Martin Gelin om amerikansk politik och kultur

Martin Gelin

Martin Gelin


Om någon undrar när kampanjerna för republikanernas nästa primärval till presidentvalet 2012 kommer att sätta igång behöver man bara kika på reseschemat för Sarah Palins bokturné: Iowa, Ohio, New Hampshire, Florida.

Mike Huckabee gjorde sina första ”besök” till Iowa i september.

Kampanjerna har mer eller mindre börjat redan.

Men det är väldigt svårt att hitta en trolig favorit än så länge.

I Washington Posts undersökning den här veckan fick ingen republikansk kandidat mer än 20 procent i stöd. Palin vann med 18 procent. McCain var tvåa, med 13 procent. Jag tar en risk och kliver ut på en gren här: ingen av dem kommer att bli president i USA.

Huckabee, Gingrich och Romney trängs i underregionerna med 4-6 procent. Intellektuellt undermåliga mediehyper som Tim Pawlenty och Eric Cantor fick inte ens en procent var.

538 har en ingående analys av undersökningen: The Very Open GOP Field

När David Plouffe får frågan om han oroar sig för 2012 brukar han säga att han inte oroar sig för någon av de nuvarande kandidater som diskuteras, utan däremot för ett otippat wild card, en republikansk motsvarighet till vad Obama gjorde 2007, helt enkelt.

Men även en sådan kandidat måste ju komma från någonstans. Visst, otippade namn som Arnold Schwarzenegger och Jesse Ventura kan komma från ingenstans och vinna guvernörsval i ganska stora delstater, men ett nationellt primärval, eller ett presidentval? Knappast.

General Petraeus är ett av de namn som ibland dyker upp, men verkar orealistiskt av många anledningar (som att han är upptagen på annat håll).

När jag pratade med Reihan Salam nyligen (en av få riktigt intressanta republikanska tänkare i dag, som svenska republikaner, med sin karaktäristiskt självdestruktiva idioti, fortsätter ignorera) undrade jag vem han helst ville se 2012, och då nämnde han Kelly Ayotte, före detta attorney general i New Hampshire, som nu kampanjar för senaten 2010. Hon har en blue collar-utstrålning som påminner lite om Sarah Palins, men hon saknar Palins anti-intellektuella populism, vilket förstås lär bli problematiskt för att mobilisera primärvalens väljarbas, där en majoritet av registrerade republikaner tror att ACORN stal presidentvalet åt Obama, att Obama inte är född i USA, när de inte är upptagna med att kampanja för att statliga Medicare ska ”förbli privat”.

Salam trodde dock att det var 2016, snarare än 2012, som skulle kunna bli aktuellt för Ayotte.

Att komma från New Hampshire är förstås passande för en republikan: inte bara för primärvalen, utan även för potentialen att vinna tillbaka delar av nordöstra USA, som i dag är en öken för republikaner (de har inte ett enda kongressäte i hela New England).

Jon Huntsman, den populära, moderate Utah-guvernören som Obama i ett slugt drag skickade till Kina som USA-ambassadör, är förstås också en favorit för 2016, men inte 2012.

Har mina läsare kanske några förslag på vettiga kandidater?

Fler bloggar