Den redaktörsstyrda algoritmen

För att möjliggöra de stora förändringar vi planerar på Svenska Dagbladet har vi anpassat ett helt nytt publiceringsverktyg till vår sajt. Det nya CMS:et (Content Management System på fikonspråk) ingår i Schibsted Media Platform (SMP) som utvecklas av Schibsted Products and Technology.

SMP skapades redan när idén om Omni började gro på tredje våningen här i Schibstedhuset. Systemet har varit en grundstomme för journalistiken som görs på vår syskonsajt Omni.se, en helt ny nyhetförmedlare som lyckats slå sig fram och etablera sig i mediesverige. Det som gör SMP unikt är det, till skillnad från i stort sett alla förekommande CMS, inte är byggt för att publicera en tryckt produkt digitalt. SMP är från grunden skapat för att producera en digital nyhetsprodukt från ax till limpa. Som vi ser det så har vi redan de bästa verktygen för att publicera en papperstidning. Med SMP får vi även det bästa verktyget för att skapa journalistik för webben.

Idag står SMP högst på många nordiska mediehus önskelista och vi på Svenska Dagbladet blir den första traditionella nyhetssajten som använder systemet.

Överst: En analys av Göran Eriksson i SMP. Nedan publicerad på nya SvD.se.


 

SMP innebär en uppdatering av i stort sett alla våra rutiner kring hur den digitala journalistiken presenteras idag. SMP är flera hundra gånger snabbare, mycket mer lättanvänt och sorterar vår journalistik efter taggar istället för kategorier. För läsaren kommer det här innebära att man når fler relevanta artiklar med färre klick. Genom att sortera material efter sökord och taggar kan du som är intresserad av till exempel bolån snabbt sätta upp en bevakning och få all vår journalistik som handlar om bolån på en och samma plats.

En grundtanke med Schibsted Media Platform har varit att hitta delar i arbetsprocessen som stjäl onödig tid och helt enkelt ta bort dessa områden. Tiden ska i stället ägnas till att göra det vi är bäst på, vår journalistik. Med det sagt är vår ambition att våra läsare i framtiden kan se fram emot mer egenproducerad journalistik, fler avslöjanden och en bättre startsida på Svenska Dagbladet.

SMP sorterar och hittar likheter mellan olika sorters innehåll. Skriver en journalist en text om till exempel Zlatan Ibrahimovic så kommer SMP automatiskt att söka upp de senaste bilderna på och de mest aktuella länkarna som handlar om fotbollsspelaren. Artikelförfattaren behöver därmed inte längre ta omvägen till andra system för att hitta relaterat innehåll utan kan göra det direkt i publiceringsverktyget, vilket är av nytta både för skribenten och läsaren.

Kort sagt: för oss som arbetar på SvD.se kommer det nya verktyget innebära betydligt snabbare och enklare artikelhantering. För er som läser kommer det innebära att ni snabbare får en överblick över hela nyhetetshändelsen.

 

Till vänster ser ni svd.se i dag. I mitten vår mobilsajt och till höger en helt algoritmstyrd sajt. Den algoritmstyrda sajten kan på rekordtid publicera en händelse direkt när artikeln finns i systemet. Med SMP:s snabbhet når breaking news-händelser läsaren på bara några sekunder.

Till vänster ser ni svd.se i dag. I mitten vår mobilsajt och till höger en helt algoritmstyrd sajt. Den algoritmstyrda sajten kan på rekordtid publicera en händelse direkt när artikeln finns i systemet. Med SMP:s snabbhet når breaking news-händelser läsaren på bara några sekunder.


 

Det är tidigare känt att vi på nya SvD.se kommer att ha en helt automatiserad startsida som bestäms utifrån nyhetsvärden i en redaktörsstyrd algoritm. Det här går i led med ovan nämnda idé att redaktörens tid ska läggas på att sprida och vässa vår journalistik, inte på att flytta en artikel upp eller ner i en lista. När en redaktör ger artiklarna ett nyhetsvärde och ett livslängdsvärde räknar vår egenbyggda algoritm ut på vilken plats artikeln ska ritas ut på SvD:s startsida, hur den ska se ut och när den ska ersättas med nytt material. Algoritmen kan också fånga upp populära artiklar och ge dem nytt liv och sätta ihop paket av artiklar som hör till samma händelse.

Genom att ta hjälp av tekniken i publiceringskeendet kan redaktörens kraft läggas på att ge artikeln spridning, att leta uppföljningsartiklar och skapa mervärde för läsaren. Algoritmen i sig är utvecklad av SvD:s utvecklingsteam i samarbete med SvD:s redaktion. Värt att förtydliga är att en redaktör måste bestämma nyhetsvärde för att en artikel ska kunna synas på sajten. Därmed kommer en artikel aldrig att hamna på SvD.se utan att den först granskats av redaktionen.

Ett av målen med algoritmen och hela omgörningen av SvD.se är att skapa en sajt som är så lik en manuellt redaktörsstyrd sajt som möjligt, fast snabbare och enklare. Algoritmen är bara en av faktorerna som kommer göra SvD.se till Sveriges bästa nyhetskälla. En annan faktor är att vi förenklat och rensat bort många onödiga steg i artikelhanteringen före publicering, men mer om det en annan gång.

Början på någonting nytt

CMS För oss som arbetar med produkt- och webbutveckling finns det små och stora releaser, det finns de som är öppna och tydliga och de som utspelar sig mer bakom kulisserna. I slutet av oktober 2014 släppte vi en ny sajt som tillhör den sistnämnda kategorin. Under ett par timmar flyttade vi över vår mobilsajt (och alla läsare) till en helt ny teknisk miljö, på ytan likadan men i grunden helt omgjord. Varför är det här då intressant? Jo detta var det första viktiga steget för att göra SvD till ett av Sveriges mest moderna mediehus.

Sedan 2007 använder vi på SvD publiceringssystemet Escenic för att hantera och visa våra artiklar på SvD.se Ett CMS som passat oss bra och varit ett viktigt verktyg i både vår digitala journalistik och utveckling. Men mycket har hänt sedan 2007 och både journalistiken och vår utvecklingstakt kräver nya moderna arbetsverktyg och utvecklingsmiljöer. Mot bakgrund av detta har vi bestämt att lämna Escenic till förmån för ett helt nytt CMS och en helt ny teknisk infrastruktur.

Gällande CMS:et kommer vi berätta mer om det i kommande blogginlägg men i korthet är det utvecklat internt i Schibsted och väldigt spännande. Vår nya tekniska infrastruktur bygger på en micro services-arkitektur med ett frontendlager som ligger på Heroku och är i skrivet i Node.js. Bakom frontendlagret ligger ett API som är skrivet i Java. Detta API hämtar just nu artiklar från Escenic men är förberett för att hämta innehåll från SvD:s nya applikationer och CMS.

Att flytta över vår mobilsajt till denna nya miljö blev därför ett första viktig test av både arkitektur och vår idé om hur en modern nyhetssajt kan byggas. Själva flytten genomfördes med hjälp av en nyutvecklad funktion som enklast kan beskrivas som ett reglage vi kan vrida fram och tillbaka för att flytta trafik/läsare mellan en ny och en gammal sajt (och mellan funktion A och B). På detta sätt får vi större kontroll över hur mycket ni trafik vi belastar vår nya tekniska miljö med.

Med hjälp av vår nya infrastruktur kunde vi göra en rad förbättringar i samband med lanseringen även om sajtens layout var likadan. Framförallt lyckades vi förbättra sidans ladd- och publiceringstid, det vill säga tiden det tar att hämta sidan för läsaren och tiden det tar för SvD:s journalister att uppdatera densamma. För oss som arbetat länge med journalistik på webben är det en ganska häftig känsla att vi nu närmar oss i det närmaste realtidsuppdatering av förändringar på en sajt av SvD:s storlek.

Nedan kan du se en graf över responstiden på vår nya plattform efter att vi gått live:

response-time

Och här är vad som hände med den faktiska renderingstiden i en webbläsare efter lansering:

trends-web

 

Nu tar vi nästa steg och flyttar över hela vår sajt till ovanstående miljö, samtidigt flyttar våra journalister och redaktörer över till Sveriges mest moderna publiceringsverktyg. Det är om något fortsättningen på en spännande resa.

Ett fokuserat gemensamt år

Det har varit tyst på Utvecklingsbloggen ett tag, men utvecklingen på SvD har långt ifrån stått stilla. Vi har lämnat ett starkt 2014 bakom oss och är nu mitt i ett spännande 2015.

 

I början av förra året samlades allt utvecklingsarbete på SvD, såväl kommersiellt som redaktionellt, under en ny avdelning som heter Affärsutveckling. Att arbeta tvärs över våra avdelningar och kompetenser har blivit ett framgångsrikt koncept. Under 2014 förbättrade vi också vår tidigare prisbelönta tjänst Räntekartan, vilken en månad efter återlanseringen hade fått in lika många räntepunkter som den fått in senaste två åren. Detta gör att tjänsten blir ett bättre jämförelseverktyg för våra läsare. Våra prenumeranter får nu även en personifierad förhandlingsguide justerad efter just den egna lånesituationen.

 

Vi har även experimenterat med det långläsningsformat som våra prenumeranter uppskattar. På SvD Näringsliv har vi mobilanpassat börstjänsten och lagt till realtidsinformation i våra artiklar kring hur bolaget i dag går på börsen. Utöver detta har vi ägnat en stor del av det senaste året till att ta nästa steg kring vår sajt, Nya SvD.se. Vi har förstås utgått från våra läsares behov, vår produktutveckling måste ha sin grund i analysen av dessa. Därför behöver vi också ändra vissa saker i grunden. Det gör vi genom att anpassa våra tekniska system till vårt arbetssätt och våra interna strukturer.

 

I en agil systemutveckling bör man försöka undvika större riskfyllda projekt och istället arbeta med mindre optimeringar. Men även snabba innovativa bolag som Spotify erkänner att just större projekt ibland är nödvändiga (08:48 in i videon). Hur våra läsare och annonsörer kommer ta emot det nya bygget blir spännande. En första lansering av sajten som ska lyfta Svenska Dagbladets redan starka journalistiska produkt till en ny nivå, sker i slutet av maj.

 

Den närmaste tiden ska vi berätta vi mer om projektet här på Utvecklingsbloggen. Varmt välkomna att läsa.

 

Fredrik Lindros
Chef SvD Affärsutveckling

 

Tre spaningar för 2014

Trender Det har i alla delar varit ett händelserikt 2013. Många delar har berörts: affärsmodeller, sättet att skapa och distribuera innehåll på, hur vi konsumerar det, ja till och med själva grundvalarna för ett öppet och fritt internet. Vi ser fortfarande effekter av den bomb Edward Snowden detonerade i juni förra året. Det är kanske den enskilda faktorn som mest kan beröra våra liv på nätet framöver. Men för medieindustrin är det andra faktorer som på kort sikt är mer utmanande.

2014 kommer definitivt bli ett spännande år för oss som jobbar med digital massmediekommunikation. Teknik, system, beteenden, produkter, innehåll, distribution, affärsmodeller med mera kommer fortsätta utvecklas i en snabb takt. Den stora omställningen från traditionell till digital konsumtion och hur mediebolagen ska kunna skapa hållbara intäkter på den nya spelplanen, kommer kräva fortsatt hårt arbete.

Det finns andra stora pågående trender som kommer styra utvecklingen även under det kommande året, som den mobila explosionen eller de sociala nätverken. Här vill jag lyfta fram tre saker som jag kommer hålla ögonen på under 2014.

1) Nästa generations nyhetstjänster

Omni är ett svenskt exempel på en aktör som tillvaratagit nya behov och nya möjligheter inom nyhetsförmedling. Circa, Quartz och Medium är några internationella exempel. Kvällspressens intensiva tv-satsningar och nätmediers ökande fokus på liverapportering är några av de inledande stegen till nästa generations nyhetstjänster på nätet. SvD:s svepet är ytterligare en funktion som försöker utforska möjligheterna inom design och presentation av nyheter. Under året tror jag att vi kommer se fler steg bort från den traditionella artikelmodell som funnits med sen dagstidningarnas födelse. Det som kommer växa fram efter Jeff Bezos köp av Washington Post och Pierre Omidiyars nya mediestartup kommer omöjligen följa de traditionella mallarna för digital nyhetsförmedling.

Det finns också tecken på vi vill ha något annat än den oändliga strömmen av nyheter. Den känsla av tillfredsställelse som ett avslutat kapitel ger, har inte nyheter på nätet hittills kunnat erbjuda.

Om Big data var ett av 2013 års riktiga buzzword så blir 2014 året då vi behöver se konkreta resultat i tjänster som på allvar kan erbjuda bättre förståelse och förutsägelser om vilka nyheter kunderna vill ha.

2) Nya vägar för massmediekommunikation

Flera pågående skeenden, som den ökande outsourcingen hos mediehusen och lättillgängligheten i sociala medier, möjliggör för helt nya ambitioner från aktörer som tidigare varit i princip helt beroende av massmedierna för att nå ut med sitt budskap. Zlatan kommunicerar numera direkt till sina fans genom sin kanal Zlatan unplugged i appen Mikz (möjligen inspirerad av Carl Bildt som var en pionjär inom området). Bankerna har sina egna tv-kanaler. Red Bull kallar sig själva ett medieföretag som säljer drycker. Den här typen av videor visar på mkt bredare ambitioner än ren sport och tävlingar. Nobelpriset startade i höstas egna poddsändningar med känd f.d. SvD-profil (Magnus Gylje) bakom produktionen. Sedan länge har man haft egna direktsändningar kring tillkännagivandet och prisceremonin. Men nu breddar man utbudet och skapar innehåll som är aktuellt längre än själva Nobelveckan. Det är ett nytt steg.

Det här kommer framöver bli ett allt vanligare sätt för kommersiella budskap att nå ut till läsarna också via traditionella mediesajter. Det som kallas native advertising vinner framsteg och i grund och botten är det marknadsföring framställd i en berättande form, på motsvarande sätt som journalister i alla tider gjort. Utmaningen för alla inblandade parter är att göra erbjudandet tillräckligt tydligt och attraktivt så att de kommersiella aktörerna når ut med sitt budskap och läsaren inte missförstår kommunikationen, samtidigt som mediebolaget kan skapa nya intäkter.

3) Bokstavligen omgiven av information

Hur många är det inte som somnar och vaknar med sin smartphone vid sängen? Redan nu har vi i princip obegränsade informationsmängder väldigt nära oss. Under den närmaste framtiden kommer smarta klockor och ögonnära skärmar (Google glass) erbjuda nya möjligheter att kommunicera. När jag fäller ner notifieringarna på min Iphone får jag besked om att jag har 26 minuter hem. Den här typen av skräddarsydda riktade budskap kommer bli allt mer framträdande. Varför ska jag söka fram information om när jag måste lämna hemmet för att hinna med flyget, när smartphonen redan har all information för att ge mig ett relevant svar direkt? Här finns outnyttjade möjligheter för nyhetsförmedling, skräddarsydd med en blandning av mänsklig och maskinell förmåga. Analys av läsmönster kommer ge en mycket bättre möjlighet att förutse och rekommendera sådant vi är intresserade av.

Ovanstående är bara ett begränsat urval. Det finns mycket mer att hålla ögonen på för att kunna navigera rätt mot framtiden. Liksom många fascineras jag av Apples innovationer, men har personligen inte följt alla olika produktsläpp särskilt noga. Men när det nu ryktas om intåg i helt nya kategorier blir jag särskilt nyfiken, och om de åter lyckas revolutionera hela segment blir det alla gånger ett spännande 2014.

Några nyttiga länkar för dig som vill fördjupa dig mer i kloka trendspaningar:

 

Den virala kraften

Statistik Emanuel Karlsten tycker att det är dags att vi tar tag i problemet med gamla nyheter som blir virala. Jag håller med honom, men kanske inte på det sätt han avser. Sedan förändringen av SvD:s startsida i september har de mest delade artiklarna fått en framträdande plats på ettan. Här ser vi ofta att gamla artiklar hänger kvar ganska länge och de senaste dagarna har t ex en nästan tre år gammal nyhet om Paracetamol klättrat upp.

mestdelat

Är detta ett problem? Jag anser att det är det bara om läsaren luras att tro att det är en ny historia. Och visst skulle vi tydligare kunna märka artiklar före ett visst datum. Men vi skriver redan i dag ut, högt upp i artikeln, när den är publicerad och när den är uppdaterad. Jag tror också att delningsmentaliteten är så spridd att läsarna förstår att det är en annan logik som rangordnar nyheterna i det här blocket jämfört med huvudspalten för nyheter till vänster.

Och så länge det är relevanta artiklar som får nytt liv är det bara positivt. Det publiceras ett stort antal artiklar varje dag på alla nyhetssajter. Om inte läsarna hinner med är det bara bra om de i efterhand lyckas hitta guldkorn som passerat förbi.

Men för att lära oss lite mer om varför vissa artiklar ”får nytt liv” gjorde jag en liten miniutredning om två av de artiklar som senaste tiden seglat upp i toppen på Mest delat-listan.

1) Paracetamol hade inte godkänts i dag
Publicerad: 29 december 2010

Antal klick:

  • vid publiceringstillfället: 22 444
  • senaste peaken (1-14 nov): 45 609 (51% av totalen)
  • totalt: 89 996

Trafikdrivare:

  • Direkttrafik: 71%
  • Facebook: 26%

Den 10/11 publicerade VG.no en artikel där det länkades till vår artikel, men den senaste peaken började redan den 6/11

2) Olaglig skolmat slår ut svensk produktion
Publicerad: 28 november 2012 kl 13:33

Antal klick:

  • vid publiceringstillfället: 11 486
  • senaste peaken (1-14 nov): 10 836 (46% av totalen)
  • totalt: 23 383

Trafikdrivare:

  • Direkttrafik: 44%
  • Facebook: 55%

Vad kan vi lära oss av detta? I exempel 2) är det tydligt att det är Facebook-delningarna som dragit iväg och genererat ny trafik till oss. I exempel nr 1) är det inte lika tydligt. Ingen av de båda artiklarna har den senaste tiden haft någon stor andel trafik från Google. Artikeln på VG kan ha bidragit till att den blivit uppmärksammad igen, men kan inte vara hela sanningen då peaken startade innan den publicerades i VG.

Här finns uppenbart starka virala effekter som vi borde bli ännu bättre på att tolka och utnyttja. Våra redaktörer gör ett urval och publicerar artiklar i en viss ordning på startsidan. Men Mest delat-rutan slår läsarnas egna nyhetsvärdering igenom. Ni läsare är varmt välkomna med i arbetet.

Svepet – nu också i mobilen

För en och en halv månad sedan lanserade vi SvD Svepet – ett nytt sätt att presentera artiklar på nätet. Genom att lägga exempelvis alla artiklar i en artikelserie eller ett nyhetsskeende i ett svep ville vi göra det enklare för läsarna att få en snabb helhetsbild av läget. Vi har sett både i våra trafiksiffror och i mejlkorgen att läsarna uppskattar det nya formatet.

I dag lanserar vi äntligen en mobil-version av SvD Svepet. Nu kan du som läser SvD på mobilen läsa svepet i en form som är anpassad för mobilen och enkelt bläddra mellan artiklarna. Här kan du kolla in ett svep: http://www.svd.se/naringsliv/branscher/teknik-och-telekom/svep-enormt-tryck-infor-teknikhosten_8441658.svd

På översiktssidan, där alla artiklarna i ett svep presenteras, kan du enkelt välja vilken du vill läsa:

svepindexet

I artiklarna kan du navigera framåt med hjälp av den blå knappen i sidhuvudet. När du scrollar ner i texten dyker en puff till nästa artikel upp som en list överst på skärmen. Klicka på den blå knappen för att läsa nästa artikel. Vill du se en presentation av alla artiklarna igen kan du antingen klicka på rubriken överst på artikelsidan eller scrolla ner till botten – då presenteras översikten på nytt.

svepet

Vi hoppas att du kommer att tycka om det mobila svepet. Har du frågor eller synpunkter? Hör gärna av dig: maria.a.lindvall@svd.se

Här kan du läsa mer om SvD Svepet.

Förändringar på SvD.se:s startsida

I dag gör vi några förändringar i den första zonen på SvD.se:

• Stor bild i toppuffen.
• Bildpuffen, till höger om toppen, försvinner och ger plats för två nya listor med ny layout.
• Ny mest läst-lista med bilder.
• Ny mest delat på Facebook och Twitter.


svdetta
Förändringarna är en del i trafikprojektet, där målet är att presentera vårt material bättre och tydligare, så att läsarna lättare ska hitta det de vill läsa.


Genom att göra massor av A/B-tester på sajten har vi de senaste månaderna kunnat se vad läsarna uppskattar – och vad de väljer bort. Genom att sätta upp en ny layout på en testversion (B) av SvD.se och skicka en liten del av läsarna till den och sedan jämföra deras läsning med en liten del av dem som skickas till originalet (A) har vi tydligt kunnat se exakt vilket material och vilka placeringar som våra läsare uppskattar mest. Listor över det mest lästa och det mest delade materialet är ett sådant exempel. Därför får de listorna nu en tydligare, mer central plats redan i första zonen. Dessutom har de fått ett nytt utseende, som designbyrån Oktavilla har tagit fram.


Möjligheten att ha en stor bild i toppen ger sajten en tydligare nyhetsvärdering och har även den visat en positiv effekt på läsningen.


Nu fortsätter projektet in i en ny fas, där vi tittar på vad vi kan göra för att förbättra vårt material bättre på artikelnivå.

Vad Bezos sa och hur vi borde lyssna till det

bezosinlagg

När frälsaren Jeff Bezos i veckan besökte Washington Post, verkar han ha sagt det som de flesta ville höra. ”Jag tror på tidningen” och hans arv från Amazon: satsa på kunden (läsaren), var innovativ och tålmodig köper många.

Jag har i dag läst tre analyser om vilka utmaningar som ligger i Besoz uttalanden och vad Washington Post har framför sig. Utmaningar som alla i branschen bör lyssna noga på.

Först ut är Matthew Ingram, på Gigaom, som ifrågasätter om Bezos säger emot sig själv när han å ena sidan varnar för att glorifiera historien, men samtidigt tror starkt på möjligheten att ta betalt av läsarna för paketerade nyheter.

Ingram pekar också på att nyhetsbranschen aldrig har tjänat särskilt mycket pengar på att ta betalt direkt av läsarna (i Norden har andelen läsarintäkter av tradition varit högre än i USA) och att sälja böcker är något helt annorlunda än en stapelvara som nyheter.

Journalisten, universitetsläraren (med mycket mera) Dan Gillmor skriver i The Guardian hur han skulle uppvakta Bezos om han tillhörde medarbetarna på Washington Post. Han skulle argumentera för en blandad uppsättning experiment centrerad kring fördelarna av att produkten görs i USA:s huvudstad och det faktum att Bezos har extremt djupa fickor.

Han utvecklar sedan sina förslag kring fyra punkter: Läget, Samtalet, Forskning och utveckling samt Kundvård. Alla fyra väl värda att fördjupa sig i och utvärdera om man jobbar med medieutveckling.

Den tredje analysen görs i Washington Posts egen tech-blogg Teh Switch. Bezos underströk själv under sitt besök att tidningen var fri att granska och skriva om honom och Amazon, trots att han nu var ägare till tidningen. Och här tar tidningens medarbetare Timothy B Lee tillfället i akt att argumentera mot Bezos uttalande om styrkan i den paketerade nyhetstidningen.

Lee trycker på det faktum att modern nyhetskonsumtion alltmer sker artikel för artikel, från ett personligt urval av olika källor. Den traditionella förpackningen av nyheter i en tidning är död. Detta ställer helt nya krav på hur man producerar och marknadsför sina nyheter, menar han.

Kan också lägga till en fjärde text av Fredrik Strömberg, creative director på Bonnier, som skrevs redan 2011.

I en kort konversation på Twitter håller jag med, men pekar också på styrkan i att utveckla varumärket. En nyhetsförmedlares varumärke spelar fortfarande stor roll, inte bara för konsumenter av den traditionella papperstidningen. Och att utveckla det i samklang med moderna läsarmönster är en viktig väg in i framtiden.

Ett nytt sätt att läsa artiklar

I dag lanserar vi svepet på SvD.se – ett helt nytt sätt att presentera artiklar, bilder, webb-tv och grafik tillsammans på ett överskådligt sätt. Genom att bläddra dig genom svepet kan du som läsare ta del av en hel artikelserie eller ett nyhetsskeende från början till slut.

tekniksvep
Här kan du se några exempel:

Enormt tryck inför teknikhösten
Nyhetsrapporteringen om utvecklingen i Syrien

Redan under sommaren 2012 testade vi en enklare variant av svepet. Då märkte vi att det uppskattades av många läsare, men att det var svårnavigerat och inte fungerade tillfredsställande varken på mobilen eller i läsplattor. Det nya svepet är framtaget av SvD tillsammans med Oktavilla, som stått för design. I nuläget redirectas den som läser på mobilen till www-versionen, men en mobilversion är under utveckling.

Vi hoppas att du kommer att uppskatta det nya sättet att läsa. Hör gärna av dig med synpunkter till maria.a.lindvall@svd.se, eller skriv direkt i kommentarsfältet.

Relationer är det som gör oss starka

Betalmodeller En engagerad diskussion pågår pådriven av Rasmus Fleischer, Sam Sundberg, Andreas Ekström med flera. Under rubriken ”Kakväggar och betalningsmoral” diskuteras huruvida det är moraliskt fel att kringgå tidningarnas lösningar för nätbetalning. Vad som är moraliskt rätt eller fel är en evig diskussion som till stor del beror på personliga värderingar och etisk kompass. Men det största felet med diskussionen är att den handlar om betalväggar. Jag har tidigare hävdat att vad SvD lanserat inte är en betalvägg – jag återkommer till det.

Rör diskussionen en betalvägg (i betydelsen entré, eller spärr där man måste betala för att passera) är det lätt att bara diskutera de tre olika alternativen – betala snällt, vända och söka annat alternativ eller helt enkelt hitta kryphålen för att ta del av det som finns innanför utan att betala. Den aktuella diskussionen koncentreras kring kryphålen – är det moraliskt fel att utnyttja dem?, eller som jag förstår Rasmus Fleischers argument – eftersom det finns kryphål i betalväggen bör vi också informera om dem och det är inga som helst betänkligheter med att använda dem.

För mig handlar det inte om moral, det handlar om relation. Vilken relation vill jag ha till den som ber mig betala? I kommentarstrådarna till inlägget anar man en skala av olika uppfattningar i frågan om hur värdefull relationen till tidningen är. Allt från att journalistiken har ett tydligt värde till att det mest handlar om ”TT-telegram och diverse lustifikationer uppsnappade från nätet”.

Många olika liknelser används och de har alltid sina brister. Här kommer min liknelse: Jag har suttit utanför en arena och tagit del av konserten innanför avspärrningarna. Men för de artister jag verkligen gillar lägger jag pengar på en biljett. Visst skulle jag kunna planka in, eller sitta utanför och lyssna på alla konserter. Men det är inte samma sak som att vara innanför.

För den produkt du betalar kan du också ställa högre krav. Om du måste vänta på bibliotekets exemplar av Svenska Dagbladet för att någon annan läser den kan du inte belasta oss. Lika lite som att grannen du delar tidning med inte fått sin tidning den morgonen. Din position som klagande är svag eftersom du inte är kund. Men är du prenumerant kan du ställa krav och vi kan lättare ta del av dina åsikter om erbjudandet. Vi kan också utveckla produkten med innehåll och tjänster anpassade för dig som väljer att vara kund.

På samma sätt har vi resonerat med vår modell för läsarbetalning. Vi vill ha en stark relation med våra läsare. Engagerade läsare är med och driver nyhetsarbetet framåt. Men alla vill inte vara med och några kommer att ”planka in”. Det kan vi aldrig hindra hur väl vi än utvecklar vår modell. Publicering av nyheter på nätet har lockat stora mängder läsare, men som utgivare har vi en väldigt svag relation till dessa.

Nu är det så att den modell vi valt (utifrån erfarenhet från andra mediehus) för att tydliggöra erbjudandet och bjuda in läsarna till relationen är en så kallad betalvägg. Jag är medveten om dess begränsningar, men vi har gjort bedömningen att det i dagsläget är den bästa lösningen. Vår lösning fyller i dagarna tre månader. De som funnits längst på marknaden (New York Times och Financial Times) har passerat tvåårsåldern, så vi är bara i början. Vi kommer att ständigt utveckla vår modell för att tydliggöra erbjudandet, allt för att effektivisera uppdraget att engagera så många läsare som möjligt. Sen kommer vi aldrig att nå alla, det är en utopi.

Att nya lösningar prövas och kritiseras hör till verkligheten och jag är tacksam för de diskussioner som initierats. Vi försöker lyssna så gott vi kan för att övertyga flest möjliga om att vårt erbjudande är värt att betala för. Visst, planka in – men kom inte sedan och klaga på vår sätt sköta uppdraget. Många kan bedriva journalistik idag, men för en konsekvent och långsiktig bevakning av världen krävs redaktioner som har en finansiell bärkraft. Och det kan bara kunder med stark och tydlig relation ge.

PS. En fråga som berörs i ovan nämnda diskussion är huruvida tidningarnas lösningar fungerar. Ger de nya prenumeranter till tidningen? På den frågan kan jag svara ja, de funkar. Men i vilken utsträckning och om de genererar tillräckligt många prenumeranter är för vår del för tidigt att svara på. Och då vi tillhör den börsnoterade koncernen Schibsted kommer sådan information bara avslöjas vid i förhand aviserade tillfällen som kvartals- och årsrapporter.

I Kobane föds jämställdhet ur krig

Reportage

Ett krig mot IS - och för kvinnlig frigörelse.

Vann över IS: nu kan de återvända

Logga in och läs

SvD tillbringade en vecka i Kobane.

Grekland: Vi kan
inte betala IMF-lånet

Skulle ha betalat 1,6 miljarder euro till IMF.

Vad är det som pågår i Grekland?

aten

Heta rykten och förvirrande utspel.

Ökänt lyxrally har lämnat Stockholm

Polisen i södra Sverige redo att ingripa.

”Det finns inte någon åsiktskorridor”

BRÄNNPUNKT

Myt som stryper debatterna.

400 civila kan ha mördats av IS

Palmyra

De flesta av offren uppges vara kvinnor och barn.

Världsnyhet kom
från svensk flygsajt

”Fick sitt genombrott när MH370 försvann”

Här tas småstadens fördelar tillvara

tips

Stadskärnan består av väl bevarade hus.

”Som att se Zlatan drämma in självmål”

krönika

Bilen som gör en Golgatavandring.

Ny studie: Svenskar dåliga på anpassning

Så förhåller sig svenskarna utomlands.

Se Måns Zelmerlöws första Idol-audition

”Heroes”- hjälten inledde karriären med ”Hero”.

svd story – för dig som prenumerant

Här byggs världens största hotell

jätte

10 000 rum – egen våning för kungliga.

Skryt ”förstör” den heliga staden

Bilder

Se gamla Meckas makalösa förvandling.