Annons
X

Utvecklingsbloggen

Ola Henriksson

Ola Henriksson

I samband med övergången till ny publiceringsplattform kommer vi inte längre använda den gamla bloggplattformen. Tidigare inlägg kommer finnas kvar, men nya inlägg om SvD:s digitala utveckling kommer du hitta på: http://www.svd.se/om/svd-digital-utveckling Här kan du också följa ämnet och få uppdateringar när nya artiklar publicerats.

Här hittar du fler gamla bloggare som nu skriver i den nya plattformen.

Ola Henriksson

En lång dag och ett långt projekt lider mot sitt slut. I morse var det examensstämning på jobbet. Många förväntansfulla medarbetare och pirr i magen. Det intensiva arbete vi mestadels hållit för oss själva de senaste 14 månaderna skulle äntligen pröva sina vingar.

Under kvällen har vi successivt flyttat över läsarna till den nya sajten och reaktionerna har hittills varit blandade. Många gillar den nya sajten, medan andra är kritiska. Läsare gillar förbättringar, inte förändringar, brukar man säga. Och det är helt naturligt när vi stuvat om så mycket. När fler läsare kommer in under veckan öppnar vi upp för läsarchattar med företrädare för Svenska Dagbladet.

Vad vi lanserar nu bygger på gedigen research av läsarbehov, trender och besöksmönster. Men vi vet att vi har mycket kvar och värdesätter alla inspel vi får. Här kan du kommentera och lägga in synpunkter.

Den tekniska delen av projektet har fungerat enligt plan ikväll. Vi byter precis allting i den tekniska infrastrukturen och då blir en lansering som denna väldigt riskfylld. Vi har funnit några små buggar och har så klart en hel del saker kvar att förbättra. Trots att vi testat sajten i 27 olika enheter och webbläsare finns det alltid nya kombinationer som kan ha småfel att fixa.

I några tidigare inlägg har vi beskrivit delar av vårt projekt och vi kommer fortsätta förklara och hämta inspel från er läsare.

Detta är på flera sätt en milstolpe i SvD:s historia. Ett helt nytt verktyg och nya arbetssätt optimerade för en digital verklighet, kommer ge oss fördelar när vi fortsätter vidareutveckla vårt digitala erbjudande.

Ett så här omfattande projekt hade inte varit möjligt utan alla engagerade kolleger och medarbetare. Tack alla i SvD:s dev-team och affärsutveckling, Oktavilla som bidragit med design och struktur, ni alla på redaktionen med föregångare och spjutspetsar som ankrat detta så väl internt, och alla andra internt och externt som bidragit till att vi nått ända hit. Nu fortsätter vi nästa steg på vår resa in i framtiden.

Daniel Nilsson

Genom hela projektet kring nya Svenska Dagbladet har annons haft ett nära samarbete med redaktion och teknik. Detta har gjort att vi har kunnat skapa en flexibel teknisk lösning där vi enkelt kan justera placeringar och funktioner kring annonserna utefter det marknaden efterfrågar. Samarbete mellan avdelningarna har varit en naturlig del av arbetet vilket skapar värdefulla insikter för mer konkurrenskraftiga produkter. Läs mer om samarbetet i ett tidigare inlägg här.

I arbetet kring den nya digitala annonsprodukten har vi utgått från vad marknaden efterfrågar och vad som kommer vara viktigt framåt i annonsörernas kommunikation. Köp och konvertering är en viktig del våra kunders kampanjer men vi vill också ta ansvar för hela köpprocessen och inte bara fokusera på sista klick och konvertering. Här kommer Svenska Dagbladet spela en viktig roll framåt. Återkommande nyckeltal som efterfrågas är inscreentid, time-spent, engagemang och observation. Vi ser också att rörlig kommunikation och Native (annonser som har samma format som vårt innehåll) är något som det kommer vara stor efterfrågan på.

Annons_jmf

Konceptet kan kort beskrivas som:

· Färre men bättre placerade annonser genom att exempelvis bredda sajten och lyfta in annonserna som en tydligare del av sajten.
· Vi eftersträvar också att användaren ska mötas av max 1-2 annonsbudskap samtidigt på skärmen.
· Native kommer vara en viktig del för SvD, där vi kan erbjuda möjligheten för våra kunder att kommunicera integrerat i en trovärdig och kvalitativ kontext.

Sammantaget kommer en “renare” sajt med mer integrerade annonslösningar ge ett ökat värde på varje annonsexponering. Annonsprodukten har mottagits mycket positivt från våra kunder och byråer. Vi ser fram emot att fortsätta utveckla nya annonslösningar tillsammans med våra kunder.

Daniel Nilsson
Senior Digital Advisor

Mark Malmström

För att möjliggöra de stora förändringar vi planerar på Svenska Dagbladet har vi anpassat ett helt nytt publiceringsverktyg till vår sajt. Det nya CMS:et (Content Management System på fikonspråk) ingår i Schibsted Media Platform (SMP) som utvecklas av Schibsted Products and Technology.

SMP skapades redan när idén om Omni började gro på tredje våningen här i Schibstedhuset. Systemet har varit en grundstomme för journalistiken som görs på vår syskonsajt Omni.se, en helt ny nyhetförmedlare som lyckats slå sig fram och etablera sig i mediesverige. Det som gör SMP unikt är det, till skillnad från i stort sett alla förekommande CMS, inte är byggt för att publicera en tryckt produkt digitalt. SMP är från grunden skapat för att producera en digital nyhetsprodukt från ax till limpa. Som vi ser det så har vi redan de bästa verktygen för att publicera en papperstidning. Med SMP får vi även det bästa verktyget för att skapa journalistik för webben.

Idag står SMP högst på många nordiska mediehus önskelista och vi på Svenska Dagbladet blir den första traditionella nyhetssajten som använder systemet.

Överst: En analys av Göran Eriksson i SMP. Nedan publicerad på nya SvD.se.


 

SMP innebär en uppdatering av i stort sett alla våra rutiner kring hur den digitala journalistiken presenteras idag. SMP är flera hundra gånger snabbare, mycket mer lättanvänt och sorterar vår journalistik efter taggar istället för kategorier. För läsaren kommer det här innebära att man når fler relevanta artiklar med färre klick. Genom att sortera material efter sökord och taggar kan du som är intresserad av till exempel bolån snabbt sätta upp en bevakning och få all vår journalistik som handlar om bolån på en och samma plats.

En grundtanke med Schibsted Media Platform har varit att hitta delar i arbetsprocessen som stjäl onödig tid och helt enkelt ta bort dessa områden. Tiden ska i stället ägnas till att göra det vi är bäst på, vår journalistik. Med det sagt är vår ambition att våra läsare i framtiden kan se fram emot mer egenproducerad journalistik, fler avslöjanden och en bättre startsida på Svenska Dagbladet.

SMP sorterar och hittar likheter mellan olika sorters innehåll. Skriver en journalist en text om till exempel Zlatan Ibrahimovic så kommer SMP automatiskt att söka upp de senaste bilderna på och de mest aktuella länkarna som handlar om fotbollsspelaren. Artikelförfattaren behöver därmed inte längre ta omvägen till andra system för att hitta relaterat innehåll utan kan göra det direkt i publiceringsverktyget, vilket är av nytta både för skribenten och läsaren.

Kort sagt: för oss som arbetar på SvD.se kommer det nya verktyget innebära betydligt snabbare och enklare artikelhantering. För er som läser kommer det innebära att ni snabbare får en överblick över hela nyhetetshändelsen.

 

Till vänster ser ni svd.se i dag. I mitten vår mobilsajt och till höger en helt algoritmstyrd sajt. Den algoritmstyrda sajten kan på rekordtid publicera en händelse direkt när artikeln finns i systemet. Med SMP:s snabbhet når breaking news-händelser läsaren på bara några sekunder.

Till vänster ser ni svd.se i dag. I mitten vår mobilsajt och till höger en helt algoritmstyrd sajt. Den algoritmstyrda sajten kan på rekordtid publicera en händelse direkt när artikeln finns i systemet. Med SMP:s snabbhet når breaking news-händelser läsaren på bara några sekunder.


 

Det är tidigare känt att vi på nya SvD.se kommer att ha en helt automatiserad startsida som bestäms utifrån nyhetsvärden i en redaktörsstyrd algoritm. Det här går i led med ovan nämnda idé att redaktörens tid ska läggas på att sprida och vässa vår journalistik, inte på att flytta en artikel upp eller ner i en lista. När en redaktör ger artiklarna ett nyhetsvärde och ett livslängdsvärde räknar vår egenbyggda algoritm ut på vilken plats artikeln ska ritas ut på SvD:s startsida, hur den ska se ut och när den ska ersättas med nytt material. Algoritmen kan också fånga upp populära artiklar och ge dem nytt liv och sätta ihop paket av artiklar som hör till samma händelse.

Genom att ta hjälp av tekniken i publiceringskeendet kan redaktörens kraft läggas på att ge artikeln spridning, att leta uppföljningsartiklar och skapa mervärde för läsaren. Algoritmen i sig är utvecklad av SvD:s utvecklingsteam i samarbete med SvD:s redaktion. Värt att förtydliga är att en redaktör måste bestämma nyhetsvärde för att en artikel ska kunna synas på sajten. Därmed kommer en artikel aldrig att hamna på SvD.se utan att den först granskats av redaktionen.

Ett av målen med algoritmen och hela omgörningen av SvD.se är att skapa en sajt som är så lik en manuellt redaktörsstyrd sajt som möjligt, fast snabbare och enklare. Algoritmen är bara en av faktorerna som kommer göra SvD.se till Sveriges bästa nyhetskälla. En annan faktor är att vi förenklat och rensat bort många onödiga steg i artikelhanteringen före publicering, men mer om det en annan gång.

Johan Silfversten Bergman

För oss som arbetar med produkt- och webbutveckling finns det små och stora releaser, det finns de som är öppna och tydliga och de som utspelar sig mer bakom kulisserna. I slutet av oktober 2014 släppte vi en ny sajt som tillhör den sistnämnda kategorin. Under ett par timmar flyttade vi över vår mobilsajt (och alla läsare) till en helt ny teknisk miljö, på ytan likadan men i grunden helt omgjord. Varför är det här då intressant? Jo detta var det första viktiga steget för att göra SvD till ett av Sveriges mest moderna mediehus.

Sedan 2007 använder vi på SvD publiceringssystemet Escenic för att hantera och visa våra artiklar på SvD.se Ett CMS som passat oss bra och varit ett viktigt verktyg i både vår digitala journalistik och utveckling. Men mycket har hänt sedan 2007 och både journalistiken och vår utvecklingstakt kräver nya moderna arbetsverktyg och utvecklingsmiljöer. Mot bakgrund av detta har vi bestämt att lämna Escenic till förmån för ett helt nytt CMS och en helt ny teknisk infrastruktur.

Gällande CMS:et kommer vi berätta mer om det i kommande blogginlägg men i korthet är det utvecklat internt i Schibsted och väldigt spännande. Vår nya tekniska infrastruktur bygger på en micro services-arkitektur med ett frontendlager som ligger på Heroku och är i skrivet i Node.js. Bakom frontendlagret ligger ett API som är skrivet i Java. Detta API hämtar just nu artiklar från Escenic men är förberett för att hämta innehåll från SvD:s nya applikationer och CMS.

Att flytta över vår mobilsajt till denna nya miljö blev därför ett första viktig test av både arkitektur och vår idé om hur en modern nyhetssajt kan byggas. Själva flytten genomfördes med hjälp av en nyutvecklad funktion som enklast kan beskrivas som ett reglage vi kan vrida fram och tillbaka för att flytta trafik/läsare mellan en ny och en gammal sajt (och mellan funktion A och B). På detta sätt får vi större kontroll över hur mycket ni trafik vi belastar vår nya tekniska miljö med.

Med hjälp av vår nya infrastruktur kunde vi göra en rad förbättringar i samband med lanseringen även om sajtens layout var likadan. Framförallt lyckades vi förbättra sidans ladd- och publiceringstid, det vill säga tiden det tar att hämta sidan för läsaren och tiden det tar för SvD:s journalister att uppdatera densamma. För oss som arbetat länge med journalistik på webben är det en ganska häftig känsla att vi nu närmar oss i det närmaste realtidsuppdatering av förändringar på en sajt av SvD:s storlek.

Nedan kan du se en graf över responstiden på vår nya plattform efter att vi gått live:

response-time

Och här är vad som hände med den faktiska renderingstiden i en webbläsare efter lansering:

trends-web

 

Nu tar vi nästa steg och flyttar över hela vår sajt till ovanstående miljö, samtidigt flyttar våra journalister och redaktörer över till Sveriges mest moderna publiceringsverktyg. Det är om något fortsättningen på en spännande resa.

Fredrik Lindros

Det har varit tyst på Utvecklingsbloggen ett tag, men utvecklingen på SvD har långt ifrån stått stilla. Vi har lämnat ett starkt 2014 bakom oss och är nu mitt i ett spännande 2015.

 

I början av förra året samlades allt utvecklingsarbete på SvD, såväl kommersiellt som redaktionellt, under en ny avdelning som heter Affärsutveckling. Att arbeta tvärs över våra avdelningar och kompetenser har blivit ett framgångsrikt koncept. Under 2014 förbättrade vi också vår tidigare prisbelönta tjänst Räntekartan, vilken en månad efter återlanseringen hade fått in lika många räntepunkter som den fått in senaste två åren. Detta gör att tjänsten blir ett bättre jämförelseverktyg för våra läsare. Våra prenumeranter får nu även en personifierad förhandlingsguide justerad efter just den egna lånesituationen.

 

Vi har även experimenterat med det långläsningsformat som våra prenumeranter uppskattar. På SvD Näringsliv har vi mobilanpassat börstjänsten och lagt till realtidsinformation i våra artiklar kring hur bolaget i dag går på börsen. Utöver detta har vi ägnat en stor del av det senaste året till att ta nästa steg kring vår sajt, Nya SvD.se. Vi har förstås utgått från våra läsares behov, vår produktutveckling måste ha sin grund i analysen av dessa. Därför behöver vi också ändra vissa saker i grunden. Det gör vi genom att anpassa våra tekniska system till vårt arbetssätt och våra interna strukturer.

 

I en agil systemutveckling bör man försöka undvika större riskfyllda projekt och istället arbeta med mindre optimeringar. Men även snabba innovativa bolag som Spotify erkänner att just större projekt ibland är nödvändiga (08:48 in i videon). Hur våra läsare och annonsörer kommer ta emot det nya bygget blir spännande. En första lansering av sajten som ska lyfta Svenska Dagbladets redan starka journalistiska produkt till en ny nivå, sker i slutet av maj.

 

Den närmaste tiden ska vi berätta vi mer om projektet här på Utvecklingsbloggen. Varmt välkomna att läsa.

 

Fredrik Lindros
Chef SvD Affärsutveckling

 

Ola Henriksson

Det har i alla delar varit ett händelserikt 2013. Många delar har berörts: affärsmodeller, sättet att skapa och distribuera innehåll på, hur vi konsumerar det, ja till och med själva grundvalarna för ett öppet och fritt internet. Vi ser fortfarande effekter av den bomb Edward Snowden detonerade i juni förra året. Det är kanske den enskilda faktorn som mest kan beröra våra liv på nätet framöver. Men för medieindustrin är det andra faktorer som på kort sikt är mer utmanande.

2014 kommer definitivt bli ett spännande år för oss som jobbar med digital massmediekommunikation. Teknik, system, beteenden, produkter, innehåll, distribution, affärsmodeller med mera kommer fortsätta utvecklas i en snabb takt. Den stora omställningen från traditionell till digital konsumtion och hur mediebolagen ska kunna skapa hållbara intäkter på den nya spelplanen, kommer kräva fortsatt hårt arbete.

Det finns andra stora pågående trender som kommer styra utvecklingen även under det kommande året, som den mobila explosionen eller de sociala nätverken. Här vill jag lyfta fram tre saker som jag kommer hålla ögonen på under 2014.

1) Nästa generations nyhetstjänster

Omni är ett svenskt exempel på en aktör som tillvaratagit nya behov och nya möjligheter inom nyhetsförmedling. Circa, Quartz och Medium är några internationella exempel. Kvällspressens intensiva tv-satsningar och nätmediers ökande fokus på liverapportering är några av de inledande stegen till nästa generations nyhetstjänster på nätet. SvD:s svepet är ytterligare en funktion som försöker utforska möjligheterna inom design och presentation av nyheter. Under året tror jag att vi kommer se fler steg bort från den traditionella artikelmodell som funnits med sen dagstidningarnas födelse. Det som kommer växa fram efter Jeff Bezos köp av Washington Post och Pierre Omidiyars nya mediestartup kommer omöjligen följa de traditionella mallarna för digital nyhetsförmedling.

Det finns också tecken på vi vill ha något annat än den oändliga strömmen av nyheter. Den känsla av tillfredsställelse som ett avslutat kapitel ger, har inte nyheter på nätet hittills kunnat erbjuda.

Om Big data var ett av 2013 års riktiga buzzword så blir 2014 året då vi behöver se konkreta resultat i tjänster som på allvar kan erbjuda bättre förståelse och förutsägelser om vilka nyheter kunderna vill ha.

2) Nya vägar för massmediekommunikation

Flera pågående skeenden, som den ökande outsourcingen hos mediehusen och lättillgängligheten i sociala medier, möjliggör för helt nya ambitioner från aktörer som tidigare varit i princip helt beroende av massmedierna för att nå ut med sitt budskap. Zlatan kommunicerar numera direkt till sina fans genom sin kanal Zlatan unplugged i appen Mikz (möjligen inspirerad av Carl Bildt som var en pionjär inom området). Bankerna har sina egna tv-kanaler. Red Bull kallar sig själva ett medieföretag som säljer drycker. Den här typen av videor visar på mkt bredare ambitioner än ren sport och tävlingar. Nobelpriset startade i höstas egna poddsändningar med känd f.d. SvD-profil (Magnus Gylje) bakom produktionen. Sedan länge har man haft egna direktsändningar kring tillkännagivandet och prisceremonin. Men nu breddar man utbudet och skapar innehåll som är aktuellt längre än själva Nobelveckan. Det är ett nytt steg.

Det här kommer framöver bli ett allt vanligare sätt för kommersiella budskap att nå ut till läsarna också via traditionella mediesajter. Det som kallas native advertising vinner framsteg och i grund och botten är det marknadsföring framställd i en berättande form, på motsvarande sätt som journalister i alla tider gjort. Utmaningen för alla inblandade parter är att göra erbjudandet tillräckligt tydligt och attraktivt så att de kommersiella aktörerna når ut med sitt budskap och läsaren inte missförstår kommunikationen, samtidigt som mediebolaget kan skapa nya intäkter.

3) Bokstavligen omgiven av information

Hur många är det inte som somnar och vaknar med sin smartphone vid sängen? Redan nu har vi i princip obegränsade informationsmängder väldigt nära oss. Under den närmaste framtiden kommer smarta klockor och ögonnära skärmar (Google glass) erbjuda nya möjligheter att kommunicera. När jag fäller ner notifieringarna på min Iphone får jag besked om att jag har 26 minuter hem. Den här typen av skräddarsydda riktade budskap kommer bli allt mer framträdande. Varför ska jag söka fram information om när jag måste lämna hemmet för att hinna med flyget, när smartphonen redan har all information för att ge mig ett relevant svar direkt? Här finns outnyttjade möjligheter för nyhetsförmedling, skräddarsydd med en blandning av mänsklig och maskinell förmåga. Analys av läsmönster kommer ge en mycket bättre möjlighet att förutse och rekommendera sådant vi är intresserade av.

Ovanstående är bara ett begränsat urval. Det finns mycket mer att hålla ögonen på för att kunna navigera rätt mot framtiden. Liksom många fascineras jag av Apples innovationer, men har personligen inte följt alla olika produktsläpp särskilt noga. Men när det nu ryktas om intåg i helt nya kategorier blir jag särskilt nyfiken, och om de åter lyckas revolutionera hela segment blir det alla gånger ett spännande 2014.

Några nyttiga länkar för dig som vill fördjupa dig mer i kloka trendspaningar:

 

Ola Henriksson

Emanuel Karlsten tycker att det är dags att vi tar tag i problemet med gamla nyheter som blir virala. Jag håller med honom, men kanske inte på det sätt han avser. Sedan förändringen av SvD:s startsida i september har de mest delade artiklarna fått en framträdande plats på ettan. Här ser vi ofta att gamla artiklar hänger kvar ganska länge och de senaste dagarna har t ex en nästan tre år gammal nyhet om Paracetamol klättrat upp.

mestdelat

Är detta ett problem? Jag anser att det är det bara om läsaren luras att tro att det är en ny historia. Och visst skulle vi tydligare kunna märka artiklar före ett visst datum. Men vi skriver redan i dag ut, högt upp i artikeln, när den är publicerad och när den är uppdaterad. Jag tror också att delningsmentaliteten är så spridd att läsarna förstår att det är en annan logik som rangordnar nyheterna i det här blocket jämfört med huvudspalten för nyheter till vänster.

Och så länge det är relevanta artiklar som får nytt liv är det bara positivt. Det publiceras ett stort antal artiklar varje dag på alla nyhetssajter. Om inte läsarna hinner med är det bara bra om de i efterhand lyckas hitta guldkorn som passerat förbi.

Men för att lära oss lite mer om varför vissa artiklar ”får nytt liv” gjorde jag en liten miniutredning om två av de artiklar som senaste tiden seglat upp i toppen på Mest delat-listan.

1) Paracetamol hade inte godkänts i dag
Publicerad: 29 december 2010

Antal klick:

  • vid publiceringstillfället: 22 444
  • senaste peaken (1-14 nov): 45 609 (51% av totalen)
  • totalt: 89 996

Trafikdrivare:

  • Direkttrafik: 71%
  • Facebook: 26%

Den 10/11 publicerade VG.no en artikel där det länkades till vår artikel, men den senaste peaken började redan den 6/11

2) Olaglig skolmat slår ut svensk produktion
Publicerad: 28 november 2012 kl 13:33

Antal klick:

  • vid publiceringstillfället: 11 486
  • senaste peaken (1-14 nov): 10 836 (46% av totalen)
  • totalt: 23 383

Trafikdrivare:

  • Direkttrafik: 44%
  • Facebook: 55%

Vad kan vi lära oss av detta? I exempel 2) är det tydligt att det är Facebook-delningarna som dragit iväg och genererat ny trafik till oss. I exempel nr 1) är det inte lika tydligt. Ingen av de båda artiklarna har den senaste tiden haft någon stor andel trafik från Google. Artikeln på VG kan ha bidragit till att den blivit uppmärksammad igen, men kan inte vara hela sanningen då peaken startade innan den publicerades i VG.

Här finns uppenbart starka virala effekter som vi borde bli ännu bättre på att tolka och utnyttja. Våra redaktörer gör ett urval och publicerar artiklar i en viss ordning på startsidan. Men Mest delat-rutan slår läsarnas egna nyhetsvärdering igenom. Ni läsare är varmt välkomna med i arbetet.

Maria Å Lindvall

För en och en halv månad sedan lanserade vi SvD Svepet – ett nytt sätt att presentera artiklar på nätet. Genom att lägga exempelvis alla artiklar i en artikelserie eller ett nyhetsskeende i ett svep ville vi göra det enklare för läsarna att få en snabb helhetsbild av läget. Vi har sett både i våra trafiksiffror och i mejlkorgen att läsarna uppskattar det nya formatet.

I dag lanserar vi äntligen en mobil-version av SvD Svepet. Nu kan du som läser SvD på mobilen läsa svepet i en form som är anpassad för mobilen och enkelt bläddra mellan artiklarna. Här kan du kolla in ett svep: http://www.svd.se/naringsliv/branscher/teknik-och-telekom/svep-enormt-tryck-infor-teknikhosten_8441658.svd

På översiktssidan, där alla artiklarna i ett svep presenteras, kan du enkelt välja vilken du vill läsa:

svepindexet

I artiklarna kan du navigera framåt med hjälp av den blå knappen i sidhuvudet. När du scrollar ner i texten dyker en puff till nästa artikel upp som en list överst på skärmen. Klicka på den blå knappen för att läsa nästa artikel. Vill du se en presentation av alla artiklarna igen kan du antingen klicka på rubriken överst på artikelsidan eller scrolla ner till botten – då presenteras översikten på nytt.

svepet

Vi hoppas att du kommer att tycka om det mobila svepet. Har du frågor eller synpunkter? Hör gärna av dig: maria.a.lindvall@svd.se

Här kan du läsa mer om SvD Svepet.

Maria Å Lindvall

I dag gör vi några förändringar i den första zonen på SvD.se:

• Stor bild i toppuffen.
• Bildpuffen, till höger om toppen, försvinner och ger plats för två nya listor med ny layout.
• Ny mest läst-lista med bilder.
• Ny mest delat på Facebook och Twitter.


svdetta
Förändringarna är en del i trafikprojektet, där målet är att presentera vårt material bättre och tydligare, så att läsarna lättare ska hitta det de vill läsa.


Genom att göra massor av A/B-tester på sajten har vi de senaste månaderna kunnat se vad läsarna uppskattar – och vad de väljer bort. Genom att sätta upp en ny layout på en testversion (B) av SvD.se och skicka en liten del av läsarna till den och sedan jämföra deras läsning med en liten del av dem som skickas till originalet (A) har vi tydligt kunnat se exakt vilket material och vilka placeringar som våra läsare uppskattar mest. Listor över det mest lästa och det mest delade materialet är ett sådant exempel. Därför får de listorna nu en tydligare, mer central plats redan i första zonen. Dessutom har de fått ett nytt utseende, som designbyrån Oktavilla har tagit fram.


Möjligheten att ha en stor bild i toppen ger sajten en tydligare nyhetsvärdering och har även den visat en positiv effekt på läsningen.


Nu fortsätter projektet in i en ny fas, där vi tittar på vad vi kan göra för att förbättra vårt material bättre på artikelnivå.