väl vi än utvecklar vår modell. Publicering av nyheter på nätet har lockat stora mängder läsare, men som utgivare har vi en väldigt svag relation till dessa.

Nu är det så att den modell vi valt (utifrån erfarenhet från andra mediehus) för att tydliggöra erbjudandet och bjuda in läsarna till relationen är en så kallad betalvägg. Jag är medveten om dess begränsningar, men vi har gjort bedömningen att det i dagsläget är den bästa lösningen. Vår lösning fyller i dagarna tre månader. De som funnits längst på marknaden (New York Times och Financial Times) har passerat tvåårsåldern, så vi är bara i början. Vi kommer att ständigt utveckla vår modell för att tydliggöra erbjudandet, allt för att effektivisera uppdraget att engagera så många läsare som möjligt. Sen kommer vi aldrig att nå alla, det är en utopi.

Att nya lösningar prövas och kritiseras hör till verkligheten och jag är tacksam för de diskussioner som initierats. Vi försöker lyssna så gott vi kan för att övertyga flest möjliga om att vårt erbjudande är värt att betala för. Visst, planka in – men kom inte sedan och klaga på vår sätt sköta uppdraget. Många kan bedriva journalistik idag, men för en konsekvent och långsiktig bevakning av världen krävs redaktioner som har en finansiell bärkraft. Och det kan bara kunder med stark och tydlig relation ge.

PS. En fråga som berörs i ovan nämnda diskussion är huruvida tidningarnas lösningar fungerar. Ger de nya prenumeranter till tidningen? På den frågan kan jag svara ja, de funkar. Men i vilken utsträckning och om de genererar tillräckligt många prenumeranter är för vår del för tidigt att svara på. Och då vi tillhör den börsnoterade koncernen Schibsted kommer sådan information bara avslöjas vid i förhand aviserade tillfällen som kvartals- och årsrapporter.

Samtal om läsarbetalning på nätet

Betalmodeller Efter gårdagens lansering av digitala prenumerationer hade vi en intensiv chatt där företrädare för SvD svarade på läsarnas frågor. Jag har här i utvecklingsbloggen i en serie artiklar (här, här och här) utvecklat mina tankar kring det som lite begränsande kan kallas betalvägg. Ämnet engagerar våra läsare och igår kväll hade jag mfl en intensiv diskussion på Twitter utifrån några frågor som Fredrik Strömberg ställde.

Här nedan följer min sammanfattning av det samtalet (ser du det inte, kan du följa länken här):

Maria ny utvecklingsredaktör

Sedan årsskiftet är utvecklingsavdelningen på SvD.se förstärkt med ännu en utvecklingsredaktör. Maria Å Lindvall kommer senast från en tjänst som webbredaktör på DN.se. Men dessförinnan har hon hunnit med alla de stora Stockholmstidningarna, och det är inte första gången hon är på SvD.

– Det har hänt mycket sedan jag var här 2008. Alla är mycket mer engagerade i den digitala utvecklingen. SvD är generellt framåt vad gäller digitalt, man är inte rädd att ta steget in i framtiden.

Maria började som ung-redaktör som 16-åring på VLT och fick ett fast jobb på VLT.se 2003. Sedan dess har hon brunnit för digital publicering.

– Man får snabb feedback, det är en direkt kommunikation med läsarna som jag gillar.

Vad är det roligaste med det här jobbet?

– Att få jobba med utveckling som ger läsarna mervärde. Jag vill hitta sätt att utveckla nätets möjlighet att bredda journalistiken.

Vilka är dina digitala förebilder?

– Jag har lärt mig mycket av Aftonbladet där jag hade en flygande roll mellan utvecklingsavdelningen och redaktionen. Huffington Post är en annan favorit. De är duktiga på att presentera materialet.

Vad gör du konkret på SvD.se just nu?

– Jag håller på med ett projekt som ska göra oss bättre och tydligare på att presentera vårt material på rätt sätt på rätt ställe, så att läsarna lättare ska hitta det de vill läsa. Bland annat gör vi A/B-tester för att få svar på hur vi kan utnyttja ytorna bättre på startsidan och i anslutning till artiklarna.

Vill du veta mer om det projektet, kontakta Maria direkt eller håll utkik här på utvecklingsbloggen där vi fortlöpande kommer rapportera om vad vi håller på med på SvD.se.

 

Följsamma satsningar och nya konkurrenter

Omvärld 2013 har så här långt varit ett spännande och händelserikt år för oss i webbmediebranschen. På SvD har vi lanserat en ny mobilsajt och befäst vår ställning som Sveriges tredje största nyhetssajt i mobilen. Vi har också börjat presentera delar av vår nya prenumerationslösning som du kan läsa mer om i en serie blogginlägg här, här och här.

Men våra konkurrenter och branschkollegor ligger inte på latsidan. Aftonbladet gick in i 2013 med helt redesignad sajt och har sedan några veckor tillbaka sin nya mobilsajt i publik betatestning. Den senare kan enklast beskrivas som en snabbare och tydligare variant av sin föregångare. Det är uppenbart att snabbhet och navigation varit viktiga ledord i utvecklingen. Att Aftonbladets explosionsartade trafikutveckling i mobilen fortsätter under året är knappast en vågad gissning.

Lillebror Expressen har också presenterat en rad digitala satsningar med fokus på webb-tv samt ett fördjupat tv-samarbete med koncernkollegan TV4. Mobilsajten har också fått ett litet men välbehövligt ansiktslyft och systersajterna Kvällsposten och GT har förstärkts på den digitala sidan. Också det välbehövligt och eventuellt strategiskt viktigt då Sydsvenskan och GP introducerat ett ”betaldraperi” respektive en plustjänst som på sikt skulle kunna förändra besökskartan i södra och västra Sverige.

Utöver att ha gett webbvärlden ännu ett obegripligt ord för betalt innehåll har det skånska flaggskeppet Sydsvenskan också meddelat att sajten står inför en redesign. Färre och större annonsformat (enligt Bonnier Tidskrifters experimentmodell kanske?) samt en bra upplevelse på alla plattformar utlovas. Något besked om sajten blir responsiv (eller följsam som verkar vara det svenska ordet vi enats om) har Sydsvenskan inte lämnat. Någon följsam design blir det dock inte för NTM:s sajter förklarade Anna Lindberg, koncernens digitala strateg, för Medievärlden härom veckan. NTM vill bland annat undvika långa sajter och ha möjlighet att skapa kanalunikt innehåll. Nerikes Allehanda lanserade sin responsiva sajt vid årsskiftet och säger att antalet besökare från mobiler och plattor har fördubblats. Sajten vinner knappast några designpriser men enligt NA själva är läsarna nöjda.

I söder så har Helsingborgs Dagblad både hunnit med att lansera en ny responsiv sajt och skrota sin kostsamma tv-satsning (för att istället satsa på video på nätet). Vad det senare betyder för Skånska Dagbladet som tidigare aviserat att deras planerade tv-satsning är beroende av HD:s teknik och kunnande är fortfarande oklart.

Ett tungt sparpaket ligger just nu över Dagens Nyheter samtidigt som allt mer ”plusmaterial” länkar läsarna på dn.se vidare till dagensnyheter.se På den senare utlovas en ”fullspäckad nyhetssajt” och man kan ju inte låta bli att undra om redaktörerna på dn.se håller med.

I takt med att PPP-kvoten (pendlande pappersprasslare) sjunker i lokaltrafiken har Metro meddelat att en ny webbsatsning sjösätts under våren. Målet är bland annat att ta hand om ”missnöjda betaltidningsläsare”. Till Dagens Media säger chefredaktören Linus Paulsson att ”fokus ligger på de mobila nyhetskonsumenterna” och att tidningen måste bli ”topp tre” innan han är nöjd. Sett till dagsaktuella trafiksiffror skulle det kräva omkring 500 000 unika mobilbesökare i veckan.

Sveriges Radio har också presenterat planer på en ny sajt och webbstrategi. Julgranssajten sverigesradio.se med en kula och lite glitter för varje program ska skrotas och ersättas av en ”snabb nyhetssajt som ska bli en självklar nyhetsförmedlare på webben”. Även om en viss upprensning av den stundtals ganska stökiga sverigesradio.se är välkommet är inriktningen mot en sajt som direkt kommer konkurrera med morgon- och kvällstidningarnas sajter kontroversiell. Expressens chefredaktör Thomas Mattsson är minst sagt kritisk och får medhåll av TU:s vd.

Slutligen noterar vi en intressant platsannons. Skissas det möjligtvis på en liten svensk Buzzfeed borta hos Bonnier?

Vad tar vi då med oss från årets första månader?

- Tidningarnas digitala strategier blir allt tydligare och mer omfattande. Mobilen (är självklart) en allt viktigare kanal och oavsett om designen är följsam eller inte ska hela innehållet finnas tillgängligt i telefonen.

- Nya prenumerationslösningar och betalstrategier föder hopp om såväl nya och säkrade intänkter som besöksförflyttningar mellan nya och gamla spelare på den svenska nyhetswebben.

- När Metro och SR planerar nya nyhetssajter är det svårt att låta bli att ödmjukt undra om de till fullo insett vilket arbete som ligger bakom bygget av sajterna man vill konkurrera med. Samtidigt ligger mycket av redaktionernas webbkunnande hos personer med mer eller mindre osäkra anställningar. En fördel för den som snabbt vill bygga upp en kompetent webbredaktion och en oroande tendens för de mediehus som får se utbildad och värdefull kompetens lämna företaget.

- Vi har troligtvis inte diskuterad responsive eller följsam design för sista gången, ett modeord på såväl redaktioner som bland branschanalytiker. Tycker att Anna Lindberg på NTM lyfter viktiga poänger här, det kan faktiskt vara så att vi vill behandla och nyhetsvärdera de två kanalerna olika. Med smart design, länkning och aktiva trafikdiregeringar kommer läsarna aldrig att märka någon skillnad. Visst finns det utvecklingsmässiga vinster med en följsam design men den seriösa vägen dit är mycket lång, alla kan inte göra som Nerikes Allehanda och låta formen anpassa sig efter tekniken. För en liten inblick i vad som krävs av en responsive webb rekommenderas det här mycket läsvärda blogginlägget hos BBC.

- Tillsist; roligaste tiden att jobba i mediebranschen fortsätter att vara samtiden. Nu kör vi.

 

”En ödets ironi” att Alice Bah Kuhnke, Peter Hultqvist och Kristina Persson är inaktiva på sociala medier, menar experten Ulf Bjereld. SvD-granskning

Rödgröna ministrar dissar sociala medier

Så sociala är nya ministrarna • ”Urholkar trovärdigheten.”

Minister vikthånades på Twitter

Genomgång

Här är nya regeringens klavertramp online.

Nykomlingars entré ökar spänningarna

bilder

SD och Fi tog plats i Stadshuset.

”Säkerhetspolitiken tillbaka på 90-talet”

Debattör:

Debattör: Löfvens markanta omsvängning kräver förklaring.

En person saknas efter båtkrock

Krock med lotsbåt

Utanför Sandhamn i Stockholms skärgård i natt.

Grått dis och inte
en ubåt i sikte

Berglins

En yttre fiende gör underverk.

Vad betyder rådvill och domesticering?

Högskoleprov

Testa dig själv på orddelen.

Kan du kvantitativa jämförelser?

Mattedelen

Testa dig på vårens mattefrågor.

Systemet stoppar spritdryck

efter larm

Avråder kunder från att dricka Fireball.

Guide: Så gör du för att ta ut pensionen

Hit måste du vända dig för att få pengarna.

Sprucket norskt berg riskerar att ge vika

Bilder

12 000 lastbilslass med sten kan falla.

”Inget svårt beslut
att lämna Sverige”

Svd Möter

Bertil Hult har ändå hjärtefrågor här.

”En skådespelerska som var större än livet”

Kim Anderzon död

Erika Hallhagen minns väckelsemöte om könet.

Kim Anderzons karriär i bilder

bildspel

Inledde teaterkarriären i slutet på 60-talet.